Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Augier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Augier - Austerlitz
Augier [åsie], Émile, 1820-89, fransk
dramatiker. Med sina borgerliga tendensdramer blev han
föregångare till bl.a. Ibsen.
Augsburg, stad i V-Tyskl. 214 000 inv. Textil- o.
maskinindustri. Gr. av Augustus ca 15 f.Kr., fri
riksstad 1276-1805, storhetstid 1400-1500-t.
Märklig arkitektur. Central roll i reformationens
historia.
Augsburgska bekännelsen, (Confessio)
Augustgna, den evangelisk-lutherska kyrkans
förnämsta bekännelseskrift, författad av Melankton
o. Luther till riksdagen i Augsburg 1530. Antagen
i Sv. 1593.
Augur, teckentydare i antikens Rom.
August II, den starke, 1670-1733, kung av Polen
1697, kurfurste av Sachsen 1694, Karl XIl:s
motståndare.
Augustana, se Augsburgska bekännelsen.
Augustanakyrkan, det sv.-lutherska
kyrkosamfundet i USA, gr. 1860. Uppgick 1962 i Lutheran
church in America.
Augustiner, flera religiösa ordnar med stadgar
tillskrivna Augustinus.
Augustinus, Aurelius, 354-430, den främste av
kyrkofäderna, efter en rotlös ungdomstid omvänd
o. döpt 387, biskop i Hippo (Nordafrika) 395. Av
största betydelse blev A:s lära om arvsynden o.
predestinationen. Berömd självbiografi:
Bekännelser.
Augustus (eg. Octavignus), 63 f.Kr-14 e.Kr.,
Roms förste kejsare, Caesars adoptivson. Efter
att i början ha delat makten med Antonius bröt
han med denne och besegrade honom 31. A.
organiserade romarväldet, sanerade finanser o.
rättsväsen, understödde kulturen (den litterära
»guldåldern») o. dyrkades som gud, år 27
benämnd Augustus (lat., 'upphöjd'). E Romerska
riket.
Auktion, offentlig försäljning till den
högstbjudande.
Auktor, lat. auctor, upphovsman, författare.
Auktorisera, bemyndiga, ge laga kraft åt.
Auktoritet, personligt anseende, myndighet; även
person med sakkunskap, sagesman, källa. Adj:
auktoritativ.
Auktoritär, autoritär, maktfullkomlig. Auktoritär
stat, diktaturstat.
Aukuba, Aucuba japgnica, krukväxt med
glänsande gul- el. vitfläckiga blad o. korallröda bär.
Härstammar från Japan. E Träd IV.
Aula, samlingssal i skolor o. universitet.
Auld lang syne, 'för länge sedan’, skotsk
folkvisa, omarb. av R. Burns.
Aulén, Gustaf, f. 1879, teolog, prof, i Lund
1913-33, biskop i Strängnäs 1933-52,
framträdande antinazist under 2:a världskriget.
Au naturel [å natyrell], naturel, fr., ’i naturligt
tillstånd’; om rätt utan tillsats el. sås. Ex:
omelette (au) naturel.
Au pair [å pär], fr., 'till lika (värde)’, innebär
att bostad o. mat erhålls mot ersättning i form av
arbete.
Aura. 1. Föraning av anfall vid t.ex. epilepsi. - 2.
Strålningsfenomen som enl. vissa läror omger
besjälade kroppar.
Aurell, Tage, f. 1895, förf. Ordknappa
småberättelser i värmländsk miljö. Martina 1937, Viktor
1955.
Au revoir [årvoar], fr., ’på återseende’, adjö.
Aurikler, hybrider av vissa primulaarter. E
Blommor IX.
Aurpra, i rom. myt. morgonrodnadens gudinna.
Grek, motsv. Eos.
Aurorafjäril, dagfjäril, vingbredd max. 5 cm,
hanen gulröd teckning, honan liknar kålfjärilen.
E Fjärilar I.
