Titan - Tjust vassa taggar på holkfjällen o. ofta även på blad o. stjälk. De tratt- el. rörformiga blommorna är vanl. rödlila. Ett allm. o. svårutrotat ogräs är bl.a. åkertistel, Cjrsium arvense, med stjälk utan taggar. Som prydnadsväxt odlas den max. 2 m höga bolltisteln, Echinops sphaerocephalus från Kaukasus med silvergrå el. ljusblå korgar. 0 Blommor VIII. Titan, Ti, grundämne med atomn:r 22, atomvikt 47,90. Metall, anv. bl.a. vid tillv. av rostfritt stål o. till material inom flyg-plansindustrin. Titanvitt, vit målarfärg med titandioxid (titansyra). Titaner, i grek. myt. äldre gudaätt, störtad av Zeus. Titan används numera ofta i betydelsen gigant, jätte. Titania, älvornas drottning, Oberons maka (i Shakespeares En midsommarnattsdröm). Titanic [tajtännik], eng. passagerarbåt, som på sin första resa över Atlanten kolliderade med ett isberg vid Newfoundland 14 apr. 1912 o. sjönk. 1513 döda, 711 räddade. Titanisk, jättelik, övermänsklig. Titic^casjön, Sydamerikas största sjö, på gränsen mellan Peru o. Bolivia. 8300 km2, 272 m djup, 3812 m ö.h. Tjto [-å], eg. Josip Broz, f.1892, jugosl. kommunistisk politiker, marskalk 1943, regeringschef 1945-53. President från 1953 men i realiteten diktator sedan monarkin avskaffats 1945. - Titoism, efter T. benämning på en från Sovj. frigjord kommunism, s.k. nationalkommunism. Titr^ring, metod för kvantitativ kemisk analys, varvid man använder en normallösning med känd koncentration för att bestämma koncentrationen av en annan lösning. Titulera, tilltala med titel, kalla. Titulär, till namnet; utan de förmåner o. skyldigheter som svarar mot titeln. Tjtus, Flavius Vespasianus, 39-81 e.Kr., rom. kejsare år 79. Kuvade det upproriska Judéen o. förstörde Jerusalem år 70. Tiveden, ödslig, skogbevuxen högplatå mellan Västergötland o. Närke, som når 244 m ö.h. Gammal gräns mellan Svea- o. Götaland. Tjvoli [-våli]. 1. Lat. Tjbur, stad i Italien, 3 mil ö. om Rom. 33000 inv. Förnäma villor från romartiden {Hadrianus villa) o. renässansen {Villa d'Este med berömd park). - 2. Nöjesfält. Tjzian [-ts-], eg. Tiziano Vecellio, ca 1477-1576, ital. målare, den venetianska högrenässansens största namn o. märkligaste kolorist. Karl V:s hovmålare. Marias himmelsfärd 1518, Venus från Urbino 1538, Törnekröningen ca 1570. Mästerliga porträtt. Tjajkovskij [-k|ff-], Pjotr (Peter), 1840-93, rysk komp., inspirerad av tysk romantik. 6 symfonier (nr 6 Symphonie pathétique). Konserter. Baletter: Svansjön, Nötknäpparen (därur Nötknäpparsviten). Operan Eugen Onegin 1878. Tj?chov [-chåf], Anton, 1860-1904, rysk förf. Finstämda, nyansrika noveller o. skådespel som fick stort inflytande på europeisk litt. Dramatik: Måsen 1896, Onkel Vanja 1900, Tre systrar 1901, Körsbärsträdgården 1904. Tjeckiska, västslaviskt språk, talat av ca 10 milj, i v. o. mell. Tjeck., där det tills, med slovakiskan är huvudspråk. Tjeckoslovakien, republik i Mellaneuropa. 128000 km2, 13,5 milj, inv., tjecker (ca 9 milj.) o. slovaker (ca 3,5 milj.), minoriteter av ungrare, tyskar o. polacker. Off. språk tjeckiska o. slovakiska. Religion huvudsaki. katolsk. Huvudstad Prag {Praha). - Böhmen o. Mähren kuperat platålandskap omgivet av randberg, Slovakien övervägande bergigt (Karpaterna). Högt uppdrivet jordbruk i v. (spannmål, sockerbetor, frukt, vin, humle), omfattande skogsbruk. Bergsbruket ger stenkol, salt, järn- o. uranmalm. Omfattande industri i Böhmen o. Mähren, bl.a. verkstads-artiklar (bilar, lokomotiv, vapen, maskiner), glas, porslin o. kemikalier. Näringslivet socialiserat, utrikeshandel främst med Sovj. - T. upprättades 1918 vid österr.-Ungerns sönderfall. Inre splittring p.g.a. många olika folkelement. 1938 förlust av sudettyska områdena genom München-överenskommelsen, 1939 tysk inmarsch varvid Böhmen o. Mähren blev tyskt protektorat. Landet återupprättades 1945 med en samlingsregering med kommunistledaren Gottwald som chef. Folkrepublik genom kommunistkupp 1948. Tillhör östblocket genom medlemskap i Warszawa-pakten. Statschef är president Antonin Novotny. Tjeka, den ryska politiska polisen 1917-22. tjf., förk. för tjänsteförrättande. Tjugon(de)dagen, tjugondag Knut, 13 jan., tjugonde dagen efter jul, julhelgens sista dag. Tjurfäktning, sp. corrida {de toros), folkskådespel i Spanien, Portugal, s. Frankr. o. Latinamerika. Tjurfäktarna är vanl. professionella. E Dräkt II. Tjust, den nordligaste delen av Smålands kustland. Naturskön trakt. 860