Svenska Lloyd - Sverige bl.a. att göra med prästtillsättningar o. övar insyn över prästernas ämbetsförvaltning m.m. Stiften indelas i kontrakt, kontrakten i pastorat med en el. flera församlingar {socknar), nu ca 2550 st. Staten utövar viss tillsyn över kyrkan, som emellertid bl.a. förvaltar sina egna tillgångar. Kyrkolagsfrågor handläggs av allmänna kyrkomötet som samlas minst vart 5:e år. Sedart 1958 kan även kvinnor bli präster i s. Till kyrkans olika organ hör Diakonistyrelsen (med bl.a. lekmannaverksamheten), Missionsstyrelsen (yttre mission) o. Sjö-mansvårdsstyrelsen (sjömansmission). Svenska Lloyd, Rederi AB S., Gbg, gr. 1869, rederi med passagerar- o. lasttrafik på Storbr. o. Medelhavsländerna. AB Svenska metallverken, Västerås, gr. 1907. Tillv. av halvfabrikat o. artiklar av tung- o. lättmetall o. av plast bl.a. i Västerås, Skultuna, Finspång. Svenska naturskyddsföreningen, riksförbund för naturvård, Sthlm, gr. 1909. Vill väcka allmänhetens kärlek till naturen o. arbetar för den sv. naturens skydd o. vård. Tidskrift Sveriges Natur. Svenska slöjdföreningen, Slöjdföreningen, Sthlm, sammanslutning (1845) med syfte att verka för hantverkets o. industrins förädling o. bostadskulturens höjande. Tidskrift Form. Svenska tändsticks AB, STAB, Jönköping, bildat av I. Kreuger 1917, rekonstruerat efter Kreugerkraschen 1932. Äger genom AB Jönköping- Vulcan alla sv. tändsticksfabriker o. många fabriker i andra länder. AB Svensk filmindustri, SF, Sthlm, företag för filminspelning o. biografverksamhet, gr. 1919. Filmateljé i Råsunda (Solna) o. ett 100-tal biografer. Svensk författningssamling, SF(S), en sedan 1825 fortlöpande samling lagar, förordningar, kungörelser m.m., utges av justitiedepartementet. Svensk-norska unionen 1814-1905, etablerad genom freden i Kiel 1814, då Danm. tvingades att avträda Norge till Sv., främst ett verk av Sv:s dåvarande kronprins Karl (XIV) Johan. S. väckte starkt motstånd bland norrmännen, som antog en egen grundlag (Eidsvollförfattningen av den 17 maj) o. valde en egen kung men som efter ett kort krig måste acceptera unionen. Genom konventionen i Moss 1814 o. riksakten 1815 bestämdes att de förenade rikena skulle vara självständiga men utgöra en enhet gentemot främmande makter. Avsaknaden av en egen utrikes-representation för Norge ledde slutl. till motsättningar, som utmynnade i unions-upplösningen 1905. Svensksund, fi. Ruotsinsalmi, smalt farvatten i s. Finlands skärgård där två sjöslag utkämpats mellan svenska o. ryska skärgårdsflottorna, 1789 med sv. nederlag o. 1790 med sv. seger. Svensson, Lill-Babs (Barbro), f.9.3.1938, populärsångerska, jazzvokalist. Svensson, Reinhold, f.20.12.1919, jazzpianist, även arrangör. Svensson, Roland, f.18.1.1910, målare, grafiker o. förf. Akvareller m.m. av Sthlms yttre skärgård. G il löga 1945. Svensson (i Ljungskilé), Waldemar, f.26.5. 1897, agronom o. politiker, en av folkpartiets ledare. AK från 1941, riksgälds-fullmäktig från 1950. Sven Tveskägg, d.1014, dansk kung ca 985, även kung i Norge efter Olof Tryggvessons nederlag vid Svolder ca 1000. Stora erövringar i Engl. Svepe, högbladskrans under blomställning el. blomma. Sverdlovsk [-låfsk], till 1924 Jekaterinburg, stad i Sovj. på Uralbergens östsida. 780000 inv. Viktig industristad. I S. mördades 1918 Nikolaus II o. hans familj. SVERIGE storlek. 450000 km2; 8% åker, 2% äng, 50% skog, 40% ofruktbar areal (varav 9% vatten). BEFOLKNING. 7,5 milj. inv. (18 inv./km2); nästan uteslutande svenskar (därav ca 10000 samer) samt finnar, norrmän, danskar, tyskar, balter m.fl. (ca 200000). — Svensktalande; utvidgad religionsfrihet efter 1951, 96% tillhör den lutherska statskyrkan, ca 300000 medl. av olika protestantiska frikyrkor. 20% verksamma i jordbruk, 41% i industri, 21% i handel o. samfärdsel. städer. Stockholm (huvudstad) 806 900 inv., Göteborg 404 700, Malmö 229 400, Norrköping 91000, Västerås 77 900, Uppsala 77 500, Hälsingborg 76 600, Örebro 75 400, Borås 67 100, Linköping 65200, Eskilstuna 59100. - Se tabell s. 822. geografi. Landet indelas med hänsyn till höjdförhållandena i fyra större områden: Nordsvenska höglandet (Norrland, Dalarna, v. Västmanland, Värmland o. n. Dalsland), Mellansvenska låglandet (Uppsala-, öst- o. Västgötaslätterna), Sydsvenska höglandet (Småland o. delar av angränsande landskap) samt Skånska slättlandet (s. om Sydsvenska höglandets förgreningar). Berg: Kebnekajse 2117 m, Sarektjåkko 2090 m, Kaskasatjåkko 2076 816