Turkiet - Turkiskt bad TURKIET storlek. 767000 km2 = Sveriges o. Norges yta; 32% åker, 38% äng, 13% skog, 17% ofruktbar areal. BEFOLKNING. 26,7 milj. inv. (34 inv./km2); turkar (86%), kurder (7%) samt araber, greker, armenier m.fl. Turkisktalande, 97% muhammedaner. 77% verksamma i jordbruk, 8% i industri, 4% i handel o. samfärdsel. städer. Ankara (huvudstad) 453000 inv., Istanbul (Konstantinopel) 1,2 milj., Izmir (Smyrna) 290000, Adana 172000. geografi. Ett utpräglat berglandskap, vars huvuddel, den anatoliska högslätten, avgränsas av höga randberg (Pontiska bergen TURKIET Osmanska rikets utveckling 1354-1881 och dess arvtagare Turkiets gränser sedan 1923. o. Taurus). Berg: Ararat 5156 m, Süphan Dagi 4434 m, Gelia Dagi 4168 m. Floder: Eufrat (Firat, Frat) 2700 km, Tigris 1950 km, Kizil Irmak (Halys) 1100 km. Sjöar: Van Gölü 3660 km2, Tuz Gölü 1 300 km2. statsskick. Republik. Folkrepr.: Konstituerande församling. Statschef: President o. premiärminister Kemal Gürsel. Politik: Nationalförsamlingen upplöst i maj 1960. Ett militärdominerat utskott på 23 medl. utövar makten sedan no v. 1960. Konstituerande församling tillsatt jan. 1961. — Utrikespolitiskt knutet till västblocket genom medlemskap i Atlantpakten 1952 o. Bagdadpakten 1955. ekonomi. Huvudsaki. ett jordbruksland (vete, korn, majs, bomull, olivolja, tobak, fikon). Rika råvarutillgångar (kol, olja, salt, världens största kromförekomster). Obetydlig industri. Importöverskott. Biltäthet: 345 inv./bil. Mynt: Pund å 100 piastrar å 40 para. historia: se tabell och karta. Turkiska, förr: osmanturkiska, språk talat av ca 24 milj, i Turkiet. Formrik men regelbunden formlära. Efter 1923 latinska bokstäver i stället för arabisk skrift. Turkiskt bad, kortform turk, hetluftsbad. 883