Rom - Romberg Vatikanmuseet, en av världens förnämsta antiksamlingar; tavelgalleri med ital. måleri 1300-1500. Villa Giuliamuseet, etruskiska samlingar. Parker, sportanläggningar o.d. Foro Italico, Mussolinis idrottsanläggning, OS 1960. Gianicolo, park med Garibaldimonument. Parco di Porta Capena, friluftsområde. Pincio, promenadpark vid Piazza del Popolo. Villa Borgheseparken, Roms största; Zoo. Torg och monumentalplatser Campo de' Fiori, marknadstorg. Forum romanum med ruiner av antika byggnadsverk, ett monument över det Romerska Imperiet. Kapitolplatsen (Piazza del Campidoglio) med trappan La Cordonata o. Marcus Aurelius’ ryttarstaty. Petersplatsen med Peterskyrkan; doriska kolonnader. Piazza Barberini med Fontana del Tri-tone. Piazza Colonna med Marcus Aurelius’ kolonn krönt av aposteln Paulus’ staty; i närheten Fontana di Trevi. Piazza Navona med Beminis fontän; julmarknad. Piazza di Spagna med Spanska trappan o. fontänen Barcaccia. Piazza Venezia med det stora Viktor Emanuelsmonumentet. termer. Efter medeltidens tillbakagång o. förfall en av renässans o. barock präglad återuppbyggnad av staden. 1871 blev R. det enade Italiens huvudstad, 1929 avskildes Vatikanstaten. B Romerska riket. E Rom [råmm]. 1. Ägg av fisk o.a. vattendjur. - 2. R., eng. rum, en främst i Västindien av sockerrör tillverkad spritdryck med 45% alkoholhalt. Romains [råmang], Jules, f. 1885, fransk förf. Den främste representanten för unanimis-men, som uppfattar gruppen som en besjälad enhet i analogi med individen. Romanserien Les hommes de bonne volonté (eg. ‘Människor med god vilja’) 27 bd, 1932-46. Skådespel: läkarsatiren Knock 1923. Roman, längre prosaberättelse av sengrek, ursprung. Tidigare typer: riddar- o. herderoman, pikaresk- el. skälmroman, som utvecklades till den borgerliga r. Under 1800-t. framväxte bl.a. den historiska r. o. den ofta tendentiösa naturalistiska r. Under 1900-t. har särsk. den psykologiska r. utvecklats, delvis i anknytning till Freud, o. berättartekniken har förnyats, bl.a. hos Proust, Kafka, Joyce. Rpman, JohannHelmich, 1694-1758, komp., »den svenska musikens fader». Orkestersvit: Drottningholmsmusiken 1744. Kyrkliga verk, sinfonior. Roman de la rose [råm?ng do la r$z], fr., Romanen om rosen, fransk allegorisk dikt om kärleken. Första delen skriven av Guillaume de Lorris ca 1230, andra delen av Jean de Meung ca 1270. Roman?sk, romantisk, svärmisk, överspänd. Romani [rømm-], zigenarspråket, urspr. ett nyindiskt språk som i samband med zigenarnas flyttningar uppdelats i dialekter o. uppblandats med flera språk. I Sv. även benämning på tattarspråk. Romanist, kännare av romanska språk. Romanov [-åff], rysk dynasti, vid makten 1613-1762. Dess förste regent var tsar Mikael R., dess sista Peter II (d.1730) o. kejsarinnan Elisabet (d.1762). Romans [el. -angs]. 1. Episk-lyrisk folkvisa el. dikt. - 2. Lyrisk komposition, vanl. för sång med ackompanjemang men även enbart instrumental. - 3. R., eng. romance, förälskelse, kärlekshistoria. Romanska folk, romaner, latinska folk, folk som talar romanska språk. Romanska språk, språk som utvecklats ur det latin som talades i det romerska väldet: italienska, franska, provensalska, katalan-ska, spanska, portugisiska, rumänska samt några utdöda språk el. smärre språkgrupper. Talas av ca 200 milj, i Sydeuropa, Central- o. Sydamerika. Romansk stil, strömning inom konsten ca 1000-1200. I arkitektur utmärks den av rundbågen (därav rundbågestil), tunn- o. kryssvalvet. Ex: Lunds domkyrka. I skulptur o. måleri kännetecknad av ornamental stilisering. B Stilar II. Romantjken, dominerande kulturströmning från slutet av 1700 till ca 1850. Betonade känslan o. fantasin i opposition mot tidigare förnuftsdyrkan o. fransk-klassicismens lagbundenhet. Kännetecknades av känslofylld subjektivism, panteistisk naturuppfattning, nyväckt nationalism med ökat intresse för folkpoesin, svärmeri för den grek, antiken, den katolska medeltids-mystiken o. för det exotiska. R:s huvudland var Tyskl. - Inom litt.: jfr För- resp. Nyromantik samt Stunn und Drang. I måleriet ny känsla för färgen (Delacroix) o. för landskapsmålningen. I musiken (1820-90) friare kompositionsformer, skiftningsrik harmonik o. anknytning till litteraturen (symfonisk dikt) o. till folkmusiken. - Romantiker, anhängare av r.; drömmande, svärmisk (romantisk) person. Romantisera, omdikta i romantisk riktning. Romarbrevet, Paulus’ huvudbrev i NT, skrivet från Korint ca 58. Avgörande för Luthers kristendomssyn. Romb, parallellogram vars sidor är lika långa men ej bildar räta vinklar. Romberg [r|mmba:g], Sigmund, 1887-1951, amer. komp, av ungersk börd. Operetter ökensången 1926, Nymånen 1933. 693