Sekular - Senegal o. av 2 räta linjer som bildar vinkel o. som båda skär kurvan. B Geometri. - 2. Volymfigur begränsad av buktig yta o. på denna stående kon. - 3. Begränsat område. Sekular-, hundraårs-, som avser århundrade. Sekularisering, överförande av kyrklig egendom till världslig ägare; förvärldsli-gande, avkristning. Verb: sekularisera. Sekular, hundraårig, hundraårs-. Sekynd. 1. Tidsmått: 1/60 minut. - 2. Vinkelmått: 1/60 minut, tecken ". - 3. I en diatonisk skala den andra tonen el. ett intervall mellan två intill varandra liggande toner. Sekynda, förk. 2: a, andra klassens, sämre. Sekundera, bistå, understödja; spela (sjunga) andra stämman. Sekyndmeter, äldre, oegentlig benämn, på vindhastighetsmåttet meter per sekund. Sekundär, andrahands; härledd, indirekt. Sekvens, följd, svit. - 1. Medeltida kyrkohymn. (Sv. ps. 132 o. 609 är gamla sekvenser.) - 2. Upprepning av ton- el. ac-kordföljd stegvis uppåt el. nedåt. Selander, Sten, 1891-1957, förf., botanist, teater- o. litt.kritiker i Sv.D. från 1936, ordf, i Sv. naturskyddsföreningen 1936— 47; Sv. akad. 1953. Vardagsnära lyrik: En dag 1931. Prosa: Svensk mark 1934. Seld(s)jyker, seldschuker, furstesläkt från Västturkestan. Härskade över stora delar av Främre Asien på 1000-t. Strider med korsfararna. Selektion urval; enl. Darwins selektions-teori el. urvalslära det naturliga urval av individer som sker genom könsurvalet o. kampen för tillvaron. Selektiv, utväljande. En radiomottagare är s. el. har stor selektivitet, då den skarpt skiljer mellan närliggande stationer. Selen, Se, grundämne, atomn:r 34, atomvikt 78,96, förekommer i 3 allotropa modifikationer, en röd icke-metallisk, en amorf glasig o. en grå metallisk form. Anv. i fotoelement, likriktare m.m. Sel?ne, i grek. myt. mångudinnan. Rom. motsv. Luna. Seleukidiska riket levkj-J, ca 300-64 f.Kr. (efter Seleukos I) det östligaste av de [-hellenistiska riken som ingick i Alexander den stores välde med Antiokia som huvudstad. Riket smulades snart sönder, o. resterna erövrades av romarna 64 f.Kr. Self-made man [self-mejd männ], eng., 'självgjord man’, person som arbetat sig upp från ingenting till rikedom el. inflytande. Sellerj, Apium graveolens, flockblommig ört. Vild i Europa. Odlas som grönsak i flera varianter. Hos rot- el. knölselleri används roten, hos blad- el. blekselleri mittbladens skaft. B Nyttoväxter II. Selling, Gösta, f.28.9.1900, konsthistoriker, fil. dr. Stadsantikvarie, chef för Sthlms stadsmus. 1937-59, riksantikvarie 1960. Selöt, annan stavning för zelot. Sem, enligt 1 Mos. Noas äldste son, stamfader för de semitiska folken. Semafor [-år], signalapparat med rörliga armar el. lyktor. Semaforera, signalera. Semantjk. 1. Semasiologi, betydelselära, läran om ords betydelse. - 2. Semiotik, vetenskapen om tecken o. symboler i filosofi o. logik. Semesterlagen av 1945 ger arbetstagare ovillkorlig rätt till viss ledighet med bibehållen lön, minst 11/2 dag för var månad då man arbetat minst 16 dagar. semi-, halv- (lat. förled). Semifinal, omgång före finalen i idrotts--tävling. Semikolon, skiljetecken (;), anv. som mellanting mellan komma o. punkt. Seminarium. 1. Utbildningsanstalt för folk-o. småskollärare. - 2. Seminarieövning, undervisningsform vid univ. o. högskolor för inövning av vetenskapligt arbetssätt. Semjnförening, andelsförening som håller handjur för artificiell insemination av husdjur, främst nötkreatur. Semjramis, assyrisk sagodrottning, förknippad med Semiramis’ hängande trädgårdar i Babylon (trol. anlagda på terrasser), ett av världens sju underverk. Semjter, folk i Främre Asien samt n. o. ö. Afrikasom talar semitiska språk men ur rassynpunkt inte utgör en enhet. Semitiska språk, en grupp språk som tala(t)s i Främre Asien samt n. o. ö. Afrika: 1) östsemitiska språk, bl.a. assyriska o. babyloniska, 2) västsemitiska språk, t.ex. hebreiska o. arameiska, 3) sydsemitiska språk, dvs. arabiska o. etiopiska. SEMKO, förk. för Svenska elektriska ma-terialkontrollanstalten. Se S-märke. Semmelweis [zemmalvajs], Ignaz Philipp, 1818-65, ungersk läkare, prof, i Budapest. Upptäckte sambandet mellan bristande hygien o. spridningen av barnsängsfeber. Sen., förk. av senior. Sena, icke tänjbar, glänsande bindvävs-bildning som fäster kroppsmuskulaturen vid skelettet. Senap, krydda ur mogna frön från olika korsblommiga örter, som odlas även i Sv. Svartsenap, Brqssica nigra, har skarp smak. Vitsenap, Sinapis alba, har mindre skarp smak o. är även en oljeväxt. Båda härstammar från Sydeuropa. Skånsk senap bereds av krossade svartsenapsfrön. B Kryddväxter. Senapsgas, diklordietylsulfid, färglös oljig s.k. flytande gas med svag senapslukt. Skadar hud, ögon, andningsvägar. Strids-gas under 1 :a världskr. Senat. 1. Rådgivande församling i antikens Rom. - 2. Överhus el. l:a kammaren i folkrepresentation, t.ex. i USA. - Senqtor, led. av s. S^neca, Lucius Annaeus, 4 f.Kr.-65 e.Kr., rom. filosof (stoiker), förf. o. statsman. Om livets korthet (sv. övers. 1949). Hans tragedier blev mönster för renässansens dramatik. Senegal [även -gall]. 1. Flod i n.v. Afrika. 1700 km. - 2. Republik (1960) i v. Afrika 728