Storhertig - Strand Storhertig, tysk o. ital. furstetitel. Stor-hertigdöme: i vår tid endast Luxemburg. Storhetsvansinne, storhetsidéer, megalo-mani, symtom vid vissa sinnessjukdomar. Den sjuke anser sig vara av hög börd, ha stor politisk betydelse osv. Storkar, storkfåglar med ett 20-tal arter i hela världen utom Austral. Vit el. vanlig stork, meterlång, vit med svarta ving- o. stjärtpennor, röda ben o. näbb. Häckar i Europa, sällsynt upp till Skåne. Flyttar till Afrika. Svart stork är mindre, har svartgrön ovansida o. vit undersida. Sällsynt i s. o. mell. Sv. Flyttfågel. E Fåglar III-V, VIII. Storkyrkan, Sankt Nikolai, sedan 1942 Sthlms stiftskyrka. Anlagd på 1200-t., västtorn o. långskepp från 1400-t., östfasaden i barockstil från ca 1740. I kyrkan Notkes skulpturgrupp S:t Göran och draken. Storlien, stationssamhälle i Jämtland nära norska gränsen. 592 m ö.h. Turist- o. vin-tersportort. Storm, vindstyrkan 10-11 Beaufort (vindhastighet 24,5-32,6 m/sek.). Stormakt, stat som genom folkmängd, ekon, o. militära resurser intar en ledande ställning i internat. politik. Som »de tre stora» betraktas Sovj., Storbr. o. USA, som 2:a rangens stormakter Frankr. o. Kina. Stormaktstiden, skedet 1611-1718 i Sv:s historia, dvs. tiden från Gustav II Adolfs tronbestigning till Karl XII:s död. Stormfåglar, måsliknande havsfåglar med vass hake i näbbspetsen o. rörlika utskott på näbben för näsborrarna. Förekommer över oceanerna o. uppsöker kusterna vid häckningen. Lever av fisk o.d. Ex: albatross, stormsvala. E Fåglar X. Stormhatt, blåduvor, Aconitum, fleråriga ranunkelväxter med ca 70 arter i Gamla världen. Blå, ibl. gula blommor i hög spira. Vildväxande i Norrland bl.a. nordisk stormhatt, A. septentrionple, 1-2 m hög, blekvioletta blommor i tät klase. Andra arter odlas. E Blommor V, IX. Stormogul, Stora Mogul, titel för regenterna i den muhammedanska dynasti som härskade i Främre Indien (Stormoguls rike) 1526-1858. Stormor i Dalom, eg. Margareta Saebrå-zyntia Burea, 1594-1657, 1610 g.m. E. Terserus, 1618 g.m. U. Troilius, barnrik stammor till flera kända släkter (Key, Geijer m.fl.). Storm Petersen, Robert, 1882-1949, dansk skämttecknare o. förf., sign. Storm P. Underfundig humor o. danskt gemyt. Stormsvala, en 15 cm lång stormfågel, brunsvart med vita övre vingtäckare. Häckar i klippskrevor o.d. på öar i n. Atlanten. E Fåglar II, X. Stormufti, muhammedanernas högste religiöse ledare i Turkiet till 1924. Stormvarning utsänds från Sv:s meteorologiska o. hydroiogiska institut bl.a. genom rundradio, då vindstyrkan vid någon del av Sv:s kuster väntas uppgå till minst 7 Beaufort, dvs. vid väntad kuling, storm el. orkan. Storsjön, namn på sv. sjöar, bl.a. S. i Jämtland, Sv:s till ytan 5:e sjö. 456 km2. Storsjöodjuret, Stora sjö- el. havsormen, ett sjöodjur som lär ha iakttagits i många delar av världen, bl.a. i Storsjön i Jämtland o. i den skotska sjön Loch Ness. Påstås vara av oerhörd storlek samt ha man o. ryggfena. Kan trol. förklaras som synvillor av olika slag. Storslalom, skidtävling på 1-3 km bana med ca 300 m höjdskillnad o. relativt få portar, mellanting mellan slalom o. störtlopp. Storstrejk, generalstrejk, total arbetsned-läggelse, ofta medel för att genomdriva politiska krav. I Sv. 1902 o. 1909. Storströmmen, sund mellan Själland o. Falster, Danm. över S. leder Storströms-bron, invigd 1947, Europas näst längsta bro, 3,8 km. Stortinget, den norska folkrepresentationen, vilken efter nyval delar upp sig på 2 kamrar: lagtinget (1/4 av de 150 medl.) o. odelstinget. Storvik, köping i s. Gästrikland. 2100 inv. Järnvägsknut. Sulfitmassefabrik. Storvisjr, storvezir, förr högste ämbetsman o. ledande minister i vissa muhammedanska stater, särsk. Turkiet. Story [st|ri], plur. stories [st^riz], eng., historia, berättelse; handling. Stout [staot], Rex, f.1886, amer. detektiv-förf. Hjälte: Nero Wolfe. Strachey [str^jtji], Lytton, 1880-1932, eng. förf. Lätt ironiserande biografier. Drottning Viktoria 1921. Stradivari(us) Antonio, ca 1648-1737, ital. violinbyggare i Cremona, ansedd som den främsta genom tiderna. Ca 500 instrument bevarade. Straffarbete, strängaste formen av frihetsstraff; lägst 2 mån. o. högst 10 år el. livstid. Straffprocess, kriminalprocess, rättegång där talan förs om ansvar för brott. Straffregister, register hos Fångvårdsstyrelsen över till frihetsstraff el. minst 60 dagsböter dömda o. villkorligt dömda. Strafföreläggande innebär att åklagare i stället för åtal förelägger en för brott misstänkt person ett visst straff, högst 40 dagsböter. Särsk. vid trafikbrott. Stralsund [tyskt uttal sjtralzont], stad i n. Ö-Tyskl., innanför Rügen. 65000 inv. Många medeltidsbyggnader. Varv, maskinfabriker. - Sv. besittning 1648-1814. Stramalj. 1. Gles vävnadsbindning vars trådar ligger i grupper. - 2. Klistrat, genombrutet bomullstyg, underlag för kors-stygnsbroderi, vid märkning o.d. Strand, Axel, f. 13.11.1893, fackföreningsmän o. soc.dem. politiker, ordf, i LO 1947-56, FK från 1938, l:e vice talman från 1952, riksgäldsfullmäktig från 1943. Strand, Lennart, f. 13.6.1921, löpare. EM 1946, silver i OS 1948. 801