Spong - Språkvetenskap Spong, Berit, gift Malmrot, f.5.2.1895, förf. Romaner, ofta med hembygdsmotiv. Nävervisan 1942, Sjövinkel 1949. Sponsor [spånnsa], eng., annonsör som betalar radioprogram i vilket det förekommer reklam för hans varor. Spont, spänt. 1. Framskjutande list på kanten av en bräda, avsedd att inpassas i ett spår, not, i. en annan bräda; sådan spont-ning ger en fast o. tät skarv. - 2. Vägg i jordschakt som hindrar jordras o. inträngande av vatten. Spontan, impulsiv, omedelbar, (plötslig o.) oreflekterad; utan yttre påverkan el. ingrepp. Spontan(ejitet, omedelbarhet. Spontanism, nonfigurativ konstriktning från ca 1950, tar fasta på tillfälligt uppkomna figurationer o. ingivelser. Ex: tachismen. Spor, encellig spridnings- o. föröknings-kropp som utan befruktning kan utvecklas till ett nytt individ. Bl.a. hos kryptogamerna. E Lavar, Mossor, Ormbunksväxter, Svampar I. Sporadisk, förekommande då o. då, enstaka. Spordjur, urdjur som parasiterar i människors o. djurs cellsafter o. ofta orsakar allvarliga sjukdomar. Fortplantas genom sporer. E Urdjur. Sporre. 1. Bygel, vanl. med taggigt hjul, fäst vid ryttarens häl, anv. för att mana på o. styra hästen. - 2. Tagglik hornbildning på tarsen hos hanarna av vissa hönsfåglar, anv. som försvarsvapen. E Fjäderfä. - 3. Honungsgömmet hos vissa blommor; även fruktsporre, hos fruktträd kortgrenar som bär blommor o. frukt. Sporsäck, mikroskopiskt små säckar hos säcksvamparna, vari sporerna bildas. E Svampar I. Sporsäcksvampar, säcksvampar, askomycf-ter, Ascomycetes, svampgrupp vars sporer bildas i sporsäckar, sporgömmen. Ex: murklor, mjöldryga, tryffel, jästsvampar. B Svampar I, II. Sportfiske, fiske med spö, främst kastfiske i form av flug- o. spinnfiske, men även pim-pelfiske o. mete. Betet vid flugfiske är sjunkande våtflugor el. torrflugor, som flyter på vattenytan. Spinnfiske sker med multiplikatorrulle (roterande trumma) el. haspelrulle (stillastående trumma från vilken linan hasplas av). Vid pimpelfiske förs en pirk (pimpelblänke) upp o. ned i vattnet. E föreg. sida. Sporthjärta, idrottshjärta, en vanl. oskadlig hjärtförstoring i samband med intensiv fysisk träning. Sporväxter, detsamma som kryptogamer. Spotlight [spåttlajt], eng., ’fläckljus’, strålkastare med koncentrerat ljus, anv. i fotografi- o. filmateljéer, på teatrar etc. Spottkörtlar, salivkörtlar, olika i munhålan mynnande körtlar vilkas avsöndring tillsammans bildar spott, saliv, som är en färg- o. smaklös, neutral vätska, innehållande salter o. det stärkelsenedbrytande enzymet ptyalin. Spottstritar, en grupp stritar, vilkas larver bildar ett skum, »grodspott», på grässtrån o.d. Vanlig spottstrit är 5-6 mm lång. E Insekter I. Spovar, snäppor med långa ben o. lång, något böjd näbb. Storspov, brungrå-spräcklig, 55-65 cm, fuktiga mossar o. ängsmarker; småspov, gråspräcklig med ljust band längs hjässan, 45 cm, myrmarker i Norrland. Flyttfåglar. E Fåglar III, IV. SPP, Svenska personalpensionskassan, gr. 1929, urspr. en förening av arbetsgivare, numera ett försäkringsbolag för pensionering av andra anställda än kroppsarbetare. Spray [sprej], eng., försvenskat sprä, apparat för spridande av finfördelad vätska. Springkorn, Impatiens npli-tpngere, en nära meterhög ört bland balsaminväxterna med hängande, sporreförsedda, gula blommor. Den mogna frökapseln öppnar sig explosionsartat vid beröring. Skuggig o. fuktig mark, främst i s. o. mell. Sv. Springmask, änger, vit, trådlik rundmask som parasiterar i människans tarmkanal. Förorsakar klåda i ändtarmen. Sprinkler, fast brandsläckningsanordning som automatiskt träder i funktion vid eldsvåda. Sprinter, kortdistanslöpare, snabb löpare. Sprinterlopp, kortdistanslopp. Spritdrycker, andra alkoholhaltiga drycker än vin o. öl; vanl. med mer än 22 volymprocent alkohol. Se Rusdryckslagstiftning. Spritkök, kokapparat liknande fotogenkök men med rödsprit som bränsle. Sprue [spro], tropisk sjukdom av omdiskuterad orsak. Symtom bl.a. diarréer o. blodbrist. Behandlas bl.a. med vitamin Bi2. Språk, system av akustiska tecken avsett för meddelelse mellan människor. Språket förändras genom tiderna, så att urspr. enhetliga språk splittras i dialekter o. dotterspråk. För närvarande talas ca 3 000 olika språk i världen. Språken förs samman i språkfamiljer på grundval av sin släktskap. De viktigaste språkfamiljerna i Europa o. Asien är indoeuropeiska, uraliska, altaiska, sino-tibetanska, austro-asiatiska, malajo-polynesiska språk, dravidaspråk samt semitiska språk, som också talas i delar av Afrika. Andra språkfamiljer i Afrika är hamitiska språk, sudanspråk, bantuspråk samt hottentott- o. buschmanspråk. Indianspråken i Amerika är splittrade i ett stort antal språkgrupper. För en del språk är släktskapsförhållandena inte utredda. -Med hänsyn till sin byggnad kan språken bl.a. uppdelas i syntetiska språk, i vilka ordens grammatiska förhållanden främst uttrycks genom böjning (t.ex. latinet), o. analytiska språk, i vilka de grammatiska förhållandena främst uttrycks genom småord (hjälpverb, prepositioner etc.) samt ordföljd (t.ex. engelskan). Se även Världsspråk. E nästa uppslag. E Språkvetenskap. Den vetenskapliga behandlingen av människans språk indelas enl. 774