Syre - Sägen f.Kr. som grek, koloni o. var på 400-t. en mäktig stat o. ett kulturcentrum. Erövrades av romarna 212 f.Kr., varvid Arkime-des ledde försvaret. Syre, syrgas, O (lat. oxygeniuni), grundämne, atomn:r 8, atomvikt 16. Färg- o. luktlös gas, som kan underhålla förbränning o. som till 20,95 volymprocent förekommer i atmosfären o. även kemiskt bundet i en rad ämnen, t.ex; vatten. Föreningar mellan s. o. ett annat grundämne kallas oxider. S. upptäcktes 1771 av Scheele o. 1774 av Priestley. Syr?n, Syringa, buskar bland olivväxterna med hjärtlika el. ovala blad o. stora, klaselika blomställningar av violetta, röda el. vita blommor, ofta med stark doft. Ca 25 arter i s.ö. Europa o. Asien. Vanlig syren, S. vulgär is, har odlats som prydnadsbuske sedan 1500-t. Ungersk syren, S. Josikqea, med violetta, luktlösa blommor, härdig, även i Lappland. E Träd II. Syrgas, detsamma som syre. Syrgasapparat, behållare för syrgas under högt tryck med reduceringsventil o. ansiktsmask, anv. för tillförsel av syrgas till andningsluften vid narkos, i flygplan m.m. Syrien. 1. Område i Främre Asien, vilket tillhörde Turkiet till 1918, då det uppdelades i ett franskt o. ett britt, mandatområde. Numera uppdelat i Syrien, Libanon, Israel o. Jordanien. - 2. Del av Förenade arabrepubliken. 185000 km2, 3,9 milj, inv., muhammedanska araber, därtill ca 300000 nomader. Huvudstad Damaskus. Buskstäpp. Odling av vete, korn, durra, bomull, tobak. Boskapsskötsel. - Självständig republik 1941, förenad 1958 med Egypten till Förenade arabrepubliken. Syror, ämnen som vid en syra-basreaktion, protolys, kan avge protoner. Se Syra-bas-teorin. Syrsor, en grupp hoppande rätvingar med långa antenner o. ett par spröt på bakkroppen. Hanarna gnider framvingarna mot varandra med ett surrande ljud. Det vi kallar »syrsornas sång» härrör dock från gräshoppor o. vårtbitare. Hussyrsan, 16-20 mm, lever inomhus av spannmål m.m. E Insekter L Syrtyt, låpg livrock, bl.a. i uniform (1800-t.). Sysselsättningsterapi, behandling som uppövar funktionen i skadade kroppsdelar el. bryter psykiska inaktivitetstillstånd. Syssling, »nästkusin», kusiners barn. Syssloman, ombudsman, vissa tjänstemän för den ekon, förvaltningen vid sjukhus o.a. inrättningar; person som åtagit sig att för huvudmans räkning företa vissa rättshandlingar. System, ordnat sammanhang, regelbunden helhet. Systematik, vetenskapligt uppbyggd framställning, klassificering. Systematiker, person som ägnar sig åt s. el. arbetar systematiskt. Systematisera, sätta i system, ordna planmässigt. Systematisk, ordnad till ett helt; metodisk. Systerbäck, fi. Rajajoki, ry. Sestrareka, å i Ryssl. på Karelska näset till Finska viken. 64 km. Gräns mellan Finl. o. Ryssl. 1323— 1721 o. 1812-1940. Syttende mai [sQttano maj], no., 17 maj, Norges nationaldag, årsdagen av den norska författningens antagande (1814). Szigeti [sjggäti], Joseph, f.1892, ung. violinist, tolkare av bl.a. Bartök. Sågfiskar, upp till 6 m långa rockor med hajliknande kropp o. nosen utdragen till ett långt svärd o. försedd med sidotaggar. Alla hav. Vissa småvuxna hajar, såghajar, har en liknande nosbildning. E Fiskar V. Sågverk, industriell anläggning för uppsägning av timmer till plank, bräder m.m. Ångsågen ca 1850 medförde ett kraftigt uppsving för sågverksindustrin. Rationalisering, världskrisen m.m. ledde på 1930-t. till den s.k. »sågverksdöden». 1959 fanns i Sv. ca 1000 sågverksindustrier. Sångare, en grupp små tättingar, oansenligt färgade i grått, gult o. brunt o. med vacker sång. Flyttfåglar. Ex: löv-, trädgårds-, rör-, säv- o. härmsångare. E Fåglar VI. Sångklasser inom folkskolans ram började inrättas 1939 i Sthlm, finns nu även i Gbg. I s. får musikbegåvade barn undervisning i musik. Sångspel, dramatiskt skådespel med folkliga sånger o. melodier. Såpa, tvättmedel av halvfast konsistens, bestående av fettsyrornas kaliumsalter. Säckpipa, biåsinstrument med luftbehållare av skinn, från vilken luft inmatas i ljudrören. Skottland. E Musikinstrument I. Säcksvampar, se Sporsäckssvampar. Sädescell, annan benämning på spermie. Sädesslag, gräs vilkas frukter (sädeskorn) används som födoämnen o. foder: vete, råg, korn, havre, majs, hirs, durra, ris. E Nyttoväxter I, III. Sädesärla, tätting med vit, svart o. grå fjäderdräkt o. med lång, vippande stjärt. Hela landet, helst nära vatten. Flyttfågel. B Fåglar VI. Säffle, stad (1951) i s.v. Värmland. 10900 inv. Gammalt handelscentrum med sjöfart på Vänern. Säte för Billerudkon-cernen, sulfitfabrik o. pappersbruk. Säffle kanal, farled från Arvika till Säffle o. Vänern. 91 km. Sägen, sägn, berättelse som fortlever genom muntlig tradition o. till skillnad från sagan hålls för sann. 833