Uruguay - USA grässtäpp med bördig myllrik lössjord. Boskapsskötsel o. på denna grundad industri (slakterier, textilindustri) är huvudnäring. Odling av vete m.m. Export av ull, kött, läder o. hudar. - U. bildades 1828 som en buffertstat mellan Brasilien o. Argentina. Nu Latinamerikas mest stabila demokrati, styrd av ett nationalråd på 9 personer o. ett parlament med 2 kamrar. Uruguay [sv. uttal -guaj], flod i ö. Sydame- rika, utmynnar i La Plata. 1650 km. USA storlek. 9364000 km8 = ungefärligen Europas yta; 24% åker, 33% äng, 33% skog, 10% ofruktbar areal (exkl. Alaska o. Hawaii). befolkning. 180,1 milj. inv. (19 inv./km2); 89% vita, huvudsaki. invandrade européer o. deras ättlingar (engelsmän, tyskar, irländare, skandinaver, syd- o. östeuropéer), 10% negrer o. mulatter samt indianer (ca 350000), eskimåer o. östasiater. Engelsktalande; 60 milj, protestanter (varav 20 milj, baptister, 12 milj, metodister o. 7,5 milj, lutheraner), 36 milj, katoliker, 2,5 milj, grek.-ortodoxa o. 5,2 milj, judar. 12% verksamma i jordbruk, 36% i industri, 26% i handel o. samfärdsel. städer. Washington (huvudstad) 870000 inv.; New York 7,9 milj., med förorter 12,9 milj., Chicago 3,6 milj., Los Angeles 2,4 USA T.v. Nordamerikas politiska indelning 1682 och 1783. (Eng.: engelskt. Fr.: franskt, Sp.: spanskt område.) - T.h. Amerikanska inbördeskriget 1861-65: 1 Gettysburg. 2 Washington. 3 Richmond. 4 Vicksburg. 5 New Orleans. milj., Philadelphia 2,1 milj., Detroit 1,7 milj., Baltimore 949700, Cleveland 870000. geografi. V. delen av USA upptas av Kordillerernas bergskedja (Kaskadbergen, Klippiga bergen, Sierra Nevada) omslutande ökenartade högplatåer (Stora bäckenet, Coloradoplatån, Columbiaplatån); de centrala delarna utgörs av Mississippibäcke-net, vars v. område bildar prärierna; landets ö. delar består av Appalachernas bergskedja o. kustslätten mot Atlanten. Berg: Mount McKinley 6187 m, Mount Whitney 4418 m, Mount Elbert 4 398 m. Floder: Mississippi-Missouri 6050 km, Yukon 3 190 km, S:t Lawrence 3140 km, Colorado 2900 km, Rio Grande del Norte 2800 km, Columbia 2 250 km. Sjöar: övre sjön 82400 km2, Huron 59600 km2, Michigan 58000 km8, Erie 25800 km2, Ontario 19500 km2, Stora Saltsjön 4700 km2. biländer. I Amerika (Puerto Rico, Kanalzonen, Virgin Islands) 10300 km2, 2,6 milj, inv.; i Oceanien (Samoa, Guam, Wake m.fl. öar) 3000 km2, 0,9 milj. inv. statsskick. Förbundsrepublik med 50 delstater (se tabell s. 901) o. ett förbunds-distrikt. Folkrepr.: Kongressen med senat (100 medl. valda på 6 år) o. representanternas hus (437 medl. valda på 2 år). Statschef: President John F. Kennedy (demokrat). Politikt Tvåpartisystem där demokrater o. republikaner tämligen regelbundet växlar vid makten. Presidenten har stora befogenheter o. kan sägas utöva både en statschefs och en regeringschefs funktioner. — Utrikespolitiken domineras 899