Sovjetunionen SOVJETUNIONEN* Historia i sammandrag 500 Grekiska kolonier vid Svarta havet. f.Kr. Bosporanska riket 438 f.Kr. 100 Romersk vasallstat. Hunnema bil-f.Kr. dar ett rike ö. om Kaspiska havet. 200 Östgoterna bosätter sig vid Svarta e.Kr. havet. 300 Bosporanska riket går under 335 e.Kr. Ermanriks östgotiska välde störtas av hunnerna 376. 800 Östslaviska statsbildningar under ledning av ruser (roslagsvikingar) i Novgorod 862 o. Kiev 882. Gårda-rike. 900 Vladimir den store förenar Novgorod o. Kiev 980. Inför grek.-orto-dox religion 987. 1000 Förbindelsen med Norden bryts o. väldet splittras. Kyrkor i bysantinsk stil: Sofia-katedralema i Kiev o. Novgorod 1000-t. Nestorskrönikan om Rysslands grundläggning (1100-t.). 1200 Mongolerna erövrar Sydryssl. 1237 -40. Del av mongolriket Gyllene horden 1243. 1300 De v. delarna av Ryssl. erövras av Polen, Litauen o. Tyska orden. Det ryska enhetsverket utgår från Moskva under Ivan I (1328—41). Ikonmåleriet blomstrar med centrum i Novgorod. 1400 Moskva frigör sig från Gyllene horden 1480 o. samlar övriga furstar under sitt välde. 1500 Ivan IV den förskräcklige antar titeln tsar 1547. Bojarernas (ädelns) makt inskränks. Sibirien börjar koloniseras under Jermak 1582. 1600 »Den stora oredan» (tronstrider o. yttre krig) 1598-1613. Freden i Stolbova 1617 utestänger Ryssl. från Östersjön. Smärre landvinster från Polen 1686. 1700 Peter den store (1689-1725). Stora nordiska kriget 1700-21. S:t Petersburg (Leningrad) grundas 1703, huvudstad 1709-1918. Stora landvinster vid Östersjön i Nystads-freden 1721. Riket organiseras efter västerländskt mönster. Det moderna ryska litteraturspråket avlöser kyrkslaviskan som skriftspråk. 1750 Kortvarig reformpolitik under Katarina II (1762-96). Expansion vid Svarta havet genom freder 1774 o. 1792 efter krig mot Turkiet. Polens delningar 1772, 1793 o. 1795 ökar landets omfattning. Krig mot Sverige 1788-90. Palatsbyggen i barock: Vinterpalatset i Leningrad. 1800 Konjunktur betonad politik under Napoleontiden ökar landet med Finland (1809), Bessarabien (1812) o. Kongress-Polen (1815). Ryssl. Europas starkaste makt under Nikolaus I (1825-55). Despotismen befästs. Uppror i Polen 1831 o. Ungern 1848-49 krossas. Författarna Pusjkin o. Gogol. 1850 Bakslag i Krimkriget 1853-56. Livegenskapen upphävs 1861. Författarna Tolstoj, Dostojevskij, Gontjarov o. Turgenev (realistiska romanen). Tonsättaren Mussorg-skij. 1875 Berlinkongressen 1878 berövar Ryssl. vinsterna av turkkriget 1877-78.Fortsatt framgångsrik expansion i Asien. Dramatikern o. novellisten Tje-chov. Tonsättarna Tjajkovskij o. Rimskij-Korsakov. Målaren Re-pin. Kemisten Mendelejev. 1900 Katastrof i rysk-japanska kriget 1904-05. Revolution 1905 leder till dumans (riksdagens) inrättande. Nederlagen i l:a världskr. störtar tsarväldet 1917. Oktoberrevolutionen 1917 för bolsjevikerna under Lenin till makten. Författaren Gorkij, tonsättarna Stravinskij o. Prokofjev, teaterledaren Stanislavskij, fysiologen Pavlov. 1920 Kommunistisk konsolidering 1918— 22 till priset av stora landavträdelser. Sovj. socialiseras. Stalin tar makten 1927. Industrialiseringen påskyndas (1 :a femårsplanen 1928). Författarna Majakovskij o. Sjolo-chov. Modern konst: målarna Kandinsky o. Chagall, skulptören Archipenko. Filmskaparna Eisen-stein o. Pudovkin. 1930 Politiska utrensningar 1936-38. Närmande till Tyskl. 1939 inleder expansionsskede. Polens 4:e delning med Tyskl. 1939. Krig mot Finl. 1939-40. Kulturlivet likriktas enligt regimens mall. 1940 Tyskt angrepp 1941 hejdas o. slås tillbaka. Rysk ockupation av Östeuropa. Sovj. jämte USA världens ledande makt 1945. Expansionspolitik ökar spänningen med USA (»det kalla kriget»). Väldet över Östeuropa befästs. Tonsättaren Sjostakovitj. 1950 Stalins död 1953 inleder en maktkamp, som 1957 slutar med Chru-sjtjevs seger. Den första sputniken 1957. Tillfällig avspänning i »det kalla kriget». Snabb ekonomisk expansion. 1960 Det misslyckade toppmötet i Genève ökar spänningen mellan Sovj. o. USA 1960. Fortsatta banbrytande rymdexperiment. befolkning. 208,8 milj. inv. (9 inv./km2). Ca 200 skilda folkslag, särsk. storryssar (58%), ukrainare el. lillryssar (17%), vitryssar (3%) samt olika turkfolk (10%) som uzbeker, kazacher, kirgiser o. turkmener; in.v. finnar, karelare, ester m.fl. Bland de ca 150 olika språken dominerar de slaviska (storryskan, ukrainskan o. vitryskan); de största religiösa samfunden är den grek.-ortodoxa kyrkan o. islam. 43% verksamma i jordbruk o. skogsbruk, 31% i industri, 11% i handel o. samfärdsel. städer. Moskva (huvudstad) 5 milj, inv., Leningrad 3,2 milj., Kiev 1,1 milj., Gorkij 940000, Charkov 930000, Tasjkent 910000. geografi. I v. fram till Jenisej i Sibirien ett 766