Rätoromanska - Rätvingar RÄKNEORD* På olika språk Danska Norska Engelska Tyska Franska Italienska 1 een, eet en, ett* one ein, eine un, une uno, una 2 to to two zwei deux due 3 tre tre three drei trois tre 4 öre fire four vier quatre quattro 5 fem fem five fünf cinq cinque 6 seks seks six séchs six sei 7 syv syv seven sieben sept sette 8 otte åtte eight acht huit otto 9 ni ni nine neun neuf nove 10 ti ti ten zehn dix dieci 11 elleve elleve eleven elf onze undici 12 tolv tolv twelve zwölf douze dodici 13 tretten tretten thirteen dreizehn treize tredici 14 fjorten fjorten fourteen vierzehn quatorze quattordici 15 femten femten fifteen fünfzehn quinze quindici 16 seksten seksten sixteen sechszehn seize sedici 17 sytten sytten seventeen siebzehn dix-sept diciassette 18 atten atten eighteen achtzehn dix-huit diciotto 19 nitten nitten nineteen neunzehn dix-neuf diciannove 20 tyve tjue twenty zwanzig vingt venti 21 en og tyve en og tjue twenty-one [-einund-zwanzig-] {+einund- zwanzig+} vingt-et-un ventuno 22 to og tyve to og tjue twenty-two [-zweiund-zwanzig-] {+zweiund- zwanzig+} vingt-deux ventidue 30 tredive tred ve el. tretti thirty dreissig trente trenta 40 fyrre førr, førti forty vierzig quarante quaranta 50 halvtreds femti fifty fünfzig cinquante cinquanta 60 tres seksti- sixty sechzig soixante sessanta 70 halvfjerds sytti seventy siebzig soixante-dix settanta 80 firs åtti eighty achtzig quatre-vingts ottanta 90 halvfems nitti ninety neunzig quatre-vingt-dix novanta 100 hundrede hundre hundred hundert cent cento 200 to hundrede to hundre two hundred zwei hundert deux cent duecento 1000 tusinde tusen thousand tausend mille mille * nynorska: ein, ei, eitt Rätoromanska, retoromanska, romanskt språk talat av 0,5 milj, i s.ö. Schweiz, Tyrolen o. n. Italien. Flera dialekter. Sedan 1937 Schweiz’ 4:e off. språk. Rättegång, process, domstolsförfarande varvid rätt skipas. Kan avse privaträttsligt anspråk (tvistemål) el. straffrättsligt ansvar (brottmål). Enl. den gällande rättegångsbalken av 1948 i Sveriges Rikes lag med regler för domstolsförfarandet, skall r. vara muntlig o. koncentrerad. I brottmål sker utredning genom förundersökning varefter materialet framläggs inför domstolen under huvudförhandlingen, som i princip är offentlig men kan hållas inom stängda dörrar av särsk. skäl. R. avslutas genom att domstolen avkunnar dom. I tvistemål skall den förlorande parten ersätta den vinnande hans rättegångskostnader, utgifter som orsakas av förberedelser till r. o. inställelse, ombud, vittnen m.m. Talan kan fullföljas till högre rätt genom rättsmedel-, vad el. revisionsansökan inom föreskriven tid, därefter i undantagsfall genom resning. Rättfärdiggörelse, av Paulus präglat begrepp. Enl. Paulus, o. senare Luther, nås r. ej genom gärningar utan genom tron. Rättika, Rqphanus sativus var. niger, ettårig ört besläktad med rädisan. Svart, ätlig rot med skarp smak. B Nyttoväxter II. Rättsfilosofi, den gren av filosofin som behandlar rättens allmänna principer. Rättsmedicin, forensisk medicin, den medicinska vetenskapens tillämpning inom rättsväsendet, bl.a. genom bedömning av kroppsskador o. obduktioner. Rättsmedicinska undersökningar utförs främst av särsk. rättsläkare, som förestår rättsläkar-stationer (bl.a. i Sthlm o. Lund). Rättspsykiatri, forensisk psykiatri, den del av psykiatrin som sysslar med frågan om brottslingars tillräknelighet. Rättsstat, stat som i sitt styrelsesätt följer rättsordning uppbyggd på allmänt vedertagna rättsprinciper, särsk. gentemot medborgarna. Rättstavning, ortografi, det allmänt o. officiellt vedertagna sätt varpå orden i ett språk skrivs. 1906 genomfördes en stavningsreform, då bl.a. stavningarna hv-, -fv o. -f för v-ljudet ersattes av v, samt -dt med -t el. -tt. Rättsvetenskap, juridik, jurisprudens, vetenskapen om gällande rätt enl. samhällets rättsordning. Rätvingar, en grupp insekter med ett par läderar tade täckvingar o. ett par flygvingar. Bitande mundelar. Ofullständig förvandling. Hit hör bl.a. gräshoppor, vårtbitare o. syrsor. 709