Vimmerby - Vinkelrät Vimmerby, stad (1400-t.) i n.ö. Småland. 6400 inv. Gammal vägknut med oxmarknader. Motorfabrik, träindustri, bryggeri. Vimpel, långsmalt band av flaggduk. Vin. 1. Vinranka, vinstock, Vitis, en grupp klättrande buskar bland vinväxterna. Frukten är ett avlångt, välsmakande bär av varierande färg, vindruva, druva, rikt på druvsocker. Av druvorna framställs vin, konjak, vinäger, russin o. korinter. Ca 1400 odlade sorter. Viktigast är äkta vinrankan, V. vinifera, från Främre Asien o. s.ö. Europa. Kulturväxt sedan förhistorisk tid. Trivs bäst i subtropiskt klimat. E Njutningsmedel. - 2. Alkoholhaltig dryck som framställs genom jäsning av druvsaft. Lättviner meden alkoholhalt av högst 14 volymprocent, starkviner med i regel 17-22% (genom tillsats av vinsprit). Vin med låg sockerhalt sägs vara »torrt». Röda viner tillv. av blå druvor, vita viner av vita druvor el. av blå druvor som befriats från skal o. kärnor, ljusrött vin (vin rosé) av en blandning av blå o. vita druvor el. av blå druvor som får jäsa kortvarigt tills, med skalen. Frankr., Italien o. Spanien är de största vinproducenterna. Utom från Europa o. Algeriet importerar Sv. vin även från Sydafrika o. Sydamerika. -Se även Fruktvin. E föreg. sida. Winblad, Ulla, eg. Maria Christina Kjell-ström, 1744-98, den kvinnliga huvudpersonen i Bellmans diktning. Vinbär, Ribes, buskar bland stenbräckeväx-terna med hängande klasar av gulgröna blommor. Välsmakande bär. Allmänt odlade som saft- o. syltbär. Röda v., R. ru-brum, flera sorter med röda, syrliga bär; vita v., en form av röda v. med gulvita bär; svarta v., tistron, R. nigrum, med svarta, aromatiska bär. E Frukter. Vinbärsfuks, en dagfjäril med flikiga vingar (bredd 40-50 mm). Gulbrun med svarta fläckar. Larven lever bl.a. på nässlor o. vinbärsbuskar. Tämligen allmän. E Fjärilar I. Winchester [°jntjista], stad i s. Engl. 28 000 inv. Medeltida residens- o. kröningsstad. Praktfull gotisk katedral, Englands längsta kyrka (171 m). En av landets förnämsta public schools, gr. 1387. Wjnckelmann, Johann Joachim, 1717-68, tysk arkeolog o. konstteoretiker, nyan-tikens främste teoretiker o. den klassiska arkeologins grundläggare. Fick stort inflytande på konstutvecklingen. Vindar, luftens rörelser från högre in mot lägre lufttryck; orsakas av temperaturdifferenser mellan olika platser på jordytan. I den fria atmosfären blåser vindarna i stort sett parallellt med isobarerna, i den lägre atmosfären något in mot det lägre trycket. På n. halvklotet har vinden lågtrycket till vänster, på s. halvklotet till höger. Vindhastigheten uttrycks i knop, m/sek. el. km/tim. Vindstyrkan anges i Beauforts vindskala. E Vinde, Victor, f.23.3.1903, tidningsman, DN:s Pariskorrespondent 1946-58, från 1959 chefred, för ST. Vindeväxter, Convolvulpceae, slingerväxter med trattformiga, färggranna blommor. Många arter särsk. i tropikerna. I Sv. åkervinda, Convplvulus arvensis, med vita, skärstrimmiga blommor, allmän på åkrar; snårvinda, C. sepium, med vita blommor, sällsynt i skogsbryn. Vindicera, göra rättsligt anspråk på, återkräva; förfäkta (en mening). Windsor [ojnnza]. 1. Stad 30 km v. om London. 27000 inv. W. Castle, kungl. slott, gr. på 1000-t. Byggnader över en yta av nära 5 ha. - 2. Eng. kungahusets namn sedan 1917 (i st. för Sachsen-Coburg-Gotha). Exkung Edward VIII bär titeln hertig av W. Vindtunnel. 1. Anläggning för undersökning av luftströmningen kring skalenliga modeller av flygplan, bilar, hus, överbyggnader på fartyg m.m. - 2. V. el. frystunnel, anordning vari kall luft (mellan —20° o. — 35°) pressas fram med en hastighet av 15-20 m/sek. för snabb nedfrysning av vissa varor. Vindöga. 1. Gammalt ord för takglugg el. -fönster. - 2. Punkt vid horisonten varifrån vinden syns blåsa (mot ett fartyg). Vindögdhet, annat ord för skelning. Wine, Maria, f.8.7.1912, förf. Lyrik. Prosa: Man har skjutit ett lejon 1951. G.m. Artur Lundkvist 1936. Vinga, klippö s.v. om Gbg med lots- o. fyrplats. S. om V. ligger Vinga fyrskepp med radiofyr. Vinge, organ för flygning hos vissa djur. Bildas hos insekterna av kitinveck från huden, hos fåglarna av den främre extremiteten. E Fåglar I. Vingklaff, eng. flap [fläpp], nedfällbar del av bakkanten på flygplansvinge som ökar vingens lyftkraft vid lägre hastigheter, anv. vid start o. landning för att minska rull-sträckorna. E Flyg I. Wingquist, Sven, 1876-1953, ingenjör, uppfinnare av det sfäriska kullagret, grundare av AB Sv. kullagerfabriken. Vingåker, gammal bygd i v. Södermanland med särpräglade folkdanser o. länge bibehållen sockendräkt. - Municipalsam-hället V., 4200 inv., med konfektions- o. metallindustri. Vinjett, litet ornament el. liten bild, dekorativt anbragt i början el. slutet av tryckt text. Vinkel, öppningen mellan två räta linjer, vinkelben, som utgår från en gemensam punkt, vinkelspets. Mäts i grader el. radia-ner; rät v. 90°, spetsig v. mellan 0° o. 90°, trubbig v. mellan 90° o. 180°. E Geometri. Vinkelhake, ritinstrument bestående av en i trä, plast e.d. utformad rätvinklig triangel, vars övriga vinklar är antingen 30° o. 60° el. 45° vardera. E Ritmaterial. Vinkelrät är en linje mot en annan el. ett plan mot ett annat, om vinkeln mellan dem är 90°. 926