Terapeut - Territorialvatten olika filosofiska o. religiösa tankesystem av panteistisk karaktär. I trängre bemärkelse den andliga rörelse som ryskan Helena Blavatsky (1831-91) givit upphov till o. som i sin panteistiska lära anser sig ge en sammanfattning av alla religiösa åskådningar; målet är förening med det gudomliga efter en själavandring som bestäms av varje människas gärningar. Teosofiska samfundet stiftades 1875 av Blavatsky o. H. S. Olcott. Terapeut [-pevvt], person som ägnar sig åt terapi, i allm. läkare. Terapeutisk, som avser terapi. Terapi, sjukdomsbehandling. Terentius, Publius T. Afer, 185-159 f.Kr., rom. lustspelsförf. Mest känd av T:s sex komedier är Bröderna. Teresa el. Teresia, namn på två helgon. - 1. Den heliga Teresa, 1515-82, spansk kar-melitnunna, klosterreformator, en av katolska kyrkans främsta mystiker, Spaniens skyddshelgon. - 2. Thérèse av Li-sieux, 1873-97, fransk karmelitnunna. Märklig självbiografi. Sedan 1944 Frankrikes andra skyddshelgon. Term. 1. Fackord, fackuttryck. - 2. Matematisk storhet förbunden med andra genom plus- el. minustecken. Termer. 1. Badanläggningar från antiken särsk. i Rom (t.ex. Caracallas t.). - 2. Källor med en vattentemperatur av ca 20-50°. Termjk, termikvind, uppåtgående luftström framkallad av solens uppvärmning av luften vid markytan. Utnyttjas för segelflyg. Termin, fastslagen tid(punkt); lästid, del av läsår; förfallotid. Terminal, topp-, ytterst, sist. Äv: slutstation i stad för lokaltrafik till flygplats. Terminologi, system av termer tillhörande ett visst ämnesområde; beteckningssätt. Terminshandel, terminsaffärer, en form av börshandel där köpeavtalet avser en viss tidpunkt (termin) i framtiden, ofta spekulation i prisfluktuationer. Vid Sthlms fondbörs får t. ej förekomma. T^rminus technicus [tekk-], lat., Teknisk term’, fackuttryck. Termisk, som avser el. beror på temperaturen, värme-. Termjter, »vita myror», en grupp samhällsbildande insekter med bitande mundelar. Ett termitsamhälle består av en hona (ca 1 dm lång), en betydligt mindre hane samt sterila arbetare o. soldater. De ofta flera meter höga, hårda termitstackarna är byggda av jord, träpartiklar m.m. T. orsakar stor skada på bl.a. trävirke. Varmare länder. E Insekter I. termo-, värme- (grek, förled). Termodynamik, läran om de energiomvandlingar vid vilka värme ingår som energiform samt om tillståndsförändringar hos kroppar vid temperaturändringar. Termoelement består av två trådar av olika metaller hoplödda till en sluten krets, i vilken en elektrisk ström, s.k. termoelektricitet, kan alstras genom olika upp värmning av lödställena. T. används för temperaturmätning. Termokemi, läran om sambandet mellan kemiska reaktioner o. de energiförändringar som åtföljer dessa. Termometer, apparat för mätning av temperatur. Denna anges i grader (°) enl. någon av temperatur skalorna Celsius, °C, som utgår från vattnets frys- o. kokpunkter (0°C resp. 100°C), el. Fahrenheit, °F, el. Réaumur, °R. Med Kelvin-grader (°K) anges temperaturer efter den absoluta temperaturskalan, som med 0°K anger den absoluta nollpunkten, —273,16°C. I en t. utnyttjas vanl. det förhållandet att ett ämne utvidgar el. sammandrar sig vid temperaturförändringar. Den vanligaste är vätsketermometern, med t.ex. kvicksilver (fryspunkt -38,9°), alkohol, toluol el. pen-tan. Temperaturbestämningar kan även göras genom mätning av ljusstrålning, elektromotorisk kraft, elektriskt lednings-motstånd m.m. E (även E Meteorologi). Termopyle, se Thermopyle. Termosflaska, isoleringskärl, bestående av en glasbehållare med två försilvrade väggar omkring ett lufttomt mellanrum. Användbar för såväl varma som kalla vätskor. Termostat. 1. Temperaturkänslig anordning som håller temperaturen konstant i t.ex. ett rum genom att påverka värmetillförseln; kallas även termoregulator. - 2. Vatten- el. oljebad med konstant temperatur, reglerad av en t. Termoterapi, annan benämning på värmebehandling. Terp^ner, en grupp omättade kolväten, som allmänt förekommer i växtriket i terpentin, eteriska oljor, balsamer o. hartser. Terpentin, tjockflytande, välluktande kåda, bestående av hartssyror lösta i terpener. Erhålls främst från olika arter av tall. Anv. som torkmedel i färger m.m. Genom de-stillation av t. fås terpentinolja, en flyktig, lättantändlig olja, anv. som lösningsmedel i färger, lacker o. fernissor. Terra, lat., jord(en). Terra firma, lat., fast mark. Terra incognita [sv. uttal -k&ngn-], lat., okänt land; obekant område. Terrakotta, poröst, oglaserat lergods med gulröd el. brunröd färg. Terrarium, behållare för förvaring av levande mindre landdjur (kräldjur e.d.). Terrass, naturlig el. anlagd trapplik avsats i terräng. Terr^ster, terrestrisk, som avser jorden, jord-, land-. T. navigation utgår från landmärken o. sjökortets markeringar. Terrjn, soppskål. Territorialvatten, de vattenområden utanför en stats kuster vilka tillhör staten ifråga. Enhetlig regel saknas; i USA tillämpas tremilsgräns (mil = sjömil), i Sv. fyramils-gräns, i Sovj. tolvmilsgräns. Även fiskezoner förbehållna landets egna yrkesfiskare, t.ex. i Island (sedan 1958) en fiskegräns på tolv sjömil. 850