Whitman - Wien jazzmusiker o. orkesterledare, företrädare för den s.k. symfoniska jazzen. Whitman [°jttman], Walt, 1819-92, amer. förf., vars huvudarbete är den visionära diktsamlingen Strån av gräs 1855. Hans panteistiska, demokratiska livsbejakelse o. fria versteknik har starkt påverkat modern poesi. WHO, förk. av World Health Organization, se Världshälsoorganisationen. Vi, fornnord. kultplats, helgedom. Ordet är bevarat i t.ex. Odensvi, Visby. Vja (lat., väg), över, förbi, genom. Vja Appia, lat., ’Appiska vägen’, en av Roms huvudvägar söderut, anlagd 312 f.Kr. Delvis väl bevarad. Vja dolorosa [dålåråsa], lat., ’smärtornas väg’, Jesu väg genom Jerusalem då han bar sitt kors till Golgata. Viadykt, bro som leder över en väg, gata, järnväg el. dalgång. Viborg. 1. Ry. Vyborg, fi. Viipuri, stad i sovjetrepubliken Karelo-Finland. 75000 inv. Betydande handel, sjöfart o. industri. V. växte upp kring den 1293 uppförda fästningen Viborgshus, kom till Ryssl. 1721 men återförenades med Finl. 1811. 1940 åter till Sovj. - 2. Stad på Jylland, Danm. 24000 inv. Residensstad o. biskopssäte. Trävaru-, maskin- o. textilindustri, slakteri. Domkyrka från 1100-t. Viborgska gatloppet kallas de sv. örlogs- o. skärgårdsflottornas utbrytning 3 juli 1790 ur Viborgska viken, där de hållits inneslutna av ryska flottan. Viborgska smällen, benämning på en explosion i ett fästningstorn i Viborg 1495 under Knut Posses framgångsrika försvar av fästningen mot ryssarna. Vibrafon [-ån], musikinstrument med skalmässigt ordnade metallplattor, som anslås med hammare. Vibration, dallring, svängningsrörelse. Vibrato, ital., darrande; snabba, små ton-höjdsförändringar hos en sjungen el. spelad ton. Vibrator. 1. Verktyg som försätter ett material i snabba svängningar, vibrering. Anv. t.ex. vid betongtillv. - 2. Inom radiotekniken använd omformare för omvandling av likström till växelström. Vibrera, dallra, darra, svänga. Vjce, ställföreträdande; även beteckn. för lägre grad (ex. vicekorpral). Vicenza [-tjäntsa], stad i n.ö. Italien. 91000 inv. Järnvägsknut. Sidenindustri. Medeltida domkyrka. I V. verkade 1500-tals-arkitekten Palladio, vars klassicistiska byggnader blev stilbildande. Vjce versa, lat., tvärtom, omvänt. Vichy [visjj], stad i mell. Frankr. 30000 inv. Bad- o. kurort med alkaliska, starkt kol-syrehaltiga källor (yichyvatten, även framställt syntetiskt). Juli 1940-aug. 1944 säte för Vichyregeringen under marskalk Pétain. Vicker, Vjcia, ärtväxter med ca 150 arter. Ett- el. fleråriga klängande örter med klasar av fjärilsliknande blommor. Sv. har 12 vilda arter, bl.a. kråkvicker, V. crqcca, med blå blommor i långa klasar. Som foderväxt odlas fodervicker, V. sativa, med stora rosenröda blommor. E Blommor IV, Nyttoväxter III. Wickman, Putte, f.10.9.1924, jazzklarinettist, ledare för en sextett i moderniserad Goodmanstil. G.m. Catrin Westerlund. Wicksell, Knut, 1851-1926, nationalekonom, prof, i Lund 1904-16. W. är den sv. nationalekonomins främsta namn. Som politiskt radikal ivrade W. för barnbegränsning (nymalthusian), avrustning samt politiska o. sociala reformer. Vicomte [vikångt], fransk adelstitel mellan baron o. greve. Victoria, lat., seger; i rom. myt. segergudinnan. Victoriafallen, vattenfall i Sambesifloden, Sydafrika. Afrikas mäktigaste vattenfall, fallhöjd 108 m. Victoriasjön, Victoria Ny ans a, förr Uke-rewe, Afrikas största o. jordens tredje insjö, på gränsen mellan Uganda, Kenya o. Tanganyika. 68800 km2. Avvattnas av Nilen. Vide, benämning på flera arter inom pil-el. videsläktet, Salix (se Pil o. Sälg). Ex: dvärgvide, S. herbpcea, med rundade läder-artade blad, främst på fjällheden. E Blommor V. Wide, Edvin, f.22.2.1896 i Finl., f.d. överlärare i Sthlm. Framstående löpare på 1920-t. Silver på 10000 m i OS 1924. Widgren, Olof, f.9.6.1907, skådesp., sedan 1936 vid Dramaten. Karaktärsroller. Vjdi, lat., ’jag har sett’. Används som anteckning om godkännande etc. Vidimera, bevittna, styrka riktigheten av (en avskrift). Wiechert [vjy-], Ernst, 1887-1950, tysk förf. Humanistisk livssyn. Koncentrationslägerskildringen I dödens skog 1946. Wiegenlied [vjganlit], ty., vaggvisa. Wien [vin], huvudstad i Österr. vid Donau. 1,7 milj. inv. Betydande industri samt centrum för kultur o. vetenskap. Berömt univ. (1365), flera fackhögskolor, ett av världens främsta vetenskapliga bibliotek, världsberömda museer o. teatrar, bl.a. Burg-theater o. Staatsoper. Livligt besökt turistort, viktig trafikknut med fyra flygplatser: Aspern, Kottingbrunn, Tulln, Schwechat. Gatunätet präglas av ringfor-made stråk. Bland alla kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader märks domen Stephanskirche, det forna kejsarresidenset Hofburg, det kejserliga lustslottet Schön-brunn, slottet Belvedere (nu museum), rådhuset o. parlamentshuset. Vinorten Grinzing, Wiener Wald samt Prater (naturpark o. nöjesfält) är populära utflyktsmål. - Under romartiden var W. ett befäst läger, Vindobona. Från 1278 blev det centrum i det habsburgska väldet. Förstördes till 20% under 2:a världskr. o. hölls ockuperat av segermakterna till 1955. 922