Zigenarfågel - Zürich hantverk o. musikutövning. De har ofta utsatts för grym förföljelse. I Sv. finns f.n. ca 700 z. - Zigenarmusiken bygger ofta på olika länders folkmelodier o. får en smäk-tande eldighet, bl.a. genom egenartade intervaller (den s.k. zigenarskalan), synkope-ring o. en virtuos stråkföring. Zigenarfågel, hoatsin, fasanliknande hönsfågel (60 cm) med hjässtofs. Ungarna har klätterklor på vingarna. Tropiska Sydamerika. Köttet är illaluktande. E Fåglar VIII. Zilliacus, Emil, f.1878, finl. förf., svenskspråkig, prof, i antikens litt. Lyrik, essäer, reseböcker. Övers, av grek, lyrik o. dramatik. Zink, Zn, grundämne, atomn:r 30, atomvikt 65,38. Z. är en glänsande, blåvit, föga hållfast metall; anv. främst till förzinkning av järnplåt (galvaniserad järnplåt) o. i legeringar (bl.a. mässing). Vanliga zinkmalmer är zinkblände, zinkspat o. zinkif, bryts främst i USA, Canada o. Mexico, i Sv. i Åmmeberg o. Dalarna. - Zinkföreningarna har mångsidig användning bl.a. i färgämnen o. impregneringsmedel. Zinkoxid, ZnO, vitt pulver, som anv. till målarfärg, zinkvitt, o. för med. bruk. Zinkklorid, ZnCl2, nyttjas vid lödning m.m. Zjnnia, korgblommiga örter el. halvbuskar, mest i Mexico. Som ettårig prydnadsväxt odlas särsk. Z. elegans. B Blommor XI. Zirkon [-k^n], zirkonium, Zr, grundämne, atomn:r 40, atomvikt 91,22. Metallen zirkonium förekommer i mineralet zirkon; kristaller av mineralet är hårda o. används som halvädelstenar. Viktig lege-ringsmetall, anv. bl.a. i kärnreaktorer. Zjdanov [3danåff]el. Sjdanov, Andrej, 1896-1948, rysk kommunistisk politiker o. teoretiker. Partisekr. i Leningrad 1934-44, en av Kominforms grundare. Zjukov [sokof] el. Sjukov, Grigorij, f.1895, rysk marskalk (1944). Organiserade den ryska motoffensiven vid Stalingrad 1942-43. Ledde 1944-45 den avgörande offensiven mot Berlin. Försvarsminister 1955. Avsatt 1957 från sina poster. Zloty [zl|ti], polsk myntenhet = 100 groszy. Zodiakalljuset, ljusskimmer på himlen, under förvåren i v. efter solnedgången o. under hösten i ö. före soluppgången. Trol. en reflex av solljuset. Zodiaken, detsamma som djurkretsen. Zola [zåla], Émile, 1840-1902, fransk förf., den naturalistiska romanens främste företrädare. Thérèse Raquin 1867, Hallarna 1873, Fällan el. Krogen 1877, Nana 1880, utgör delar av släktkrönikan Släkten Rou-gon-Macquart 1871-93 i 20 volymer. Av stor politisk betydelse var Z:s ingripande i Dreyfusaffären (se J’accuse). Zon. 1. Område, bälte. - 2. Inom matematiken del av en sfärs yta, begränsad av två parallella plan, vilka skär sfären. Zpntaklubbar (indianska zon ta, pålitlig), kvinnoklubbar med uppgift att främja samarbete mellan olika nationers kvinnliga yrkesgrupper o. arbeta för internat. samförstånd. En zontaklubb finns sedan 1935 i Sthlm, ansluten till Zonta International. zoo-, djur- (grek, förled). Zoologj, vetenskapen om djuren. Zoologisk trädgård, djurpark, anläggning i vilken djur hålls i fångenskap o. visas för allmänheten. Stora anläggningar finns bl.a. i London (1828), Antwerpen (1843), Berlin (1844), Köpenhamn (1859), Köln (1860), Hamburg (1907), New York (1899). Sv. har bl.a. Skansen i Sthlm o. Furuvik vid Gävle. Zorn [så:rn], Anders, 1860-1920, målare, grafiker. Valörrik impressionistisk stil som senare förflackades. Återkommande motiv är dalamiljöer o. genremässiga na-ketbilder. Som världsberömd porträttmålare bl.a. verksam i USA kring sekelskiftet. Betydande insats som etsare. Även skulptör: Gustav Vasa-statyn i Mora 1903. Hans hem o. samlingar i Mora är nu museum. Zuckmayer [tspkkmajar], Carl, f.1896, tysk förf. Verkningsfull kritik av den tyska mi-litarismen i pjäserna Kaptenen från Köpe-nick 1931 o. Djävulens general 1945. Zugspitze [tspksjpitsa], Tysklands högsta bergstopp vid gränsen till österr. 2 963 m. Zuhr, Hugo, f.25.3.1895, målare av finl. börd, prof, vid Konsthögsk. 1950-60. Hu-vudsakl. landskapsmålare. Zuiderzee [zpjdarze:], äldre namn på IJsel-meer. Zyluer, suluer, zulukaffrer, sydafrikanskt bantufolk, som räknas till kaffrerna. Bosatta i infödingsreservatet Zululand, Sulu-land, i n.ö. Natal, Sydafr. rep. 27 000 km2, 365 000 inv., huvudsaki. zuluer. de Zurbarån [jjorbarann], Francisco, 1598-1664, spansk målare. Främst religiösa motiv, t.ex. Veronikas svetteduk (Nat.mus.). Zweig [tsvajk], Stefan, 1881-1942, österr. förf, av judisk börd, emigrant 1938. Lyrik, romaner, noveller, biografier. Självbiografi: Världen av i går 1942. Zwjnger, slottsliknande anläggning i Dresden från början av 1700-t., senbarock. Svårt bombat 1945 men nu återuppfört. Berömt tavelgalleri. Zwjngli [ts-J, Ulrich, 1484-1531, schweizisk reforniator o. politiker. Som kyrkoherde i Zürich lyckades han 1523 vinna myndigheterna för reformationen o. gjorde kantonen till en hårt styrd teokrati. Hävdade bl.a. en från Luther avvikande uppfattning om nattvarden. Stupade i slaget vid Kappel, där Zürich besegrades av de katolska kantonerna. Zygot [-åt], zygospor, växt- el. djurcell bildad genom sammansmältning av två könsceller. Zürich [tsyriQ], fr. Zurich, Schweiz’ största stad, huvudstad i kantonen Z., belägen vid den djupa, 89 km2 stora Zürichsjön. 433 000 inv. Viktig knutpunkt, särskilt för flyget. Textil-, maskin- o. grafisk industri. Finanscentrum. Tekn. högskola, univ. Z. spelade stor roll i Zwinglis reformation.