Relegera - Renar o. att massa kan omvandlas till energi o. tvärtom. Den allmänna relativitetsteorin, framlagd 1916, gäller för alla system, oberoende av deras rörelsetillstånd. Relegera [-g?-], förvisa (från läroanstalt). Relevans [el. -angs], betydelse, vikt. Rele-vpnt, väsentlig, hörande till saken. Mots: irrelevant. Relief [-jeff], skulpterad bild på en yta, i motsats till friskulptur avsedd att betraktas blott från en sida. Lågrelief (fr. basrelief) med former obetydligt höjda över ytan. Mots: högrelief (fr. haut-relief). Reliefkarta, plastisk modell av en del av jordytan; även karta som genom skugg-läggning ger illusion av höjdskillnader. Religion, dyrkan av högre makter el. ett högsta värde; gudsdyrkan; gudalära. Kan indelas i monoteistisk o. polyteistisk r. (tron på en enda resp, flera gudar); även i teocentrisk religion, där människans frälsning beror av gudomlig nåd o. utkorelse (ex: judendomen, kristendomen o. mu-hammedanismen), o. egocentrisk religion, där människan själv måste finna vägen till frälsning (ex: Indiens o. östasiens religioner). B Symboler. E Religionsfrihet, rätt för varje medborgare att fritt utöva sin religion, om detta ej verkar störande el. förargelseväckande. Fastslogs i 1809 års regeringsform. 1860 medgavs rätt till utträde ur sv. kyrkan, men först från 1952 till utträde utan anslutning till annat samfund. Religiositet, gudfruktighet, religiöst sinnelag. Religiös [-sjös el. -gips], religions-, tros-; from, andlig. Reljk, kvarleva av helig persons kropp el. tillhörigheter. Relikdyrkan började inom kristendomen i 2:a årh. Har avvisats av protestantismen. Reljkt, kvarleva, återstod. I biologi vanl. organismer som kvarlevat sedan istiden. Relä, anordning i vilken en svag manöverimpuls används för att utlösa en starkare impuls. Vanligast är elektriskt r. Reläskydd, anordning som vid driftsstörningar kopplar ur delar av en elektrisk anläggning. Relästation, anläggning som med reläer vidarebefordrar impulser (elektricitet, radiovågor) från annan station. Reman?ns, den magnetism som kvarstår i en elektromagnet sedan strömmen brutits. Remarkabel, anmärkningsvärd, märklig. Remarque [-marrk], Erich Maria, f.1898, tysk förf., från 1939 i USA. Skildringar från de båda världskr.: På västfronten intet nytt 1929 o. Tid att älska, dags att dö 1954. Antimilitaristisk tendens. R^mbrandt, Harmensz. van Rijn, 1606-69, holl. målare o. etsare, en av världens mest berömda. Guldlysande färger, ljusdunkel, starkt själsligt uttryck. Nyskapande grafiker. Bibliska motiv, porträtt, gruppor-trätt, främst Nattvakten 1642, historiemo-tiv, Claudius Civilis (Batavernas sammansvärjning) 1661-62 (nu i Nat.mus.); land-skapsetsningar. RELIGION De stora religionerna (Antal anhängare i miljoner, uppskattningsvis) Kristna religioner Romerska Grekisk- Prote-katoliker ortodoxa stanter Europa 230 112 114 Nord- o. Centralamerika 91 2 68 Sydamerika 112 3 Asien 30 8 9 Afrika 19 6 6 Oceanien 3 — 8 Totalt 485 128 208 Övriga religioner Judar....................... 12 Muhammedaner................365 Hinduister..................320 Buddhister (utom Kina o. Japan). 110 Kinesiska buddhister, konfucianis-ter o. taoister.............500 Japanska buddhister o. shintoister 84 Rembyrs [rang-], rembours, betalningsform vid internat. varuaffärer, varvid en bank på köparens uppdrag betalar säljaren mot inlämnande av vissa dokument. Remj, i schack: oavgjort (parti). Reminiscens [-s^ns, även -sj^ns], (vag) erinring, avlägsen hågkomst. Remjss, hänvisning, återförvisning; anmodan från myndighet till annan instans att inkomma med yttrande el. utredning i visst ärende; hänvisning av propositioner o. vissa motioner till riksdagsutskott för beredning. Remjssa, penningförsändelse. Remissdebatt, debatt i svenska riksdagen då remiss sker till utskott, särsk. den allmänna debatten vid statsverkspropositio-nens remitterande. Remittera. 1. Hänskjuta, sända på remiss. - 2. översända (pengar). - 3. Rekommendera patient till specialist el. viss vård. Remmare, vinglas med rund skål på hög fot. Remont [-mångt, -månt], inom krigsmakten ridhäst innan den blivit färdigdresserad. Remont^ring, vissa (odlade) växters egenskap att efter den »normala» blomningstiden skjuta nya skott som blommar o. sätter frukt. Ex. en del rosor, jordgubbar m.fl. Remoulad(e)sås [-molad-], remuladsås, kryddsås av majonnäs med tillsatser. Remplacera [rang-, även ramm-], ersätta, efterträda. Renan [ranans], Ernest, 1823-92, fransk religionshistoriker o. språkforskare. Gjorde försök att rationellt förklara kristendomen som historisk företeelse. Jesu levnad 1863. Utvecklade senare en ironisk skepticism, »renanismen». Renar, hjortdjur med hårbeklädd mule o. med greniga horn hos båda könen. Flock 681