Statens offentliga utredningar - Statsråd Statens offentliga utredningar, SOU, en från 1922 utgiven skriftserie med sakkunnig- o. kommittébetänkanden. AB Statens skogsindustrier, ASSI, Sthlm, bildades 1941 o. övertog då de av Domänstyrelsen drivna skogsindustrierna. Statera, uppträda som statist. Statjk, läran om kroppar i jämvikt. Mots: dynamik. Stationera, förlägga, placera. Stationsvagn, herrgårdsvagn, täckt bil för både person- o. varutransport. Stationär, bofast, stillastående, varaktig. I fysik dels om förlopp som ej varierar med tiden, dels om periodiska svängningar med konstant amplitud o. frekvens. Statisk, som avser statik; i jämvikt; oföränderlig. Mots: dynamisk. Statjst, innehavare av obetydlig, ofta stum teater- el. filmroll. Statistjk, gren av den tillämpade matematiken som sysslar med metoderna för mass-iakttagelser o. behandlingen av observerade data (särsk. matematisk s.); studiet av samhället medelst numeriska data, t.ex. befolkningsstatistik; siffermässiga sammanställningar. Statistiska centralbyrån, ämbetsverk under finansdepartementet, gr. 1858, med uppgift att bearbeta o. publicera den statistik som ej insamlas genom annat ämbetsverk, att utföra särsk. statistiska undersökningar (bl.a. riksomfattande intervjuundersökningar) samt utöva ledningen av folkbokföringen. Utger bl.a. Statistisk årsbok (sedan 1914) o. Statistisk tidskrift. Statjv, flyttbart stöd för instrument, maskindelar m.m. Stator, den stillastående delen av en elektrisk maskin vari ankaret el. rotorn roterar. (B Elektricitet II. Statsanslag, belopp av riksdagen beviljat för statsutgifter o. upptaget i riksstaten (statsbudgeten) under viss huvudtitel. Statsbudget, en plan över statens inkomster o. utgifter, i Sv. gällande för ett budgetår (1/7-30/6). Förslag till s. överlämnas i jan. till riksdagen i regeringens statsverks-proposition', på grundval av denna fastställer riksdagen riksstaten för följande budgetår. S. består av driftbudgeten, som upptar statens löpande inkomster o. utgifter, på inkomstsidan främst skatterna o. på utgiftssidan främst statsanslagen till de 14 huvudtitlarna, samt av kapitalbudgeten, som upptar de utgifter som ökar statens förmögenhet, i första hand räntabla nya investeringar, o. på inkomstsidan de lånemedel som finansierar investeringarna. Driftbudgeten är underbalanserad när utgifterna är större än inkomsterna, överbalanserad när inkomsterna är störst; vid totalbalansering, dvs. då driftbudgetens inkomster även täcker kapitalbudgetens utgifter, behöver låhemarknaden ej tas i anspråk. Hl Statskalendern, Sveriges s., av Vetenskapsakademien årligen (sedan 1813) utg. hand- STATSMINISTRAR Utnämnd 1876 De Geer, Louis 1818-1896 1880 Posse, Arvid 1820-1901 1883 Thyselius, Carl Johan 1811-1891 1884 Themptander, Robert 1844-1897 1888 Bildt, Gillis 1820-1894 1889 Åkerhielm, Gustaf 1833-1900 1891 Boström, Erik Gustaf 1842-1907 1900 von Otter, Fredrik 1833-1910 1902 Boström, Erik Gustaf 1842-1907 1905 Ramstedt, John 1852-1935 1905 Lundeberg, Christian 1842-1911 1905 Staaff, Karl 1860-1915 1906 Lindman, Arvid 1862-1936 1911 Staaff, Karl 1860-1915 1914 Hammarskjöld, Hjalmar 1862-1953 1917 Swartz, Carl 1858-1926 1917 Edén, Nils 1871-1945 1920 Branting, Hjalmar 1860-1925 1920 De Geer, Louis 1854-1935 1921 von Sydow, Oscar 1873-1936 1921 Branting, Hjalmar 1860-1925 1923 Trygger, Ernst 1857-1943 1924 Branting, Hjalmar 1860-1925 1925 Sandler, Rickard 1884- 1926 Ekman, Carl Gustaf 1872-1945 1928 Lindman, Arvid 1862-1936 1930 Ekman, Carl Gustaf 1872-1945 1932 Hamrin, Felix 1875-1937 1932 Hansson, Per Albin 1885-1946 1936 Pehrsson-Bramstorp, Axel 1883-1954 1936 Hansson, Per Albin 1885-1946 1946 Erlander, Tage 1901- bok med förteckning över vissa av statens ämbets- o. tjänstemän, ledamöter av akademier, riddare av sv. ordnar m.m. Statskontoret, ämbetsverk under finansdepartementet, gr. 1680. Förvaltar vissa kassor o. fonder, mottar o. redovisar statsverkets inkomster o. gör vissa av dess utbetalningar. Leder sedan 1961 den statliga rationaliseringsverksamheten. Statskunskap, vetenskapen om statslivets gestaltning; behandlar statliga o.a. samhälleliga institutioners funktioner, partiväsende, mellanstatliga relationer etc. Statskyrka, kyrkosamfund i sådan relation till staten att denna har väsentligt inflytande på kyrkolagstiftning, ekonomiska förhållanden o. ämbetstillsättningar. Ex: Svenska kyrkan. Vanl. ej tvång för medborgaren att tillhöra s. såsom fallet är vid statsreligion. Statslös, person utan medborgarskap i något land. Statsministern är statsrådets främste ledamot o. företräder dess allmänna politiska kurs. I regel ej departementschef. Bär titeln excellens. E Statsobligation, av staten utfärdad obligation. Statsråd, i Sv., Danm., Finl. o. Norge statschefens rådgivande korporation (regering, ministär); i Sv. o. Norge även dennas sammanträden (konseljer) o. medlemmar (utom stats- o. utrikesministrarna som i 783