Ärg - Ättiksyra ÄRKEBISKOP Sveriges lutherska ärkebiskopar Invigd 1531 Laurentius Petri 1499-1573 1574 Laurentius Petri ca 1530-1579 Gothus 1583 Andreas Laurentii 1520-1591 Björnram 1593 Abrahamus Andreæ ca 1540-1608 Angermannus 1599 Nicolaus Olai Both- ca 1550-1600 niensis 1601 Olaus Martini 1557-1609 1609 Kenicius, Petrus 1555-1636 1637 Laurentius Paulinus 1565-1646 Gothus 1647 Lenæus, Johannes 1573-1669 Canuti 1670 Stigzelius, Laurentius 1598-1676 1677 Baazius, Johannes d.y. 1626-1681 1681 Svebilius, Olaus 1624-1700 1700 Benzelius, Eric d.ä. 1632-1709 1711 Spegel, Haquin 1645-1714 1714 Steuchius, Mathias 1644-1730 1730 Steuchius, Jöns 1676-1742 1742 Benzelius, Eric d.y. 1675-1743 1744 Benzelius, Jacob 1683-1747 1747 Benzelius, Henric 1689-1758 1758 Troilius, Samuel 1706-1764 1764 Beronius, Magnus Olai 1692-1775 1775 Mennander, Carl 1712-1786 Fredrik 1786 von Troil, Uno 1746-1803 1805 Lindblom, Jacob 1746-1819 Axelsson 1819 von Rosenstein, Carl 1766-1836 1837 Wallin, Johan Olof 1779-1839 1839 af Wingård, Carl 1781-1851 Fredrik 1852 Holmström, Hans Olof 1784-1855 1856 Reuterdahl, Henrik 1795-1870 1870 Sundberg, Anton 1818-1900 Niklas 1900 Ekman, Johan August 1845-1913 1914 Söderblom, Nathan 1866-1931 1931 Eidem, Erling 1880- 1950 Brilioth, Yngve 1891-1959 1958 Hultgren, Gunnar 1902- viden vara homozygot för detta anlag. Är anlagen i kromosomparet olika är individen heterozygot för anlaget i fråga. Om det ena anlaget i högre grad sätter sin prägel på individen sägs detta vara dominant, medan det andra anlaget i så fall är recessivt. En ny egenskap kan uppkomma genom mutation, dvs. en plötslig o. ärftlig förändring av ett anlag el. av en kromosom. De flesta mutationer innebär en försämring av anlagen. Miljöbetingade el. förvärvade egenskaper går inte i arv till avkomman. De grundläggande reglerna för nedärvningens mekanism framlades av österrikaren Gregor Mendel 1865. Praktisk betydelse har genetiken bl.a. för växt- o. djurförädlingen. E Cell. Ärg, blågrönt överdrag av basiskt koppar-karbonat som i fuktig luft uppstår på koppar o. kopparlegeringar. Ärkebiskop, i rom.-katolska kyrkan styresman över flera stift. Sv. fick sin förste ä. 1164. Efter reformationen har ärkebiskopen i Sv. ingen överhöghet över de andra biskoparna. E Ärkehertig, ty. Erzherzog, från 1400-t. titel på prinsar av det österr. kejserliga huset. Ärlor, fåglar med spenslig kropp, spetsig näbb o. lång vippande stjärt. Vistas helst på marken. Flyttfåglar. Piplärka, sädes- o. gulärla m.fl. Ärorika revolutionen, eng. The glorious revolution, benämning på den oblodiga revolution genom vilken Jakob II av Engl. avsattes 1688. Ärter, Pisum, ärtväxter som har stjälk med bladklängen, fjärilslika blommor o. balj-frukt med frön, ärter. Ärten, P. sativum, violetta el. vita blommor. Av grönsaken trädgårdsärt, P. s. hortense, finns olika typer: sockerärt er med platt balja, bry tär t er med trind balja, spritärter av vilka bara fröna används. E Nyttoväxter I, II. Ärtväxter, fjärilblommiga växter, Papilionp-ceae, över 7 000 arter, örter, buskar, träd o. lianer. Frukten är en flerfröig balja el. ärtskida. Till ä. hör många av våra viktigaste närings- el. foderväxter: klöver, vicker, ärter, bönor, jordnötter, sojabönor m.fl. E Blommor IV. Ärvdabalken, lagstiftning angående arv, testamente, boutredning m.m. Den gamla ä. i 1734 års lag ersattes 1917-33 av moderna lagar; vissa av dessa sammanfördes 1949 till en föräldrabalk o. de övriga till den nuv. ä. av 1959. Äss, ess, ettan på tärning, i kortlek m.m. Ässja, öppen, koleldad smideshärd som tillförs blästerluft underifrån. Ätran, älv i Västergötland o. Halland. 230 km. Kraftverk, laxfiske. Ättestupa, lodrät bergsbrant, utför vilken enl. sägnen gamla o. orkeslösa skulle ha .kastats el. kastat sig. Ättika, vattenlösning av ättiksyra. Ättiksyra, CH3COOH, en färglös vätska med stickande lukt o. smak. Stelnar vid 16,6° till en isliknande massa, isättika. Salter o. estrar kallas acetat. Utspädd ä., ättika, används i hushållet. Ä. är utgångsmaterial för en mängd produkter såsom läkemedel, cellulosaacetat, aceton m.fl. 954