Svärdsliljor - Sydamerika dragen till ett vasst »svärd». I varma hav. Påträffas även vid västkusten. E Fiskar III. Svärdsliljor, ca 200 arter av fam. Iridaceae, vanl. högväxta o. med svärdlika blad. Gul svärdslilja. Iris pseudpcorus, växer i vatten längs stränder, allmän i s. o. mell. Sv. Odlade kulturformer, ofta blå (Iris). E Blommor VII, IX. Svärdsorden, SO, militär förtjänstorden instiftad 1748. Två klasser riddare o. kommendörer, samt kommendör med stora korset. Riddare av stora korset utdelas endast i krigstid. IB Ordnar. Svärdssidan, en släkts manliga medlemmar. Mots: spinnsidan. Svärmare(fjärilar), fjärilar med kraftig, spolformig kropp o. långa smala vingar. Ex: ligustersvärmare, snabelsvärmare, dagsvärmare o. dödskallefjäril. E Fjärilar II. Svärta, svart dykand med vit vingspegel. Honan brunaktig. 55 cm. Östersjökusten o. fjällsjöar. Flyttfågel. Svävfarkost, markeffektfarkost (eng. hpver-craft), farkost som kan hållas svävande på låg höjd, vanl. mellan 0,3 o. 1 m, med hjälp av en »luftkudde», bildad av luft som blåses ut genom hål i underredet. Framdrivs med propeller el. reamotor. Sybarjt, inv. i Sybaris, en forngrek. handelsstad i s. Italien, gr. ca 720 f.Kr., vars inv. var kända för lyx o. vällevnad; även förvekligad njutningsmänniska. Sydafrika. 1. Afrika s. om floden Sambesi. - 2. Off. Republiken Sydafrika, före maj 1961 Sydafrikanska unionen, förbundsstat i s. Afrika, omfattande provinserna Kap-provinsen (Kaplandet), Natal, Transvaal o. Oranjefristaten samt förvaltarskapsområ- det Sydvästafrika. 2047000 km2, 15 milj, inv. Huvudstad Pretpria (regeringens säte); Kapstaden är parlamentets samlingsplats. - Befolkningen består av vita (holl. boer o. engelsmän) 20%, negrer o. biandfolk 77%, asiater (indier) 3%. Off. språk af rikaans o. engelska. Huvudsaki. protestantisk religion o. olika naturfolks-religioner. Vidsträckt, stäppartat, i v. ökenartat platåland (900-1800 m ö.h.), omgivet av höga randberg. Klimatet torrt o. svalt. Gruvdrift: guld (mest i världen), platina, uran, diamanter, krom, koppar, mangan, kol. Jordbruk: socker, bomull, sydfrukter, vin; fåravel o. ullprod. Indu- stri: metall-, verkstads- o. livsmedelsindustri. - Förbundsstaten bildades 1910 av eng. kolonier, blev dominion o. deltog i båda världskrigen på moderlandets sida. Sedan 1948 under premiärministrarna Malan, Strijdom o. Verwoerd (nationalistpartiet) en diskriminerande raspolitik (apartheid) gentemot de färgade, som medfört konflikter med FN, kyliga relationer med ett flertal stater samt S:s utträde ur Britt, samväldet 1961. S. har efter folkomröstning antagit en republikansk författning 1961. Folkrepr.: Senat (54 medl. valda på 10 år) o. »House of As-sembly» (160 medl. valda på 5 år). De färgade saknar rösträtt. E Afrika. SYDAMERIKA storlek. 17,8 milj. km2. Utsträckning: 7600 km n.-s., 5100 km ö.-v. befolkning. 133,5 milj. inv. Raser: 51,5% vita (främst spanjorer o. portugiser), hu-vudsakl. bosatta i s. o. s.ö.; betydande antal inv. av blandras (mestiser, mulatter o. samboer); ca 12 milj, återstår av den indianska urbefolkningen. Immigration: portugisisk i Brasilien, i övrigt spansk o. under senare tid italiensk. Religion: huvudsaki. kristendom (katolsk). städer. Buenos Aires 3,7 milj, inv., med förorter 5,6 milj., Säo Paulo 3,3 milj., Rio de Janeiro 3 milj., Santiago 1,5 milj., Lima 1,2 milj., Caråcas 1,2 milj., Bogotå 1,1 milj. geografi. I v. den vulkanrika bergskedjan Anderna; ö. därom låglandsområden kring floderna Orinoco (llanos), Amazonfloden (selvas) o. Paranå (pampas); mot Atlant-kusten nedvittrade urbergsområden (Gua-yanas högland i n., Brasilianska höglandet i s.ö.). Berg: Aconcagua 7 030 m, Huasca-rån 6770 m, Llullaillaco 6750 m, Incahuasi 6720 m, Tupungato 6650 m, Sorata 6550 m, Illimani 6420 m, Chimborazo 6310 m. Floder: Amazonfloden 6520 km, Rio Paranå 3 300 km, Rio Madeira 3200 km, Rio Säo Francisco 2900 km, Rio Orinoco 2400 km. Sjöar: Titicacasjön 8 300 km2, Lago de Poopö 3000 km2, Lago Buenos Aires 2100 km2. klimat. Större delen av Sydamerika har tropiskt klimat med regnskog (selvas) el. savanner (llanos o. campos); mot s. övergår klimatet till subtropiskt o. tempererat med stäpp vegetation (pampas) o. ökenliknande 828