Värdepapper - Värme Värdepapper, sammanfattande namn på aktier, obligationer o.d. Värdeteori, värd elär a, axiologj, lära om värdenas, värderingarnas o. värdeomdömenas innebörd. Värend, gammalt namn på en del av s. Småland, vars befolkning, virdarna, länge bevarade egenartade folkseder o. traditioner. Väringar, varjager, de skandinaver som på 900- o. 1000-t. tillhörde den östromerske kejsarens livgarde i Konstantinopel. Värja, fäktvapen med hårdare klinga än florettens. E Fäktning, Vapen I. Världens sju underverk, benämning på följande av antikens mest berömda sevärdheter: 1 Egyptens pyramider, 2 Babylons murar o. Semiramis’ hängande trädgårdar, 3 Fidias’ Zeusstaty i Olympiatemplet, 4 Artemistemplet i Efesos, 5 Mausoleet i Halikarnassos, 6 Kolossen på Rhodos, 7 Fyrtornet Faros vid Alexandria. Världsaxeln, himmelsaxeln, tänkt förlängning av jordaxeln, kring vilken hela stjärnhimlen tycks rotera p.g.a. jordens rotation i motsatt riktning. Världsbanken, International Bank for Re-construction and Development, ett av FN:s fackorgan, gr. 1945. Säte i Washington. Skall bl.a. bidra till återuppbyggnad efter 2:a världskr. o. befordra världshandeln. Världsdelar, de sju stora fastlandsmassor som jordens landyta brukar uppdelas i: Europa, Asien, Afrika (tills. Gamla världen), Amerika (Nya världen), uppdelat i Nord- (inkl. Central-) o. Sydamerika, samt Australien o. Antarktis. E V ärldsf ederalismen, världsfederationsrörel-sen, politiskt obunden ideell rörelse som arbetar för ett förbund av världens stater, Världens förenta nationer. V ärldshälso(vårds)organisationen, World Health Organization, förk. WHO, FN:s fackorgan för den internat. hälsovården. Firar 7 april som världshälsodag. Världskrig, benämning på stormaktskrigen 1914-18 o. 1939-45. Se Första världskriget resp. Andra världskriget. Världskyrkorådet, Kyrkornas världsråd, World Council of Churches, ekumenisk världsorganisation, konstituerad 1948. Världsmedborgarrörelsen, IRWC (=International Registry of World Citizens), gr. 1949 på initiativ av amerikanen Garry Davis, propagerar för alla staters uppgående i en världsenhet. Världsmästerskap, VM, utmärkelse, som tillfaller segraren i off. anordnade internat. mästerskapstävlingar el. -matcher. Världsspråk, språk som förstås i stora delar av världen. I FN används fem språk: engelska, franska, spanska, ryska o. kinesiska. Under antiken o. medeltiden dominerade latinet som internat. umgängesspråk, senare undanträngt av franskan, som i modern tid fått vika för engelskan. - Världs-hjälpspråk, konstgjorda språk, bygger i allmänhet på ett internat. ordförråd med starkt VÄRLDSDEL. ARN A Befolkn. i milj., 1958 Areal i milj. km8 Inv. per km* Europa* 420 4,9 85 Nord- o. Västeuropa 140 2,2 62 Centraleuropa 136 LO 134 Sydeuropa 144 L7 85 Asien* 1 591 27,1 59 Sydvästasien 72 5,6 13 S. Centralasien 536 5,1 105 Sydostasien 203 4,5 45 Östasien 780 11,9 65 (Sovjetunionen 208,8* ♦ 22,4 9) Afrika 231 30,3 8 Nordafrika 76 10,3 7 Tropiska o. s. Afrika 155 20,0 8 Amerika 390 42,0 9 Nordamerika 193 21,5 9 Centralamerika 63 2,7 23 Sydamerika 134 17,8 8 Australien 15,8 8.6 2 Antarktis 14,1 * exkl. Sovj. ♦♦ 1959 förenklad grammatik. Ex: esperanto, ido. E E Språk. Världsutställning, stor internat. utställning för teknik, näringsliv o. kultur. E Värmdön, ö i ö. Uppland, den största i Sthlms skärgård. 180 km*. Värme, en form av energi som utgörs av rörelseenergi hos molekylerna i ett ämne. Ju hastigare molekylrörelse, desto högre temperatur. Denna värmerörelse avstannar vid -273°, absoluta nollpunkten. En ökning av en kropps inre energi, dess värmeinnehåll, medför temperaturstegring samt tryckstegring el. utvidgning; den relativa ökningen av kroppens dimensioner anges av värmeutvidgningskoefficienten. Varje temperaturskillnad orsakar en utjämnande värmetransport, värmeöverföring, genom t.ex. värmeledning från molekyl till molekyl, värmeövergång från ett medium till ett annat, värmestrålning i form av elektromagnetisk (infraröd) strålning. VÄRLDSUTSTÄLLNINGAR 1851 London 1855 Paris 1862 London 1867 Paris 1873 Wien 1876 Philadelphia 1878 Paris 1888 Barcelona 1889 Paris 1893 Chicago 1900 Paris 1904 Saint Louis 1915 San Francisco 1922 Rio de Janeiro 1929 Barcelona 1933 Chicago 1935 Bryssel 1937 Paris 1939 New York 1958 Bryssel 937