Thorild - Tid förf. Ivrade för återgång till naturenligare levnadssätt. Skogsliv vid Walden 1854. Thorild, Thomas, 1759-1808, förf., från 1795 prof, i Greifswald. Bröt med dikten Passionerna 1781 med den förhärskande fransk-klassiska smaken o. hävdade i sin fejd med Kellgren en friare, av regler obunden diktning. Skriften En kritik över kritiker 1791-92 förebådar romantikens idéer. Thorsson, Fredrik Vilhelm, 1865-1925, soc.dem. politiker, urspr. skomakare, pionjär inom arbetarrörelsen. AK från 1903. Finansminister 1918-25 med vissa avbrott. Thorsson, Inga, f.3.7.1915, soc.dem. politiker, ordf, i Sv:s soc.dem. kvinnoförbund 1952, socialborgarråd i Sthlm 1958. Thprvaldsen, Bertel, 1770-1844, dansk skulptör med europeiskt rykte, verksam i Rom. Klassiska o. kristna motiv i nyantik formgivning. Kristus 1821. - Thor-valdsens museum i Köpenhamn innehåller T:s arbeten o. samlingar. Thot, Tot, i egypt. myt. månens o. vetenskapens, särsk. skrivkonstens gud, ofta avbildad som babian el. ibis. Thracien, Thrakien, se Trakien. Thriller [brjlb], eng., ’rysare’, spännande berättelse, film el. skådespel. Thyja, en grupp träd bland cypressväxterna med små kottar o. ständigt gröna, fjälllika blad. Nordamerika, ö. Asien. Tuja, livsträd, T. occidentplis, ett max. 20 m. högt träd, odlas allmänt i s. o. mell. Sv. Thukydides, Tukydides, grek, historiker, verksam ca 430-ca 400 f.Kr. Peloponnesiska krigets historia kan räknas som den kritiska historieskrivningens första verk. Thyle. 1. Under antiken benämning på Europas nordligaste del, ungefär motsv. Skandinavien. - 2. Handelsplats o. vetenskaplig station på n.v. Grönland. Amer. flygbas. Thulebolagen, Sthlm, försäkringskoncern omfattande liv-, sak- o. sjöförsäkringsbolag. Thulin, Ingrid, f.27.1.1929, skådesp. Dramaten 1950-52, Sthlms stadsteater från 1960. Många filmer (bl.a. för I. Bergman): Smultronstället 1957. Thurber [t>?:ba], James, f.1894, amer. humorist med en bisarr stil i teckningar o. berättelser. Thymus, lat., bräss. Thüringen, tidigare delstat i mell. Tyskl. Tillhör nu Ö-Tyskl. Skogrikt bergland. Thörnqvist, Owe, f. 12.3.1929, populär sångare, viskompositör. Tiara, påvens krona, en hög huvudbonad smyckad med tre öppna kronringar. 0 Symboler. Tjbast, källarhåls, Daphne mezereum, max. 1 m hög buske med tunglika blad, tidigt på våren rödvioletta blommor på bar kvist o. sedan röda, giftiga frukter. Vild o. odlad. IB Träd I. Tiberius, 42 f.Kr.-37 e.Kr., rom. kejsare 14 e.Kr., Augustus’ adoptivson. Under T:s regering rådde allmän fred o. provinsförvaltningen förbättrades. T. var en inbunden pliktnatur, hade från 26 sitt residens på Capri. Svartmålades av samtiden. Tibern, ital. Tevere, mell. Italiens största flod. 405 km. Segelbar till Rom för mindre fartyg. Tib?t, autonom region inom Kinesiska folkrepubliken. Ca 1,2 milj, km2, ca 3 milj, inv., mongoler. Religion lamaism (befolkningen till ca 1/5 munkar). Huvudstad Lhasa. - öken- o. stäppområde med av-loppslösa saltsjöar, beläget 4000-5000 m ö.h. o. inramat av bergskedjor (i n. Kun-lun, i s. Himalaya). Svårtillgängligt land, utforskat bl.a. av Sven Hedin. Egenartad djurvärld: jak, myskdjur, vildåsna. Nomadliv o. jakt, i dalgångarna jordbruk. - Från 1400-t. dominerat av lamaismen, från 1650 var lamakyrkans överhuvud, Dalai lama, även landets världslige härskare. Sedan 1700-t. under kinesisk kontroll, 1950 invaderat av kinesiska trupper o. underställt Kommunist-Kina. Misslyckat resningsförsök 1959, varvid Dalai lama flydde o. ersattes med den av kineserna stödde Tashi lama (Panchen lama). Tibro, köping i n.ö. Västergötland. 7600 inv. Många möbelfabriker. Tibqllus, Albius, ca 55-ca 19 f.Kr., romersk skald. Erotiska elegier. Tickor, Polyporus, en grupp hattsvampar som på hattens undersida har ett pip- el. rörskikt vilket inte kan lösgöras som hos sopparna. Parasiterar vanl. på trädstammar o. har träig, konsollikt fastvuxen hatt. Av eldticka, P. igniarius, o. fnöskticka, P. fomentarius, fås fnöske. Marksvamp är den vita fårtickan, P. ovjnus, en god matsvamp. IB Svampar II. Tid. Den grundläggande tidsenheten är dygnet, tiden för jordens rotation ett varv kring sin axel. I det praktiska livet utgår man från soldygnet, vars med årstiden varierande längd utjämnats i medelsol-dygnef, på denna enhet baseras medelsol-tiden, som är olika för orter på olika longi-tud, varför man har indelat jorden i 24 tidszoner. Inom varje zon råder enhetlig normaltid el. borgerlig tid. För tidmätningen är även månaden, tiden för månens omlopp kring jorden, o. året, tiden för jordens omlopp kring solen, naturliga 855