Stybb - Stämjärn fabrik, elektroteknisk o. optisk industri, bokförlag. Tekn. högsk. Stybb, leraktig kolblandad sand, anv. som underlag på löparbanor osv.; bränsle i form av söndersmulat kol el. koks. Styckegods, fraktgods i små partier el. skilda kolli. Styckjunkare, näst högsta underofficers-graden inom artilleriet o. luftvärnet. Motsv. fanjunkare. Styckning. IB Styng(flugor), håriga flugor vilkas larver parasiterar på olika däggdjur, särsk. hovdjur. Ex: ox- el. nötstyng (nötbroms), renstyng, häststyng. Styrbord, ett fartygs högra sida då man står vänd mot fören; skall föra grönt ljus. Styren, styrol [-ål], fenyletylen, ett omättat, flytande kolväte som kan polymeriseras till poly styren, poly styr qI, en viktig plast, anv. bl.a. till elektriskt isolationsmaterial o. hushållsartiklar. Styrman. 1. Titel för befälhavarens närmaste män på handelsfartyg. - 2. Underofficer av 2:a graden vid däcksavdelningen i örlogsflottan. - 3. Andre pilot på trafikflygplan, flygstyrman. Styvmorsviol, Viola tricolor, viol med krona i violett, gult o. vitt o. blad med stora parflikiga stipler. Allmän i hela landet. IB Blommor VIII. Styx, i grek. myt. en flod i Hades (dödsriket). Stål, legering av främst järn o. kol där kolhalten varierar från 0,03 till 2%. Högre kolhalt ger hårdare stål. Stålets egenskaper varieras även genom tillsats av andra legeringsämnen. Vanligast är mangan o. kisel. Rostfritt stål innehåller 18% krom o. 8% nickel. IB Järn. Stålstick, grafisk djuptrycksmetod varvid bilden ingraveras på en plåt av stål, som tål tryckning av stora upplagor. Används nu främst vid tillv. av sedlar o. frimärken. Även själva avtrycket. Stålull, tagelliknande massa som erhålls vid svarvning av smidbart järn. Anv. som slipmedel för metall, trä m.m. Stånd, samhällsklass, -skikt; i den sv. ståndsriksdagen (till 1866) fyra stånd (ständer): adel, präster, borgare, bönder. Ståndssamhälle, samhälle med privilegier för de högre stånden. Ståndare, blommans hanorgan, bestående av knapp o. sträng. I knappen alstras pollen (frömjöl). IB Blommor I-IV. Ståndrätt, krigsdomstol som efter summarisk rättegång kan ådöma dödsstraff, som omedelbart verkställs. I Sv. avskaffad 1949. Stångjärn, smidesjärn i runda el. profilerade stänger. Stångpiska, hårt snodd hårpiska, begagnad av män ca 1750-90. IB Frisyr. Stångryttare, stångkorv, rökt grynkorv. Stångstörtning, gammalt gotländskt o. skotskt kraftprov: från läge på axeln skall en 25-28 kg stock stötas uppåt-framåt. STYCKNIN G 1 Fläsk: a. huvud, b. framlägg, c. bog, d. sidfläsk, e. kotlettrad, f. skinka, g. baklägg, h. fötter. Streckade liner markerar s.k. Skånestyckning: i. kort framlägg, k. bog, l. giishals. 2 Nötkött. T.v. bakdel: a. baklägg, b. ytter-lår, c. innanlår. d. stora fransyskan, e. lilla fransyskan, f. rostbiff, g. dubbelbiff (utskuren biff och filé), h. enkelbiff, i. kållapp. De streckade linjerna markerar delar av kållappen som tillvaratas för köttfärs. -T.h. framdel: k. hals, 1. märgpipa, m. framlägg, n. högrev, o. entrecöterev, p. bringa. 3 Lamm: a. kyl (lårstek), b. kotlettrad (sadel), dubbel, c. tunnbringa (slaksida), d. rygg, e. bröst med bog. Ståthållare. 1. Regents ställföreträdare i olika landsdelar. - 2. Person som har överinseende över vissa kungl. slott. Ställ, omgång, uppsättning, t.ex. av segel. Ställverk. 1. Central varifrån växelomläggning, inställning av signaler m.m. sker vid järnvägsstation el. rangerbangård. - 2. Central vid transformatorstation o.d. för dirigering av den elektriska kraften till olika ledningar. E Tunnelbana. Stämband, två pariga bildningar i struphuvudet. Det undre paret, de äkta stämbanden, försätts av andningsluften i rytmiska svängningar, vid vilka ljud uppstår. Det övre paret kallas falska stämband. E Lungor. Stämgaffel skaftförsedd, U-formad stålstav, som vid anslag anger en bestämd ton, i regel normaltonen ettstrukna a. Stämjärn, mejselformat snickarverktyg för utskärning av hål el. urtag i trävirke. 805