Riksmarskalk - Ripost Sv. före 1680. - 2. Den näst kejsaren högste chefen för riksförvaltningen i Tyskl. 1871-1919 (ty. Reichskanzler). Efter 1919 titel för regeringschefen. Hitler var efter 1934 r. o. rikspresident. Riksmarskalk, i Sv. den högste ämbetsmannen vid hovet. Bär titeln excellens o. förestår riksmarskalksämbetet, som handlägger hovärendena. R. 1947-59 B. Ekeberg, från 1959 N. Vult von Steijern. Riksmuseet, Naturhistoriska riksmuseet, museum för zoologi, botanik, paleontologi o. mineralogi i Frescati i Sthlm. Statligt sedan 1819. Till R. är knutna 7 professorer. Riksråd, förr benämning dels på kretsen av kungens rådgivare, dels på varje medlem i rådet. R. organiserades på 1200-t., blev under Gustav II Adolf ett centralorgan för förvaltningen o. högsta domstol, upplöstes 1789 av Gustav III. Riksrätt, särskild domstol för ämbetsbrott av led. av statsrådet, HD el. Regeringsrätten. R. har endast fungerat 5 gånger (mellan 1818 o. 1854). Rikssalen, sal i Sthlms slott, där riksdagens högtidliga öppnande äger rum. Rikssamtal, telefonsamtal till abonnent utanför den egna centralstationens område för fri trafik. Riksstat, den sv. statens av riksdagen fastställda budget, som löper 1/7-30/6 (budgetåret). Se vidare Statsbudget. Riksteatern, eg. Riksteaterns publikorganisation, RPO, centralorganisation, gr. 1933, med uppgift att tillgodose landsortens teaterbehov. Riksvapen, vapensköld m.m. som nationell symbol. I Sv. stora riksvapnet, konungens vapen, en fyrdelad, krönt vapensköld som stöds av två lejon, o. lilla riksvapnet, en krönt sköld med tre kronor på blå botten. Tre kronor som sv. rikssymbol går tillbaka till 1300-t. B Heraldik. Riksväg, benämning för allmänna huvudvägar av betydelse för den långväga samfärdseln; i Sv. f.n. numrerade från 1 till 14. Riksåklagaren, RÅ, sedan 1948 under K. M:t rikets högste åklagare o. chef för åklagarväsendet. Från 1960 E. Walberg. Riktnummer, nummer på område i ett automatiserat telefonnät (t.ex. 010 för Sthlm). Riktpris, försäljningspris som fabrikanten rekommenderar detaljhandeln att tillämpa men som får underskridas. Rjlke, Rainer Maria, 1875-1926, österr. förf. Lyrik, bl.a. Duinoelegier 1923. Romanen Malte Laurids Brigge 1910. R:s lyrik har spelat en stor roll för den moderna diktkonsten. Rim, upprepning av likartade ljud el. ljudgrupper i 2 el. flera ord, vanl. som s.k. slutrim i slutet av versrader för att öka den rytmiska effekten (jfr Inrim o. Allitteration). R. kan vara 1-staviga manliga r. (man-han), 2-staviga kvinnliga r. (kvinna-vinna), 3-staviga löpande r. (rinnande-brinnande). Rimbaud [rängbå], Arthur, 1854-91, fransk skald. R:s egenartade, starkt visionära dikter tillkom under några ungdomsår. Prosadikterna, samlade av vännen Verlaine i Illuminationer 1886, förebådar symbolismen o. även surrealismen. Rimfrost, små lätta iskristaller som avsätts på avkylda ytor. Rjmini, stad i mell. Italien. 85000 inv. Havsbad, fiske, sidenindustri. Dom från 1200-t., ombyggd i renässans 1447-56. Rjmskij-Korsakov [kårrsakåff], Nikolaj, 1844-1908, rysk komp. Operor, orkesterverk (bl.a. Scheherazade). Ringblomma, Calpndula officinplis, ettårig korgblommig ört med tunglika kantblommor o. trattlika diskblommor i orange el. gult. Lättodlad prydnadsväxt från Medelhavsområdet. B Blommor IX. Ringmaskar, högtstående maskar med såväl yttre som inre segmentering o. utbildad, egentlig kroppshåla. Hit hör borstmaskar (dvs. havsborstmaskar o. daggmaskar) samt iglar. B Maskar. Ringmur, medeltida befästningsmur kring borgar o. städer (stadsmur), i Sv. i Visby. Ringsjön, sjö i mell. Skåne. 42 km*. Rink, eng., bana, särsk. för skridskoåkning o. curling. Rinman, Sven, 1720-92, bergs vetenskapsman. Införde nya metoder för järnförädling o. ståltillverkning i Sv. Rio, portug. ’flod’; sp. motsv. rio. Rio de Janeiro han^jro], 1763-1960 huvudstad i Brasilien, belägen vid Riobukten av Atlanten. 3 milj. inv. Sydamerikas 3:e stad. Brasiliens främsta hamn, internat. betydande flygtrafikcentrum. Maskin-, socker-, textil- o. tobaksindustri. Univ. Turistort med berömd badstrand vid Copacabana. Stadsbilden domineras av de båda bergstopparna Corcovado (704 m) o. Sockertoppen (387 m). Rio de La Plata, se La Plata. Rio Grande, Rio Grande del Norte, flod i s. Nordamerika, gränsflod mellan Mexico o. USA. 2 800 km. Rioja [ri|cha], La Rioja, vindistrikt i n. Spanien. Riopakten, försvarspakt 1947 mellan de la-tinamer. staterna o. USA. Rio Tjnto, flod i s. Spanien. Vid dess övre lopp, nära Sevilla, finns en av världens största fyndigheter av svavelkis. Ripbär, ripris, Arctostqphylos alpina, mattbildande ris bland ljungväxterna med örtartade blad o. vita klocklika blommor i klase. Stenfrukt först röd, senare svart. Fjällväxt. Allmän Dalarna-Norrl. B Blommor V. Ripor, orrfåglar med fjäderklädda tarser o. tår, korta ben o. satt kropp. Lever i engifte. I n. Sv. förekommer fjällripa (ca 38 cm) o. dal- el. snöripa (ca 42 cm) med grå- resp, grå-röd-brunspräcklig sommardräkt o. vit vinterdräkt hos Qällripan med svarta sido-pennor på stjärten. B Fåglar II, III. Rippst, svarsstöt i fäktning; snabb replik. 688