Vintergäck - Visby Vintergäck, Ergnthis hiemplis, flerårig ört bland ranunkelväxterna med jordstam o. en ca 1 dm hög stjälk med ensam gul blomma o. under denna blad i krans. Från s. Europa, allmänt odlad i Sv. som mycket tidig vårväxt. Vintersömn, det dvaltillstånd i vilket vissa djur övervintrar. Vinterträdgård, vanl. ett växthus inrett till sällskapsrum. Vinyl, CHa = CH-, en en värd organisk radikal som ingår i flera för plastfabrikationen använda ämnen, såsom vinylacetat, vinylcyanid (akrylnitril). Vinäger, fr. vinaigre, äkta vinättika, erhålls vid tillv. av ättiksyra om man i stället för etanol använder vin. Viola [viåla], ital., sv. plur. violor. - 1. Altviolin, altfiol, liknar till formen violinen men är stämd en kvint lägre. - 2. Olika instrument, anv. särsk. under renässansen o. barocken, med mildare ton än violininstrumenten: gamba, v. da gamba, ital., 'knäfiol’; v. da braccio [bratjå], ital., 'armfioF m.fl. E Musikinstrument II. Viyler, Viola, ett- el. fleråriga örter el. halvbuskar. 5-talig, fribladig blomma. I Sv. 20 vilda arter, vanl. blåviolettblom-mande, såsom ängsviol, V. canina, buskviol, V. hfrta, o. den starkt välluktande luktviol, V. odorpta; styvmor sviol, V. tricolor, med blommor i violett, gult o. vitt. Bland odlade v. märks pensé. B Blommor VI, VIII, IX. Violjn, fiol, stråkinstrument, det ledande melodiinstrumentet i symfoniorkestern, där den vanl. förekommer i två stämgrupper (l:a o. 2:a violiner). Fick i stort sett sin nuv. utformning i Italien på 1600-t. 4 strängar stämda i kvinter. - Till violininstrumenten hör även altviolin (viola), vio-loncell o. kontrabas. B Musikinstrument II, Orkester. Violinkonsert, komposition för soloviolin o. orkester. Violonc?!!, cello, violininstrumentens bas-(baryton-)instrument med stor o. fyllig ton. Stöds mot golvet vid spelning. B Musikinstrument II, Orkester. Vipa, tofsvipa, småvadare (32 cm) med grönskimrande ovansida, svart bröst, vit undersida o. tofs på huvudet. Hela landet. Flyttfågel. B Fåglar IV. Vippa, blomställning sammansatt av småax i långgrenig klase. Ex: havreax. B Blommor II. Vira. 1. Böjlig trådduk av stål e.d., anv. som ändlöst band i t.ex. pappersmaskiner. B Papper. - 2. Kortspel för 3 personer, av vilka 2 spelar mot den som får slutbudet. Vjrak, ett rökelsemedel. Virchow [fjrryå], Rudolf, 1821-1902, tysk läkare o. politiker. Räknas som den moderna patologins grundare. Liberal politiker. Wire [sv. uttal vajer], försvenskat vpjer, lina av sammantvinnade metalltrådar. Wirén, Dag, f.l5.10.1905, komp. Symfo nier, scenmusik m.m. Serenad för stråkorkester 1937. Virgilius, senantik namnform för Vergilius. Virginia [ vads jn nja], förk. Va, delstat (1788) i ö. USA. 103000 km1, 4 milj, inv., därav 22% negrer. V. var den äldsta eng. kolonin i USA (ca 1600). Majs- o. bomullsodling. Tobaksodling (virginiatobak) o. tobaks-fabriker. Huvudstad Richmond. Virgin Islands [v?:dsin ajlandz], Jungfruöarna, västindisk ögrupp bland Små Antillerna, ca 80 öar. 35 000 inv., mest negrer. Socker o. rom. Till USA hör v. delen, bl.a. f.d. Danska Västindien (1666-1917), till Storbr. ö. delen. Virginit^t (av lat. vjrgo, jungfru), jungfrudom, jungfrulighet. Virjl, manlig. Virilitet, manlighet. Virke, i olika grad bearbetade trädstammar el. stamdelar. Indelas i rundvirke, avkortade o. ev. barkade trädstammar (såg-timmer, spiror, props, stolpar, massaved samt brännved), o. sågade o. hyvlade trävaror, timmer uppsågat i många sortiment o. kvaliteter (t.ex. plank, bjälkar o. sliprar, hyvlade bräder, lådämneri). af Wirsén, Carl David, 1842-1912, förf. o. kritiker, fil. dr. Sv. akad. 1879, dess sekr. 1883. Idealistisk, ofta religiös diktning. Konservativ litt.kritik som hämmade de yngre generationerna. Virserum, köping i ö. Småland. 4900 inv. Möbelfabriker. Vjrtanen, Artturi Hmari, f.l 8.95, finl. biokemist, prof, i Helsingfors, uppfinnare av AlV-metoden för foderkonservering. Nobelpris i kemi 1945. Virtuell, inom fysiken skenbar. Mots: reell. Virtups, tekniskt skicklig (person, särsk. inom musiken). Virtuositet, mästerskap. Virul^ns, sjukdomsframkallande förmåga hos smittämnen. Virulent, starkt sjukdomsframkallande, giftig. Vjrus, plur. virus, sjukdomsalstrande substanser, som kan föröka sig i nära samverkan med levande värdceller. V. är enkelt uppbyggda av äggviteämnen o. nuklein-syror. De största är ca 0,4 tusendels mm i diameter. V. förstörs i ultraviolett ljus o. genom upphettning men ej genom nedfrysning. Orsakar sjukdomar (viroser) hos såväl växter som djur. Hos människan kan v. framkalla t.ex. polio, influensa, påssjuka. Virvelmaskar, flimmerhårsbeklädda plattmaskar, oftast vattendjur. Lever av rov. Talrika arter över hela jorden. B Maskar. Virvelströmmar, elektriska strömmar uppkomna genom induktion i elektriskt ledande kroppar som befinner sig i magnetfält med varierande styrka. Visavj, fr. vis-ä-vis, mittemot, gentemot; i fråga om; person man har mittemot sig. af Wisborg, luxemburgsk grevetitel som förlänats prinsarna Oscar, Sigvard, Carl Johan o. Lennart Bernadotte. Visby, Gotlands enda stad, på öns v. kust. 15 600 inv. Residensstad, stiftsstad o. garnisonsort. Berömd turistort (»Rosornas 928