Östasiatiske Kompagni - Österrikiska tronföljdskriget 1559-1645, svensk 1645-1721, till Estland 1918. östasiatiske Kompagni, A/S Det ö., Danmarks ledande industri-, handels- o. rederikoncern, gr. 1897. Gummiplantager, riskvarnar i s.ö. Asien. Östberg, Ragnar, 1866-1945, arkitekt, prof, vid konsthögsk. 1922 32. Nationalroman-tisk tegelarkitektur. Huvudverk Sthlms stadshus, invigt 1923, vidare bl.a. Östermalms läroverk o. Patentverket i Sthlm, Värmlands nationshus i Uppsala, privatvillor. östblocket, Sovjetunionen, Kinesiska folkrepubliken o. med dem allierade el. av dem beroende stater. Jfr Warszawapakten. E Atlantpakten. Österbotten, fi. Pohjanmaa, landskap i mell. o. n. Finl. 109 690 km2. Kustområdet vid Bottniska viken med svensktalande befolkning är väl uppodlat. Östergren, Olof, f. 17.2.1874, språkman, titulärprof. 1936. Utgivare av Nusvensk ordbok från 1915 (7 bd t.o.m. S, fortsätts av V. Jansson). Våra vanligaste främmande ord 1907 (många uppl.). östergyllen, poetiskt namn på Östergötland. Östergötland, landskap i n.ö. Götaland. 9 987 km2, 358 000 inv. Domineras av den bördiga Östgötaslätten, mellan den skogklädda urbergsplatån Kolmården o. Tylöskog i n. o. Sydsv. höglandet i s. Utbredd skärgård. Jordbruket sedan gammalt av stor betydelse i ö., som också är ett av de mest industrialiserade landskapen. Östergötlands län, omfattar Östergötland o. Kvarsebo kommun i Södermanland. 10057 km2, 358 000 inv. Residensstad Linköping. Österlen, slättlandet i s.ö. Skåne. Österling, Anders, f. 13.4.1884, förf., fil. hed.dr. Sv. akad. 1919, dess ständige sekr. från 1941. Formfulländad lyrik, ofta med anknytning till den skånska hembygden. Idyllernas bok 1917. Introduktör o. tolkare av eng. o. fransk litteratur. ÖSTERRIKE Delstater (»Bundesländer») Delstat o. huvudstad km2 inv. Wien 414 1 665 000* Niederösterreich (Wien) 19 170 1 400 000 Burgenland (Eisen-stadt) 3 965 276 000 Oberösterreich (Linz) 11 978 1 109 000 Salzburg (Salzburg) 7 155 327 000 Steiermark (Graz) 16 384 1 109 000 Kärnten (Klagen-furt) 9 534 475 000 Tyrolen (Innsbruck) 12 647 427 000 Vorarlberg (Bregenz) 2 602 194 000 * 1959. Övriga siffror från 1951 års folkräkning. ÖSTERRIKE storlek. 84000 km2 = Svealands yta; 21% åker, 28% äng, 37% skog, 14% ofruktbar areal. befolkning. 7 milj. inv. (83 inv./km2), hu-vudsakl. österrikare (ca 100000 kroater o. slovener). Tysktalande, 89% katoliker, 6% protestanter. 32% verksamma i jordbruk, 37% i industri, 14% i handel o. samfärdsel. städer. Wien (huvudstad) 1,7 milj, inv., Graz 230000, Linz 187000, Salzburg 104000. geografi. Huvudsakl. ett berglandskap (Alperna) med smärre slättområden kring Donau. Berg: Grossglockner 3798 m, Wildspitze 3774 m. Floder: Donau 2850 km, Drava 750 km, Inn 510 km. Sjöar: Neusiedler See 335 km*, Attersee 47 km2. statsskick. Förbundsrepublik med 9 för-bundsländer. Folkrepr.: Förbundsrådet (50 medl. indirekt valda) o. nationalrådet (165 medl. direkt valda på 4 år). Statschef: President Adolf Schärf. Politik: Flerparti-system där (kristligt-sociala) folkpartiet o. socialdemokraterna dominerar. — Utrikespolitiskt neutralt mellan väst o. öst. ekonomi. Jordbruk o. boskapsskötsel av betydelse (vete, råg, korn, havre, majs, potatis, sockerbetor, vin). Smärre råvarutillgångar (kol, olja, järnmalm, grafit, magne-sit). Väl utbyggd industri (metall-, verkstads- o. skogsindustri, textilvaror, kemikalier). Importöverskott. Biltäthet: 17 inv./ bil. Mynt: Schilling å 100 Groschen. historia: se tabell och karta. Österrike-Ungern, österrikisk-ungerska monarkin, off. namn på kejsardömet österr. o. kungariket Ungern i deras personalunion 1867-1918. Även kallat Donaumo-narkin el. Dubbelmonarkin. österrikiska tronföljdskriget, 1740-48, gällde arvet efter Karl VI; i kriget deltog de flesta större länder i Europa. Med undantag av Schlesien som Preussen erövrat o. områden i Italien lyckades dottern Maria Teresia bevara sitt arv. 958