Täckvingar - Törnskator Näsby, Näsbypark (med Sjökrigsskolan), Viggbyholm, Hägernäs (flygflottilj). Galoppbana. Många fornminnen. Kyrka med kalkmålningar från 1480-t. av Albertus Pictor. Täckvingar, det främre, hårda vingparet hos skalbaggar o. tvestjärtar. Skyddar fly g vingarna. Täljare, det tal i ett bråk som anger antalet delar, t.ex. 3 i 3/7. Jfr Nämnare. Täljsten, mjuk grågrön bergart av bl.a. talk o. klorit. Kan lätt sågas. Anv. till kaminer m.m. I Sv. bryts t. i Handöl i Jämtland. Tänder. Den synliga delen av människans tänder, kronan, är täckt av emalj, en okänslig hårdvävnad. Tandens rot omges av ett lager cement, som påminner om benvävnad. Den inre tanden är uppbyggd av tandben, dentin, som skyddar den nerv- o. blodkärlsrika pulpan. Denna förbinder sig genom hål i rotspetsen med omgivande vävnader. Människan får två tanduppsättningar, dels de 20 mjölktänderna, som fälls vid 6-13 års ålder, dels de permanenta tänderna, sammanlagt 32. Däggdjurens tänder liknar väsentligen människans. De varierar i form efter djurets levnadssätt. Kindtänderna hos allätare är vanl. trubb-knöliga, hos insektätare spetsknöliga, hos köttätande rovdjur skarpeggade, hos gna-gare o. hovdjur strecktecknade. När tänder förekommer hos övriga ryggradsdjur har de vanl. inga rötter o. tjänar endast till att gripa o. hålla fast födan. E föreg. sida. Tändhatt, anordnipg varmed vissa projektiler fyras av el. sprängämnen bringas att explodera. Knallhatt o. sprängkapsel är olika typer av t. Tändku lemo tor, typ av 2-takts förbränningsmotor, där bränslet antänds genom upphettning mot en tändkula. Främst i fiskebåtar. Tändrör, anordning i en artilleriprojektil som bringar dess sprängladdning att explodera. Radarrör, radiotändrör o. zonrör är t. med speciell radioutrustning. Tändstickor, tidigare strykstickor, små trästickor (av asp el. gran) med en tänd-sats i ena änden. Sedan 1900-t:s början används i Sv. s.k. säkerhetständstickor, som endast tänder genom strykning mot ett speciellt plån. De uppfanns ca 1844 av svensken G.E. Pasch (1788-1862). Stor sv. exportartikel. Jfr Svenska Tändsticks AB. - Tidigare användes fosforstickor (»svavelstickor»), uppfunna ca 1830. Deras tändsats var giftig o. de tände vid strykning mot varje sträv yta. Tändstift. 1. Gnistbildande tändanordning i förbränningsmotorer. Gnistan uppstår i stiftets s.k. gnistgap mellan två elektroder el. spetsar. - 2. På handeldvapen med bak-laddningsmekanism ett stålstift som vid avfyring slår an mot patronens tändhatt. Tännforsen, vattenfall i Indalsälven, v. Jämtland. Total fallhöjd 37 m, därav 25 m i ett lodrätt stup. Tärnor, en grupp måsliknande fåglar, de flesta vitaktiga med svart huvud o. kluven stjärt. Goda flygare. Hit hör bl.a. fisktärna (36 cm), silver tärna (38 cm) o. skräntärna (53 cm). Flyttfåglar. E Fåglar X. Tätatät, försv. stavning av fr. tète-å-tète. Täthet, massan per volymsenhet av ett ämne, för fasta o. flytande kroppar vanl. angiven i g/cm3 el. kg/dm3, för gaser ofta i g/dm3. Tätort, område med stadslik bebyggelse o. minst 200 inv. Tättingar, en grupp fåglar, till vilken 3/5 av alla fågelarter hör. De är små el. medelstora, har tre tår riktade framåt o. en bakåt. Hård näbb. Många är goda sångare. E Fåglar V. Tätört, Pinguicula vulgøris, insektsfångande ört tillhörande läppsporreväxterna. Rosett av avlånga, på översidan håriga o. slem-miga blad, på vilka insekter fastnar o. löses upp. Ensam, sporreförsedd blå blomma på stängel. Allmän i kärr o. på ängar. Fjälltätört, P. alpjna, har gulvita blommor. Bladslemmet hos t. innehåller en bakterie som utnyttjas vid framställning av långmjölk (tätmjölk). E Blommor VII. Törneman, Axel, 1880-1925, målare. Tidig expressionist. Bl.a. monumentalmålningar i Riksdagshuset (1913), Tekn. högsk. (1918) o. Sthlms stadshus (1922). Törneros, Adolph, 1794-1839, förf., prof, i latin i Uppsala, nyromantiker. En av vår litteraturs förnämsta brevskrivare. Törnrosa, folksaga om en prinsessa som med sin familj, sitt slott o. sitt hov sov i hundra år. Härav uttrycket Törnrosasömn om en kultur e.d. som stagnerat. Törnskator, en grupp rovgiriga tättingar med kraftig, i spetsen hakformigt böjd näbb. Födan, smärre djur, spetsas på törntaggar e.d. Vanlig törnskata (19 cm) förekommer i s. o. mell. Sv. Hanen är brunröd på ovansidan, vit-skär på undersidan, honan övervägande grå. Flyttfågel. Vårfågel (27 cm) har grå ovansida, vit undersida, vingpennor o. stjärt svarta. Norrlands skogsområden. Stann- el. flyttfågel. E Fåglar II, III. 890