SVAMPAR l-ll 1-34 Några vanliga svampar. 1 Kantarell. 2 Svart trumpetsvamp. 3 Vit vaxskivling. 4 Kant-kremla. 5 Blodriska. 6 Nejlikbroskskivling. 7 Blåmusseron. 8 Honungsskivling. 9 Stolt fjäll-skivling. 10 Ringlös flugsvamp. 11 Vanlig flugsvamp. 12 Lömsk flugsvamp. 13 Vit flugsvamp. 14 Champinjon. 15 Fjällig bläcksvamp. 16 Citrongul slemskivling. 17 Bolm-örtskivling. 18 Rynkad tofsskivling. 19 Kam-ferspindelskivling. 20 Kosopp, örsopp. 21 Smör-sopp. 22 Karljohanssvamp. 23 Strävsopp. 24 Fårticka. 25 Zonticka. 26 Blek taggsvamp. 27 Blomkålssvamp. 28 Stor klubbsvamp. 29 Vårtig röksvamp. 30 Liksvamp. 31 Jordstjärna. 32 Toppmurkla. 33 Stenmurkla. 34 Stort haröra. 35-40 Svampens byggnad. 35 Basidiesvampar förökar sig genom sporer (a), som gror till hyftrå-dar. Dessa smälter samman och bildar en par-kärnig tråd. Mängder av sådana trådar bildar ett mycelium (hyfnät), på vilket en fruktkropp med sporbildande celler, basidier, växer upp. 36 Basidium med fyra sporer. 37 »Svampen» med fot, ring och hatt med skivor är fruktkroppen som mycelietrådarna löper upp i. Den egentliga kroppen är myceliet (a). 38 Tvärsnitt av skivor, med basidier Cd). 39 En sporsäck-svamp, t.ex. en murkla (a), har i ytskiktet små smala säckar Cb) med sporer. 40 Myceliet av en algsvamp, bestående av en enda cell.