Seedning - Segelsport SEGELSPORT* Båttyper Längd över allt (löa) meter Längd i vattenlinjen (Ivl) meter Största bredd (st br) meter [-Depla-cement-] {+Depla- cement+} ton [-Segelyta-] {+Segel- yta+} m2 Djup meter REGELBÅTAR Regelbåtar enl. internat. R-regeln* 12 m R-yacht 21,60 14,00 3,65 30 180 10 » » 18,50 11,70 2,35 20 125 8 » » 15,35 9,50 2,45 9,5 78 6 » » 10,35 7,25 1,80 4,2 45 5,5 m R-yacht 9,80 6,55 1,90 1,9 29 Internationell 5 m yacht 8,90 5,90 1,80 1,8 23 Skärgårdskryssare 30:an 13,00 8,50 2,20 3,0 30 22: an 12,25 9,75 2,05 2,3 22 ENTYPSBÅTAR Draken, Norge 8,90 6,00 1,95 2 20 1,20 Starbåten, USA 6,89 4,87 1,72 0,8 26 1,01 Flying Dutchman Holl. , 6,05 1,80 vikt 170 kg 17 1,10 Finnjollen, Sv. 4,50 4,05 1,51 10 0,85 Folkbåten** 7,64 6,00 2,22 2,2 22 1,20 Neptunkryssaren, Sv. 8,99 5,85 1,93 1,1 15 1,20 Mälar 30:an, Sv. 11,50 7,63 2,06 2,5 30 1,40 Mälar 25:an, Sv. 10,00 7,30 2,10 2,3 25 1,35 Mälar 22:an, Sv. 9,50 6,08 1,80 22 1,28 Mälar 15, Sv. 7,93 6,00 1,81 1,25 15 1,18 Snipe, USA 4,72 1,52 11 Stjärnbåten (juniorbåt). Sv. 5,50 1,60 15 0,73 Spättan (juniorbåt). Sv. 4,50 1,58 10 * Värdena är i vissa fall avrundade. ** Resultat av pristävling 1941. sårande gärning, att såra anständigheten genom osedlig skrift, exhibitionism m.m. Seedning [sjdning] innebär att de bästa i en idrottstävling vid lottningen fördelas så att de inte slår ut varandra redan i de förberedande omgångarna. Seefried [zefrit], Irmgard, f.1919, tysk sopransångerska, berömd för sina Mozart-tolkningar. G.m. W. Schneiderhan 1948. Segel för båtar o. fartyg indelas i två huvudgrupper: råsegel, som är rektangulära o. som sätts under en horisontal rå, samt snedsegel, som sätts i farkostens medel-plan. Bland de senare märks trekantiga stagsegel för om masten, trapetsformiga gaffelsegel med gaffel o. bom, trekantiga bermudasegel med bom. Flertalet sportbåtar har en mast med 2 segel; en fock (stagsegel) o. ett storsegel (bermudasegel); en större stagfock kallas genuafock, medan ballong o. spinnaker utnyttjas som hjälp-segel. I hård vind minskas segelytan genom revning. 0 Fartyg I, III. Segelfartyg var de enda farkoster som före uppfinningen av ångmaskinen kunde användas för långfärder till sjöss; de nådde sin glansperiod i slutet av 1800-t. med de stora, snabbseglande klipperskeppen. Har numera helt försvunnit från yrkestrafikén på världshaven, o. även mindre s. med hjälpmotor o. reducerad segelyta börjar bli sällsynta. S. anses ge den bästa sjö-mansutbildningen, o. några få seglande skolskepp finns därför kvar. B Fartyg I. Segelfiskar, en grupp stora fiskar med överkäken förlängd till ett spjut. Några har en mycket stor, segellik ryggfena, som kan fällas ned i en fåra på ryggen. Tropiska hav. B Fiskar III. Segelflyg, sportmässig flygning med plan utan motor, under utnyttjande av uppåtgående luftströmmar (termik, hangvind el. våguppvind). Ett segelflygplan är byggt av trä el. stålrör, faner o. bomullsväv. Spännvidden är vanl. 14-18 m. Utbildning i segelflyg, numera genom dubbelkommando, sker i Sv. i ca 40 flygklubbar samt vid Segelflygskolan Ålleberg. Sv. kompetensmärken är A-, B- o. C-diplomen samt S-certifikatet; internat. är silver-C, guld-C o. diamant-C. B E föreg. sida. Segelsport. I Sv. ca 150 segelsällskap, de flesta anslutna till Svenska seglarförbundet, gr. 1905. Bland de största klubbarna är Kungl. svenska segelsällskapet, KSSS, gr. 1830, som är den näst äldsta i världen, o. den fristående Svenska kryssar klubb en, SXK. De största kappseglingarna i Sv. är 726