Vals - Vanderbilt i Norra Ishavet o. en i n. Stilla havet. Kan bli 4 m lång o. väga över 1000 kg. Föremål för omfattande jakt. E Sälar. Vals, sällskapsdans i 3/4-takt, urspr. österr. folkdans. Valsgärde, gård 3 km n. om Uppsala högar, plats för rika gravfynd från yngre folkvandrings- o. vikingatid, bl.a. skepp, hjälmar o. svärd. E Arkeologi. Valspråk, motto som en person, sammanslutning e.d. valt som pregnant uttryck för grundtanken i sin strävan el. uppfattning. Valsverk, anläggning för bearbetning i varmt el. kallt tillstånd av metaller mellan roterande valsar till plåt, band, profiler, stänger o. rör. Waltari, Mika, f.1908, finl. förf., finskspråkig. Behandlar sedan 1945, då den internationella succén Sinuhe egyptiern utkom, främst historiska motiv. Walter, Bruno, f.1876, tysk-amer. dirigent, länge verksam i Wien; även pianist. Särsk. Mozart- o. Mahlertolkare. Memoarer. Walther von der Vogelweide [f|galvajda], ca 1170-1230, tysk skald, minnesångens främste representant. Valthorn, ital. cprno, bleckblåsinstrument med röret böjt i cirkel. Spröd men ståtlig klang. Anv. i såväl kammar- som orkestermusik. E Musikinstrument I, Orkester. Walton [°åltn], Izaak, 1593-1683, eng. förf. The complete angler 1653 (Den fulländade fiskaren 1945), en klassisk handbok. Walton [o|ltnl, sir William, f. 1902, eng. komp. Oratoriet Belsassars gästabud 1931. Valyta, (motsvarande) värde, vederlag; gällande betalningsmedel, avser ofta ett visst lands mynt. Med utländsk v. menas ofta också fordringar i obligationer, checkar etc. En centralbanks (i vidare mening även övriga bankers) innehav av guld, utländska mynt o. nettofordringar i utlandet utgör landets valutareserv. Valutakurs, växelkurs. E föreg. sida. Valv, benämning på såväl valvbåge som valvkupa. Valvbågen, nu vanl. ersatt av järn- o. betongbalkar, slogs förr över muröppningar i varierande former, t.ex. rundbåge (romansk stil), hästskobåge, klöverbladsbåge, spetsbåge (gotisk stil). Valvkupa, välvd takkonstruktion vars viktigaste former är tunnvalv, kryssvalv, ribbvalv, stjärnvalv o. kupolvalv. E Stilar II. Valpr. 1. Värde (på t.ex. sedel, frimärke). -2. Grad av färgmättnad el. ljushet i en färg. - 3. Tidsvärde (musikterm). - 4. Betydelsenyans. Vamp, manslukerska, beräknande förfö-rerska. Vampyr, blodsugande vålnad el. troll, särsk. i slavisk folktro. Vampyrer, en grupp fladdermöss som felaktigt antagits suga blod. Stor vampyr, spjutnost fladdermus, vingbredd 70 cm, är frukt- o. insektätare o. förekommer i Centralamerika. van [fann], holl., från, av. I personnamn betecknar van inte adel. Vanadjn, vanadium, V, grundämne, atomn:r 23, atomvikt 50,95. En silverglänsande metall som förekommer i flera mineral, även i stenkol. Legeringar, t.ex. vanadin-stål, snabbsvarvstål, används i verktyg. Vanadis, binamn på den fornnordiska gudinnan Freja. Vancouver [vänkovo]. 1. Bergig, skogbe-vuxen ö utanför Canadas v. kust, tillhör British Columbia. 32 000 km2. Malm, stenkol. På V. ligger British Columbias huvudstad Victoria. - 2. Stor hamn- o. industristad i British Columbia, s.v. Canada. 370000 inv. (m. förstäder 670000). Export av trävaror o. spannmål. Univ. Vanda, en grupp orkidéer, vanl. epifyter, med stora blommor i lång klase. Bortre Indien-Austral. Många odlas hos oss i växthus. V. coerylea från Indien är den enda orkidé som har rent blå blommor. V. tricolor har vitgula blommor med purpur-färgade fläckar. Ostindien. E Blommor X. Vandaler, germ. folk som i början av 400-t. bröt in i Gallien o. Spanien o. bildade ett rike i Afrika. Detta krossades på 530-t. av den östromerske fältherren Belisarius. V. plundrade Rom 455. Vandal har sedan kommit att betyda hänsynslös förstörare. Verb: vandalisera. Vanderbilt [vändabilt], amer. släkt, invandrade från Holland ca 1650. Storfinan- VAPEN I 1-5 Hjälmar. 1 Normandisk hjälm, ca 1000. 2 Riddarhjälm, ca 1300. 3 Burgundisk hjälm med visir (d), ca 1530. 4 Morion, ca 1550. 5 Järnhatt, pott, ca 1650. 6-11 Rustningar. 6 Läderjacka beklädd med pansarfjäll, ca 1300. 7 Bröstharnesk med bukskenor och höftskört, ca 1500. 8 Bröstharnesk med lårskenor, ca 1650. 9 Frankisk krigare, 800-t. 10 Ryttare i helrustning, beväpnad med lans och svärd, ca 1520: a. häststjärna (hästhjälm), b. halsplåtar, c. lanshake, d. armbuckla, e. ländstycke, f. benbuckla, g. bogstycke. 11 Kavallerist i bröstharnesk och läderrock, ca 1675. 12-16 Sidovapen. 12 Dolk från nordisk bronsålder. 13 Riddarsvärd, ca 1300. 14 Tvåhandssvärd, ca 1550. 15 Värja med rappirfäste, ca 1570. 16 Värja med korgfäste, ca 1650. 17-20 Olika närvapen. 17 Germanskt bladspjut, 800-t. 18 Hillebard, ca 1500. 19 Stridsgissel från medeltiden. 20 Strids-klubba, ca 1550. 21-29 Skjutvapen. 21 Armborst med spännare, ca 1450. 22 Petarde, avfyras med lång stu-bintråd, 1400-t. 23 Handbössa med häv-stångsavtryckare, ca 1400. 24 Kanon, 12-pundare, på hjullavett, 1600-t. 25 Luntlåset: a. luntlåsmekanismen, b. luntlåsmusköt, ca 1500. 26 Hjullåset: a. hjullåsmekanis-men, b. hjullåsmusköt. 27 Flintlåset: a. flintlåsmekanismen, b. flintlåspistoler, ca 1720, c. flintlåsgevär, ca 1700. 28 Slaglåset: a. slaglåsmekanismen, b. slaglåsgevär, 1860, c. revolver, 1887. 908