Versailles - Vesta VERSLÄRA* Några grundbegrepp Versfot (takt) (- tryckstark stavelse, ~ trycksvag) Stigande takter: ~ - iamb, t.ex. armén. ~ ~ - anapest, t.ex. telefon. stigande peon, t.ex. förräderi. Fallande takter: troké, t.ex. armen. daktyl, t.ex. armarna. - ~ ~ ~ fallande peon, t.ex. konungarna. — spondé, t.ex. fotspår. Viktigare versmått (meter) Hexameter: daktyler o. trokéer (spon-déer); orimmad. Sagt, och han skyndade bort, den hjälmomstrålade Hektor. Pentameter: daktyler o. trokéer (spon-deér); orimmad med cesur (paus, betecknad //). Aldrig för svepning och grav // bävade kärleken än. Distikon: verspar, en hexameter följd av en pentameter. Dock, jag känner en natt som aldrig sig ändar, en vila, aldrig av spöken störd, // aldrig av drömmarnas här. Senar (trimeter): jamber; orimmad. Försonas med din fiende och med dig själv. Alexandrin: jamber; parvis rimmad med cesur. Hans religion var dygd. // Ett handslag var hans ed. Blankvers: jamber; orimmad. Vad du ej klart kan säga, vet du ej. Fornyrdislag: ej regelbundna takter; orimmad med allitteration. Æören mig alla / /teliga släkten, .större som smärre / söner av Heimdall! Versailles [värsaj], stad i n. Frankr., 15 km s.v. om Paris. 84000 inv. Jämte slottet V. anlagd i mitten av 1600-t. av Ludvig XIV. Residensstad 1682-1789. Barockslottet V. är en av världens största o. praktfullaste byggnader (längd ca 580 m), fullbordat på 1750-t. o. sedan 1837 historiskt museum. Arkitekter var Le Vau o. senare J. Hardouin-Mansard. Under Lebrun skapades en pompös barockinredning med bl.a. det praktfulla spegelgalleriet. Parken, anlagd av Le Nötre, är den barocka trädgårdskonstens huvudverk. Se även Trianon. E Stilar IV. Versaillesfreden, fredsslutet 1919 mellan en-tentemakterna o. Tyskland efter Första världskr. (se d.o.), undertecknades 28 juni i slottet i Versailles. Tyskl. gjorde stora landförluster, ålades att betala krigsskadestånd o. fick överlämna sina kolonier till NF. I avtalet intogs NF:s stadga. Vers^ler, »stora» bokstäver. Mots: gemena. Verserad, världsvan, belevad. Versifiera, avfatta på vers. Version, avfattning; tolkning, läsart; skriftlig översättning från främmande språk. Versio Vulgata, se Vulgata. Verslära, metrjk, läran om poesins former. Dess grundläggande del är rytmiken. Diktens rytm, dess versmått el. meter, bygger i olika språkområden på olika sidor av det språkliga materialet, t.ex. i den franska versen enbart på stavelsernas antal; i svenskan, liksom i övriga germanska språk, bygger versen på en växling mellan tryckstarka o. trycksvaga stavelser. Den minsta rytmiska enheten kallas versfot el. takt o. består vanl. av två el. tre stavelser. En el. flera versfötter bildar en versrad o. flera versrader kan bilda en strof, vars rytmiska struktur upprepas dikten igenom. E Verst, rysk mil= 1066,8 m. Vårsus, förk. v., lat., ’mot’, särsk. som juridisk term o. sportterm. Vertebr^ter, lat. vertebryta, ryggradsdjur. Vertikal, lodrät. Wertmüller, Adolf Ulrik, 1751-1811, målare, verksam främst i Paris. Nyklassicism. Danaè och guldregnet. Porträtt. Verv (fr. verve), liv(fullhet), fart, glöd. Verwoerd [farvp:rt], Hendrik, f. 1901, sydafr. politiker (boernationalist), premiärminister i Sydafrika från 1958. Förkämpe för rasåtskillnadspolitiken. V^saas [-ås], Tarjei, f.1897, norsk förf. Skriver på nynorska. Till en början bonderomaner, senare inträngande män-niskoskildrare. Vesalius, Andreas, 1514-64, belg. läkare, den moderna anatomins grundläggare. Epokgörande illustrerad lärobok 1543. W?ser [-zar], flod i n.v. Tyskl., 480 km, med källfloderna Fulda, 218 km, o. Werra, 293 km. Segelbar. Wesley [°essli], John, 1703-91, eng. väckelsepredikant, metodismens grundläggare. V$spa, 'geting’, ital. scootermärke. Vespasianus, Titus Flavius, 9-79 e.Kr., rom. kejsare från 69. Återställde fred o. ordning efter de inbördeskrig som följde på Neros död. V?sper, liturgiskt o. musikaliskt rikt utformad aftongudstjänst. Vespucci [-ppt-tji], Amerigo, 1451-1512, ital. sjöfarare. Har som den förmente upptäckaren av Amerika gett detta sitt namn. Wessely [-i], Paula, f.1908, österr. skådesp. Även filmer: Maskerad 1934. Vessla, snötraktor, motorfordon med larv-fötter för körning i snöig terräng. Vesslor, en grupp mårddjur med relativt liten, mycket långsträckt, smidig kropp o. korta ben. Hela n. halvklotet o. n. Sydamerika. I Sv. tre arter: hermelinen (se d.o.) samt småvesslan (20-24 cm) o. dvärgvesslan (16-19 cm), båda med brun översida o. ljus undersida; blir helt vita om vintern (utom i sydligaste Sv.). E Rovdjur II. V?sta, i rom. myt. eldens o. härdens gudinna. I V:s tempel i Rom underhölls en ständigt brinnande eld, betjänad av 6 tempeljungfrur, vestqler, vilka var förpliktade till kyskhet. 920