Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vasaloppet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vasaloppet - Watt
VASALOPPET. Segrare
tim.
1922 E. Alm...............7.32.49
1923 O. Lindberg...........6.32.41
1924 J. Lindgren..........6.53.26
1925 S. Utterström.........6.03.55
1926 P. E. Hedlund........5.36.07
1927 K. Pettersson........6.19.32
1928 P. E. Hedlund.......5.33.23
1929 J. A. Persson........6.38.22
1930 V. Lundström.........6.56.30
1931 A. Ström..............6.37.47
1932 Inställt
1933 A. Häggblad..........5.57.09
1934 Inställt
1935 A. Häggblad...........6.08.55
1936 S. Hansson...........6.31.55
1937 A. Häggblad..........6.05.56
1938 E. Nilsson...........5.48.28
1939 A. Lif...............5.35.59
1940 A. Häggblad..........6.23.57
1941 M. Brännström .... 6.51.12
1942 O. Wiklund...........5.31.50
1943 N. Karlsson...........5.47.10
1944 G. Andersson.........5.18.43
1945 N. Karlsson..........6.27.59
1946 N. Karlsson..........6.08.42
1947 N. Karlsson..........5.59.35
1948 N. Karlsson...........5.35.13
1949 N. Karlsson..........5.44.09
1950 N. Karlsson..........6.08.25
1951 N. Karlsson...........5.27.20
1952 S. Mattsson..........5.09.45
1953 N. Karlsson...........5.01.55
1954 P. Kuvaja............6.22.51
1955 S. Jernberg...........5.27.28
1956 S. Jonsson...........5.23.36
1957 G. Larsson............6.23.40
1958 G. Larsson............5.31.50
1959 S. Larsson...........5.13.28
1960 S. Jernberg..........5.13.26
1961 D. Johansson.............4.45.10
Vasaloppet, skidtävling Sälen-Mora
(Gustav Vasa skall ha flytt denna väg i motsatt
riktning 1521). Sträckan är numera (sedan
1937) 85,25 km. DD
Vasaorden, kungsslup. Förs av 8 roddare o.
används bl.a. vid mottagning av
främmande statschefer. Exakt kopia av den
urspr. V. som byggdes 1774 o. brann 1921.
Vasaorden, Kungl. V., VO, instiftades av
Gustav III 1772. Orden har fem grader av
kommendörer o. riddare. Kvinnor kan
sedan 1952 bli ledamöter o. utlänningar
kan få Vasatecknet, instiftat 1895. B
Ordnar.
Vasari, Giorgio, 1511-74, ital. arkitekt,
måjare o. förf. Känd genom sin oskattbara
biografisamling Berömda
renässanskonstnärers liv. Ritade Uffizierna i Florens,
målade fresker i manieristisk stil.
Vasatiden, 1521-1654, den tid Vasaätten
regerade i Sv. Indelas i äldre Vasatiden
1521-1611, yngre Vasatiden 1611-1654.
Vasco da Gama, ca 1460-1524, portug.
upptäcktsresande, upptäckte sjövägen till
Indien 1498. Blev efter ännu en Indienfärd
vicekung i Indien (Goa) 1524.
Vase, sädeskärve; risknippe.
Vaseljn, en vit el. gulbrun, fet massa,
smält-punkt 38°-50°. Fås som återstod vid
destillation av fotogen. Medicinsk o.
teknisk användning.
Washington [0|sjingt9n]. 1. Förk. Wash.,
delstat (1889) i n.v. USA. 173000 km2, 2,8
milj. inv. Skogsbruk, fiske,
aluminiumindustri. Huvudstad Olympia, största stad
Seattle. - 2. USA:s förbundshuvudstad
(1800). W. utgör ett särsk.
förbundsdi-strikt, District of Columbia, förk. D.C.,
i ö. USA. 179 km2, 870000 inv.
Distriktet lyder direkt under kongressen o.
deltar inte i politiska val. I centrum ligger
kongressbyggnaden Capitolium,
presidentens bostad Vita huset, högsta domstolen,
ministerier m.fl. offentliga byggnader. W.
har fem univ. Kongressbiblioteket är ett
av världens största.
Washington [°^sjingtøn], George, 1732-99,
amer. militär o. statsman, USA:s förste
president 1789-97. överbefälhavare i
befrielsekriget 1775. Betraktas som
»fosterlandets fader».
Vass, bladvass, Phragmites communis, Sv:s
största gräs, 3-5 m. Täta bestånd, vassar,
vid insjöstränder i hela landet utom
fjällregionen. Har använts som nödfoder. De
torkade stråna används bl.a. som underlag
för rappning. B Blommor VII.
Vassla, vassle, den vätska som återstår efter
ostberedning. Innehåller främst
äggviteämnen, salter o. mjölksocker. Används som
svinfoder o. för mesostberedning.
Waterloo [-lå], ort i Belgien nära Bryssel.
Vid W. besegrades Napoleon 18 juni 1815
av Wellington o. Blücher.
Waterproof [°4taprof], eng., 'vattenfasf,
genom impregnering e.d. vattentät vävnad;
vattentätt regnplagg; även vattentätt ur.
Vatikanen, Vatikanpalatset, påvarnas
residens sedan 1377, beläget i Rom. Den
urspr. medeltidsborgen förvandlades ca
1500 till ett renässanspalats. V. omfattar
numera över 1000 rum. Mest kända är
stanzerna, en rumssvit smyckad av Rafael,
o. Sixtinska kapellet med målningar av
Michelangelo. Oskattbara konst-,
antikvitets- o. boksamlingar ingår i
Vatikanmu-seet, Vatikanarkivet o. Vatikanbiblioteket.
- V. används ofta även som benämning för
Vatikanstaden, Vatikanstaten o.
påvestolen.
Vatikanstaten, område under påvens
suveränitet i n.v. Rom, omfattande främst
Vatikanstaden (ital. Cittå del Vaticano),
dvs. Vatikanen o. Peterskyrkan med
omgivning. 0,44 km2, 1000 inv. V. har bl.a.
egen utrikesrepresentation, eget postverk,
eget myntsystem, radiostation o. tidning
(Osservatore Romano). Staten tillkom 1929
genom Lateranfördraget.
Watt p^tt], James, 1736-1819, skotsk
fysiker o. uppfinnare. Fick 1769 patent på
en epokgörande ångmaskin som han sedan
ytterligare utvecklade.
Watt, W, enhet för elektrisk effekt. 1 W
är den effekt som utvecklas i en ledare som
genomflyts av en likström med styrkan 1
ampere då spänningsfallet är 1 volt.
914
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 18 20:27:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/1/0934.html