SPRÅK» Vår egen språkfamilj Den indoeuropeiska språkfamiljen, till vilken vårt språk hör, är den mest spridda världen. Dess indelning grundar sig på den olika utvecklingen av det indoeuropeisk; urspråkets bakre k-ljud (fcentumspråk o. satemspråk). I nedanstående schema ha direkt samband mellan fomspråk o. ur dessa utvecklade nutida språk markerats met pil. Keltiska språk walesiska ) komiska f britanniska bretonska J galliska iriska 1 höglands- f gaeliska skotska ) Italiska o. romanska språk Romanska språk franska spanska [-portugisiska-] {+portu- gisiska+} italienska rumänska Italiska språk latin [-oskisk-umbriska-] {+oskisk- umbriska+} Germanska språk svenska danska norska isländska engelska frisiska holländska tyska nordgerm. östgerm. västgerm. Grekiska språk (ny-) grekiska eoliska joniska arkadiska doriska Indoariska språk sanskrit m.fl. forn-indiska språk -> [-kentum-språk INDOEUROPEISKA-] {+kentum- språk INDO- EURO- PEISKA+} SPRÅK [-satem-språk indo-iranska-] {+satem- språk indo- iranska+} språk hindi marati gujarati panjabi bengali m.fl. nyindiska .språk Iranska språk avestiska 'persiska m.fl. forn- pashto iranska kurdiska .språk -* m.fl. nyiranska 1språk Armeniska Albanska Slaviska språk (stor)ryska vitryska ukrainska polska balto- tjeckiska slaviska serbokroatiska språk slovenska bulgariska Baltiska språk lettiska Jitauiska Spränglista, lista vid val med andra kandidater än de av partiet off. nominerade. Sprängämnen, (blandningar av) ämnen som efter initiering mycket snabbt förbränns el. kemiskt omvandlas under frigörande av gaser med högt tryck o. hög temperatur. Ju hastigare s. exploderar desto brisantare är de. Sprängört, Cicuta virpsa, meterhög flock-blommig ört med vita blommor. Giftig, särsk. den uppsvällda jordstammen. Mindre allmän. B Blommor IV. Spröjs, list som delar ett fönsters yta. Spurt, slutspurt, ökning av farten strax före målet. Spytnik, ry., ‘reskamrat’, namnet på den första jordsatelliten, uppsänd i Sovj. 4.10. 1957 o. förintad 3 månader senare. Spårljus, projektiler med lyssats som antänds vid avfyrandet. Bildar ljusstrimma vilken underlättar eldinriktningen. Spårteknik, tracerteknik [trejser-], metod att i ett ämne, vars beteende man under en viss process vill följa, inblanda små mängder av ett annat, lätt iakttagbart ämne, s.k. spårelement, ofta en radioaktiv isotop {»märkta atomer») av ett grundämne som ingår i det studerade ämnet. Anv. t.ex. för studier av fysiologiska processer. Spårvagn, kommunikationsmedel på skenor för persontrafik i städer o. tätorter. Hästspårvagn i Baltimore, USA, på 1820-t., i Sthlm 1877. Första elektriska spårvagnen i Berlin 1881, i Sthlm 1901. Späck, tjock, fettrik underhudsvävnad hos vissa däggdjur, t.ex. val, säl o. svin. Späcka, med späcknål göra hål i en stek o. fylla dem med späck. Spänning, potentialskillnad, skillnaden mellan två punkters elektriska potentialer. Mäts i volt. Spärreld, eld med artilleri el. kulsprutor o.d. som vid försvarsstrid skall kunna utlösas över område nära de egna försvarsställningarna. Spärrkonto, bankkonto som innehavaren får disponera över först efter särsk. tillstånd . Spökdjur, en grupp halvapor. Små djur med framåtriktade ögon, korta framben o. långa bakben. Tårna är försedda med valkar. Nattdjur som lever i träden. Ostindiska öarnas urskogar. Mest känt är spökdjuret, kroppslängd ca 18 cm, svans 23 cm. Spökfjäril, en stor fjäril från Sydmoluckerna. Gråvit med svarta fläckar o. streck. B Fjärilar I. Spökgräshoppor, spökskräckor, en grupp rätvingar med bitande mundelar. Alla ut- 776