Silfverstolpe - Silke Silfverstolpe, Silverstolpe, ätt adlad 1751. -1. Gunnar Westin Silverstolpe, f.23.5.1891, nationalekonom, prof, vid Handelshögsk. i Gbg 1923-32, dess rektor 1929-31. Nationalekonomi för alla 1922. - 2. Gunnar Mascoll Silfverstolpe, 1893-1942, skald, konsthistoriker, överintendent; Sv. akad. 1941. Fin stämningslyrik. Vardag 1926. Sil(h)u?tt [silu-], skuggbild, kontur, pro-fil(bild el. -porträtt). Silikat(cement), benvit tandfyllning av metalloxidpulver utrört i kiselsyra. Silikos [-ås], sten(damm)lunga, lungsjukdom hos personer som längre tid inandats kiselhaltigt damm, t.ex. i stenbrott o. gruvor. Siljan, sjö i mell. Dalarna. 290 km2, 161 m ö.h. Största djup 120 m. Trakten kring S. är en av Sv:s främsta turistbygder. Silke, natursilke, »äkta silke», textilmaterial som utgör kokongtrådar (körtel -sekret) producerade av olika spinnarfjäri-lars larver. Larverna av den s.k. äkta silkesfjärilen livnär sig på det vita mull- SIGNALERING Signalflaggorna. Med ett internationellt flaggalfabet signalerar fartyg till varandra i korta koder som består av tre bokstäver. Varje bokstavskombination har en bestämd betydelse enligt Internationella signalboken. Exempel: CXY = i vilket tillstånd befinner sig lasten? Dessutom har varje inregistrerat fartyg en egen namnsignal. Nedtill t.v. svarsvimpel, t.h. likhetstecken (tre tecken). Flaggkoden NC el. neutral flagga och klot används som nödsignal. Frisen nertill. T.v.: dagmorselampan ersätter numera semaforflaggorna vid snabba optiska förbindelser. T.h.: fartyg och flygplan i nöd sänder upp raketer med korta mellanrum. bärsträdets blad. Fjärilen är gulvit (ving-bredd 40-45 mm) o. har odlats i Kina sedan ca 2600 f.Kr. S. har hög elasticitet o. skrynkelhärdighet, mjukhet o. vacker glans. Vildsilke fås från andra spinnarfjä-rilar o. har samma egenskaper men i lägre grad. Vävnader av natursilke kallas ofta 735