Anvisningar En översikt över samtliga 4-färgsplanscher återfinns på s. 12. Hänvisningar från uppslagsbokens artiklar till bilder och tabeller ges genom tecknen El = bild TI = tabell De invånarsiffror som används för svenska tätorter härrör från den senaste tätortsräkningen 1970. Aktuella invånarsiffror för kommunerna finns under uppslagsordet Sverige. [-Uttals-beteckning-] {+Uttals- beteckning+} Betoningen anges med en punkt under den betonade vokalen. I uttalsbeteckningarna används en förenklad ljudskrift, som ansluter sig till det vanliga alfabetets tecken och dessas uttal i svenskan. Sålunda betecknar sj sje-ljud och tj tje-ljud (med t-förslag i engelskan, italienskan etc.). — Kolon har stundom i förtydligande syfte utsatts efter vokal för att utmärka att vokalen är lång. Ex. Brahms [bra:ms]. s slappt, obetonat ö-ljud, sv. gossen, eng. Exeter [eksata] a: långt, slappt ö-ljud, ungefär sv. smör, eng. Sir [sa:] 3 tonande sje-ljud, fr. Georges [3årr3] z tonande s-ljud, eng. rose [raoz] ]) tonlöst läspljud, eng thing [Jaing] ö tonande läspljud, eng. this [öiss] ch ty. eller holl. ach-ljud, Bach [bach], Groningen [chråningan] 9 ty. ich-ljud (ett tje-ljud utan t-förslag), ungefär sv. tjäder, ty. Licht [li^t] 0 med o-ljudet besläktad ”halwokal”, eng. wood [°odd] 13 nasalering av föregående vokal, fr. Manon [manå5 ]