fenicisk handels-, sjöfarts- o. industristad. Förstördes av Alexander den store 332 f.Kr. Tyska, västgermanskt språk som talas av ca 120 milj, i Tyskl. o. Österr., i större delen av Schweiz o. i mindre delar av Luxemburg, Belgien o. Frankr. I norra Tyskl. talas lågtyska el. plattyska, i södra Tyskl. högtyska dialekter. Schwyzer-dütsch el. schwyztütsch är gemensam be-teckn. på de högtyska dialekter som talas i Schweiz. Tyskan har mer än de andra germanska språken bevarat den gamla formrikedomen i ordböjningen. Tyska orden, andlig riddarorden, instiftad 1191 under korstågen. T. genomförde kristnandet av Preussen o. Balticum o. upprättade där den s.k. Ordensstaten. På 1400-1500-t. förlorades större delen av T:s område till bl.a. Polen o. Sv. (Estland). T. fortlevde i Tyskl. till 1809. TYSKLAND storlek: 356000 km2 = | av Sveriges yta. befolkning: 72,0 milj. inv. (202 inv./km2). historia: se tabell och karta. VÄSTTYSKLAND - {Tyska förbundsrepubliken) storlek. 249000 km2 = drygt 1 av Sveriges yta; 35% åker, 23% äng, 29% skog, 13% ofruktbar areal. BEFOLKNING. 55,4 milj. inv. (220 inv./km2), nästan uteslutande tyskar. Tysktalande; 51% protestanter, 45% katoliker. 17% TYSKLAN D 1618 och 1742. Brandenburg-Preussens områden. Den streckade gränsen utmärker Tysklands område 1939. 1871. Tysklands enande under Preussens ledning (svart); den heldragna gränsen utmärker Nordtyska förbundets område. Den prickade gränsen visar Tyska rikets område efter fransk-tyska kriget 1870-71, den streckade Tysklands område 1939. 1949. Tyskland efter andra världskriget, delat i Väst- och Östtyskland (vit streckad gräns). 1939 års gräns markerad med svart streckad linje.