Auroraförbundet, litterär nyromantisk förening i
Uppsala 1808-10, gr. av Atterbom.
Auschwitz, po. Oswigcim, stad i s. Polen.
112 000 inv. Kem.-tekn. industri. 1940-45 2:a
världskr:s mest beryktade koncentrationsläger.
Auskult?nt, den som vid skola, ämbetsverk el.
sjukhus följer undervisning el. arbete.
Auskul-tera, lyssna, åhöra, delta som auskultant.
Auskultation. 1. Läkares avlyssning av ljud från
främst hjärta o. lungor. - 2. Blivande lärares
åhörande av lektioner vid läroanstalt.
Auspicier, tecken, förebud.
Austen, Jane, 1775-1817, eng. förf.
Familjeromaner; objektiv realism, klarsyn o. lätt ironi.
Stolthet och fördom 1813.
Austerlitz, tjeck. Slavkov u Brna, stad i mell.
Tjeck. Vid A. segrade Napoleon I i det s.k.
tre-kejsarslaget 2 dec. 1805.
ATOMER OCH MOLEKYLER
1 Atomens byggnad: i mitten atomkärnan och kring den
svärmar av elektroner i flera »skal», betecknade med
bokstäver, a. elektron, b. atomkärnan, som består av
c. protoner och d. neutroner.
2 Grundämnena har olika antal protoner;
antalet=grundämnets atomnummer. Bilden visar atomerna hos a. kol
(6 protoner) och b. uran (92 protoner).
3 Isotoper. Samma grundämne kan ha atomkärnor med
olika antal neutroner. Atomerna är då olika isotoper av
grundämnet: ex. a. väte, b. tungt väte (deuterium),
c. extra tungt väte (tritium).
4 Joner. En jon är en atom eller molekyl med över- eller
underskott på elektroner, a. En positiv natriumjon bildas
genom att atomen förlorar en elektron, b. en negativ
klorjon genom tillskott av en elektron.
5 Kärnprocesser. Vissa atomkärnor är instabila och
omvandlas spontant till kärnor av annat slag genom att
sända ut partiklar, s.k. radioaktivt sönderfall. Ex:
a. p -sönderfall, en neutron omvandlas till en proton, en
elektron och en antineutrino slungas ut.
b. p -sönderfall: en proton blir till en neutron, och en
positron och en neutrino sänds ut. c. o-sönderfall hos en
tung kärna: det slungas ut en a-partikel (två protoner
och två neutroner).
6 Kemisk bindning innebär en hopkoppling av atomer,
vilken inbegriper enbart elektronskalen. Jonbindning:
Joner med olika laddning dras till varandra och kan
bygga upp kristaller med regelbunden struktur.
a. Natriumkloridkristall med kloridjoner (stora) och
natriumjoner (små). Kovalent bindning: Atomerna binds
ihop genom att de har ett eller flera par elektroner
gemensamt; det uppstår molekyler, b. Kvävegasmolekyl,
bestående av två kväveatomer med tre gemensamma
elektronpar. c. Dipolbindning är en svag bindning mellan
osymmetriska molekyler, t.ex. av vatten.
7 Ledare och isolator. Atomerna i en metallkristall (a)
hålls ihop av elektroner som i sina yttersta skal rör sig
relativt fritt; metallen blir en god ledare för bl.a.
elektricitet. I en isolator (b) finns få fria elektroner.
8 Exciterade elektroner. Elektronerna i de olika skalen
har olika energi. Om en elektron genom t.ex.
Ijus-absorption övergår till ett energirikare skal (ä) blir den
(liksom atomen själv) exciterad. När elektroden återgår
till sin tidigare plats (b) avges den absorberade energin
som ljus eller röntgenstrålning (c).
9 Exciterade atomkärnor är sådana som inte befinner sig
i sitt lägsta energitillstånd. Överskottsenergin lämnar
kärnan i form av gammastrålning.
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 13 16:44:58 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/3/0058.html