Skivlingar - Skogsstyrelsen Skivlingar, skivsvampar, Agaricqceae, en grupp hattsvampar med ca 1200 sv. arter, t.ex. flugsvampar, fjällskivlingar, champinjoner, kremlor, riskor, kantareller. Sporerna bildas på radiära skivor, lameller, på hattens undersida. B Svampar I, II. Skjoldungarna [skjåld-], Sköldungarna, forntida dansk kungaätt, som antogs härstamma från Odens son Skjold. Skleros [-ås], sjuklig förtätning av kroppens vävnader, särsk. i bindväv. Sklerotier [-rå-], hårda, mörka, knölfor-miga, kompakta myceliebildningar, som utgör vilstadier hos vissa svampar. Skock, vid sorträkning: 60 stycken. Skodaverken [sjkåda-], sedan 1952 Leninverken, tjeck, industriföretag i Pilsen. Tillverkar stål, vapen, lokomotiv, bilar, flygplan m.m. Skogekär Bärgbo, Skogekiär Bergbo, pseud. för en sv. 1600-talspoet, trol. Gustaf el. Schering Rosenhane. Wenerid 1680, en samling kärlekssonetter. Skoglund, Gunnar, f.2.9.1899, filmregissör, vid SF 1932-47, därefter chef för Film AB Tiden o. Vi. En handfull ris 1939. Skoglund, Gösta, f.29.4.1903, soc.dem. politiker, urspr. folkskollärare, kommunikationsminister från 1957. Skoglund, Lennart »Nacka», f.24.12.1929, fotbollsspelare, 1950 professionell i klubben Internationale (»Inter»), Milano, ital. mästare 1953-54, silver i VM 1958. Skogsbruk har till uppgift att utnyttja o. förkovra skog o. skogsmark för en hög o. jämn virkesproduktion. Den moderna skogsvården söker befrämja skogens åter-växt o. tillväxt bl.a. genom markberedning (såsom hyggesbränning), skogsodling o. upprepade gallringshuggningar, samt söker förbättra utnyttjandet bl.a. genom vägbyggnad. Transporten av virket, som förr utfördes uteslutande med häst o. genom flottning, sker numera i stor utsträckning med traktor, lastbil o. järnväg. - Skogen är Sv:s största naturtillgång o. täcker ca 54% av landytan. Av skogsarealen är 25% allmänna skogar, dvs. främst statsägda, 25% bolagsskogar o. 50% s.k. bondeskogar. Det totala virkesförrådet uppskattades 1959 till 2100 milj, m3; den årliga tillväxten är större än avverkningen. Tall o. gran utgör 40 resp. 45% av virkesförrådet. Det avverkade virket går till största delen till sågverk o. massafabriker. IB Skogsforskningsinstitutet, Statens s., Sthlm, centralt organ för den med statsmedel bedrivna skogliga forskningen. Utför även den fortlöpande inventeringen av Sv:s skogar, riksskogstaxeringen. Skogsfru, skogsfrublomster, Epippgium aphyllum, orkidéört utan egentliga blad o. rötter. Blommor vaxgula o. rödfläckiga, starkt doftande. Förekommer ytterst sällsynt över hela landet. IB Blommor V. Skogsförvaltningen, Statens s., till Domänverket hörande lokalförvaltningar för Domänfondens skogar, skogsbruk, fisken o. jordlägenheter; verkar även för ändamålsenlig jaktvård. Till S:s personal, skogsstaten, hör bl.a. överjägmästare, jägmästare o. kronojägare. Skogshögskolan, Sthlm, bedriver forskning på skogsbrukets område samt utbildar jägmästare. Utbildningstiden för civiljägmästare är 3 1/2 år. Därefter kan skogs-vetenskaplig licentiatexamen avläggas. Sedan 1950 meddelar S. även skogsveten-skaplig doktorsgrad. Skogs- och lantbruksakademien, Kungl., gr. 1811 som Lantbruksakademien, nuv. namn 1954, verkar för sv. jordbrukets o. skogsbrukets samt angränsande näringars utveckling o.förkovran. Skogsrå, skogs(jung)fru, huldra, i sv. folktro kvinnlig skogsdemon, framifrån sedd en skön kvinna, bakifrån ihålig o. svansför-sedd. Skogsstjärna, duvkulla, Trientalis europaea, en max. 2 dm hög ört bland viveväxterna med 1-3 stjärnlika vita blommor o. bladen samlade högt upp på stjälken. Hela landet. B Blommor V. Skogsstyrelsen, centralt ämbetsverk, gr. 1941. Sorterar under jordbruksdepartementet o. handlägger frågor rörande den enskilda skogsvården, bl.a. genom länens skogsvårdsstyrelser. SKOGSBRUK 1-3 Skogens skötsel. 1 Maskinell markberedning utförs med traktor och markbered-ningsaggregat för att göra marken mottaglig för besåning eller plantering. 2 Mark-beredning kan också utföras manuellt med hacka (a), plantering kan göras med hjälp av olika hackor eller borr (b), och träd som skall avverkas, stämplas med stämpelyxa (c). 3 Icke önskvärd vegetation eller överflödiga stammar i unga bestånd röjs med röjningsmotorsåg. 4 Avverkning. Huggarens och körarens handredskap: a. enmansmotorsåg för fällning och kapning, b. huggyxa, c. barkspade, d. timmersvans, e. bågsåg, f. lyftkrok, g. lyftsax. 5-9 Hästtransport. Den första transporten fram till väg sker i stor utsträckning med häst. De vanligaste redskapen är: 5 lunn-kälke, 6 lunnkärra för barmarks transport, 7 terrängdoning (parkälke), 8 körsax, 9 gummihjulsvagn. 10-11 Motor transport. På längre köravstånd -några km upp till en mil - används i viss omfattning traktorer. 10 Traktor försedd med olika hjälputrustningar som lastapparat och bandutrustning och anpassad till det svårbemästrade underlaget. 11 På avstånd över en mil och där flottningen ej kan bjuda bärkraftig konkurrens transporteras virket på lastbil. 12-14 Flottning. 12 Flottning i mindre bivattendrag, numera mindre vanlig på grund av de höga kostnaderna. 13 Flottning i huvudflottled: virket leds förbi kraftverk och dammar i flottningsrännor. 14 Skiljeställe, i regel vid älvmynningen, där virket sorteras på olika ägare för vidarebefordran till träförädlingsindustrierna.