Tebaldi -Teknolog Tebaldi, Renata, f.1922, ital. operasångerska (sopran); bl.a. Verdi o. Puccini. Ty be, Thebe. 1. Grek, namn på det forntida Egyptens förnämsta stad vid nuv. Luxor. De storslagna tempel o. andra byggnadsverk som gjort T. ryktbart, samt de berömda klippgravarna i Konungarnas dal härstammar från tiden för Nya riket då T. var landets huvudstad. T. ödelädes av romarna 29 f.Kr. - 2. Grek, stad, se Thebe. Technicolor [teknikalla], amer. system för tagning o. framställning av kinofärgfilm, där grön-, blå- o. rödbilderna vanl. fotograferas samtidigt på 3 skilda filmremsor. Te Dyum, lat., begynnelseorden i en forn-kyrklig hymn, Te Deum laudamus (Sv. ps. 603, O Gud, vi lova Dig). Även större kompositioner med T. som underlag. Tegel, byggnadsmaterial i form av plattor el. block av bränd lera. Murtegel i form av kompakta block el. genomdraget av kanaler, s.k. håltegel. Taktegel för takbeläggning. Tegnér. 1. Esaias, 1782-1846, skald, prof, i grekiska 1812 i Lund, biskop i Växjö 1824; Sv. akad. 1818. Medl. av Götiska förbundet 1812. Patriotisk diktning, ofta med historiska el. fornnord. motiv, t.ex. dikten Svea 1811, diktcykeln Frithiofs saga 1825. Sitt humanistiska bildningskrav på klarhet o. kraft framförde T. i Epilog vid magisterpromotionen 1820. Om hans tilltagande tungsinne vittnar dikten Mjältsjukan 1826. T. var även en glänsande talare o. brevskrivare. - 2. Esaias, d.y., 1843-1928, sonson till T.l, språkforskare, prof.; Sv. akad. 1882. Chef för Sv. akad:s ordbok 1913-19. Ur språkets värld 1922-30. - 3. Alice, f. Sandström, 1864-1943, komp., den klassiska barnvisans skapare i Sv. Bl.a. Bä, bä, vita lamm, Mors lilla Olle. - 4. Torsten, f.6.12.1888, son till T.3, sportjournalist, sign. T.T., huvudred, för Idrottsbladet från 1915. Teheran, Irans huvudstad. 1,6 milj. inv. Mattfabrikation o. annan industri. Univ. Tehuantepycnäset [tä°an-], Mexicos smalaste del, 215 km brett. Tejn, det koffein som ingår i teblad. Teint [täng], fr., hy. Teiresias, lat. Tiresias, i grek, saga en blind siare av hög ålder. Tejsm, gudstro. Speciellt tron på en personlig Gud, som är skild från världen men ingriper i den. Teje, Tora, gift Sylwander, f.7.1.1893, skådesp., från 1923 vid Dramaten. Vår största klassiska tragedienn; även karaktärs- o. komediroller. Tejp, eng. tape, klisterremsa av papper, cellofan e.d. Tekn. dr, teknologie doktor, har disputerat för doktorsgrad vid teknisk högskola. Tekn. lic., teknologie licentiat, har avlagt högre teknisk examen vid teknisk högskola. Tekniska högskolan, Kungl. T., KTH, TEATER 1 Vridscen. 2 Interiörkuliss. 3 Rundhorisont. 4 Effektkulisser på väv för viss djupverkan hos bakgrunden. 5 Belysningsramp för allmänbelysning av scenen. 6 Strålkastare för detaljbelysning eller för ljus- och färgeffekter. 7 Ridå. 8 Brandridå. 9 Manövercentral (regibord) för ordergivning och ändring av scendetaljer under spelets gång, t.ex. ljus- och ljudeffekter. 10 Manövercentral för vridscen, kulisshissar o.d. Sthlm, fackhögskola för teknisk undervisning o. teknisk-vetenskaplig forskning. Undervisningen är uppdelad på 9 fackavd., studietiden är 4 å 5 år. Vid T. avläggs civilingenjörs-, bergsingenjörs-, arkitekt-o. lantmäteriexamen samt teknisk licentiatexamen. T. meddelar även teknologie doktorsgrad. - T. har utvecklats ur det 1827 inrättade Teknologiska institutet, 1876 omorganiserat till högskola. Tekniska läroverk, högre tekniska läroverk, statliga läroanstalter för utbildning av ingenjörer, s.k. läroverksingenjörer. T. omfattar dels tekniska gymnasier med 3 års lärotid, som bygger på realskolan, dels på praktisk yrkeserfarenhet byggande tekniska fackskolor med 2 års dag- el. 3 års kvällsundervisning. T., ofta kombinerade gymnasier o. fackskolor, finns i ett 20-tal städer. Tekniska nomenklaturcentralen, TNC, Sthlm, gr. 1941 med uppgift främst att medverka till en lämplig o. enhetlig teknisk terminologi. Teknokrat}, teknikervälde. Teknolog [-|g], studerande vid teknisk högskola. 843