Schleswig-Holstein - Schweiz Schleswig-Holstein [sjl?svi?-hållsjtajn], till 1864 dansk, sedan preussisk provins, från 1946 delstat i V-Tyskl. 15700 km2, 2,3 milj. inv. Huvudstad Kiel. - En del av Schleswig, da. Slesvig, återförenades 1920 med Danmark (Sönderjylland). Schliemann [sjljman], Heinrich, 1822-90, tysk arkeolog, eg. köpman. Tog initiativet till utgrävningar varigenom den äldre grek, kulturen blev känd: ruiner av de homeriska dikternas Troja vid Hissarlik (1871), schaktgravarna i Mykene (1876). Schlyter, Karl, 1879-1959, jurist o. soc.dem. politiker, president i Skånska hovrätten 1929-46, justitieminister 1932-36. Ledande kraft i det straffrättsliga reformarbetet under 1920-30-t. Schmalkaldiska kriget, religionskriget 1546-47 mellan de tyska protestantiska furstarna o. kejsar Karl V. Schmidt, Ulf, f. 12.7.1934, tennisspelare. Flera SM. E Tennis. Schmidt-Isserstedt [-sjtett], Hans, f.1900, tysk dirigent, chef för radions symfoniorkester i Hamburg från 1945, sedan 1955 förste dirigent för Sthlms filharmoniska orkester. Schnabel, Arthur, 1882-1951, amer. pianist av tysk börd (Beethoven, Schubert, Brahms). Schneiderhan [sjnaj-], Wolfgang, f. 1916, österr. violinist, från 1939 ledare av den numera upplösta Schneiderhankvartetten. G.m. Irmgard Seefried. Schnjtzel, skiva av kalv- el. svinkött, som paneras o. steks. Schnjtzeljakt, jaktridning utan hundar efter ett med pappersremsor markerat spår. Schola cantorum [skåla kantå-L lat., ’sångskola’, den påvliga sångskolan i Rom, verksam sedan 300-t.; även andra musikskolor, t.ex. Storkyrkans schola cantorum, Sthlm, gr. 1934. Schollin [skållin], Christina, f.26.12.1937, skådesp. Vid Dramaten från 1958. Även film: Änglar finns dom ... 1961. Schopenhauer [sjåponhaoar], Arthur, 1788-1860, tysk filosof. Enl. S. kan livsviljan, som är grundegenskapen hos allt levande, endast leda till otillfredsställelse, varför människans uppgift är att befria sig från den. Världen som vilja och föreställning 1819. S:s pessimistiska men storslagna filosofi utövade en djup verkan, inte minst på litteraturen. Schpttis, pardans i 2/4-takt från 1800-t. Utförs i sv. folkdans med många turer. Schrammelkvartett, underhållningsensemble med två fioler, dragspel o. gitarr. Schubert [sjp-], Franz, 1797-1828, österr. komp. Den romantiska tyska liedens skapare: ca 600 sånger, bl.a. Heidenröslein, Erlkönig, sviterna Die schöne Müllerin o. Winterreise. Kammarmusik, pianoverk. 9 symfonier, bl.a. den s.k. ofullbordade i h-moll. Schuman [sjomann], Robert, f. 1886, fransk politiker, konseljpresident 1947-48, ut rikesminister 1948-53. Initiativtagare till Europeiska kol- o. stålunionen, Schuman-planen. Schumann [sjp-], Robert, 1810-56, tysk komp. Romantiker med personligt tonspråk. Pianostycken (bl.a. Kinderszeneri), sånger (bl.a. Dichterliebe), körverk, 4 symfonier, solokonserter m.m. Schwab, Eigil, 1882-1952, konstnär. Affischer, skämtteckningar, landskaps-gouacher. Schwaben, stamhertigdöme (900-t.-1200-t.) i s. Tyskl. o. ö. Schweiz. Schwarzkopf [sjvarts-], Elisabeth, f. 1915, österrikisk opera- o. romanssångerska (sopran). Schwarzwald [sjvartsvalt], skogklätt högland i s.v. Tyskl.; högsta punkt 1493 m. Schweitzer [sjvajtsar], Albert, f. 1875, tysk teolog, musiker o. läkare, en av vår tids främsta tolkare av Bachs orgelverk. Gr. 1913 missionssjukhus i Lambarene, Franska Ekvatorialafrika (Gabon). Enl. S. är etikens princip vördnaden för livet. Ur mitt liv och tänkande 1931. Nobels fredspris 1952. SCHWEIZ storlek. 41000 km2 = Skånes o. Smålands yta; 11% åker, 42% äng, 24% skog, 23% ofruktbar areal. befolkning. 5,3 milj. inv. (126 inv./km2); befolkningen sammansatt av tyska, franska italienska o. rätoromanska element (fyra off. språk; 73% talar tyska, 21% franska, 5% italienska, 1% rätoromanska). 56% protestanter, 42% katoliker. 16% verksamma i jordbruk, 43% i industri, 16% i handel o. samfärdsel. städer. Bern (huvudstad) 163000 inv., Zürich 433000, Basel 200000, Genève 172000, Lausanne 121000. geografi. Alperna upptar ca 3/5 av landet, n. därom en högplatå, Mittlandet. I v. Jurabergen. Berg: Monte Rosa 4638 m, Mischabel 4554 m, Weisshorn 4512 m, Matterhorn 4505 m, Finsteraarhorn 4275 m, Jungfrau 4166 m. Järnvägstunnlar: Simplon 19,8 km, S:t Gotthard 15,0 km, 722