Bergman - Berlinmuren Bergman, Bo, 1869-1967, förf., teater- o. litt.kritiker, posttjänsteman; Sv. akad. 1925, fil. hed.dr 1945. Främst lyriker, från illusionslös skepticism till varm medkänsla; klar, melodisk form. Stockholmsskildrare. Debutdiktsamling Marionetterna 1903. Bergman, Hjalmar, 1883-1931, förf., en av Sv:s främsta gestaltskapande diktare. Berättelser o. dramatik i bergslagsmiljö; ångestfylld grundton. Romaner: Hans nåds testamente 1910, Markurells i Wadköping 1919, Farmor och vår Herre 1921 (alla dramatiserade), Chefen fru Ingeborg 1924, Clownen Jac 1930. Dramatik: Swedenhielms 1925, Patrasket 1928. Bergman, Ingmar, f.1918, regissör, förf., chef för Dramaten 1963-66. Internat. ryktbar filmdiktare med bl.a. Gycklarnas afton 1953, Sommarnattens leende 1955, Det sjunde inseglet 1957, Smultronstället 1957, Såsom i en spegel 1961, Tystnaden 1963, Persona 1966, Skammen 1968, Beröringen 1971, Viskningar och rop 1972. E Film VI. Bergman, Ingrid, f. 1915, skådesp. Efter teater-o. filmkarriär i Sv. till USA 1939, till Europa 1948. Filmer: Intermezzo 1936, Klockan klämtar för dig 1943, Anastasia 1956, Kaktusblomman 1969. Bergman, Sten, f. 1895, ornitolog, forskningsresande (bl.a. till Kamtjatka o. Nya Guinea). Reseskildringar. Bergmästare, tjänsteman i Kommerskollegiums bergsstat, kontrollerar bergshantering, stenindustri, utfärdar mutsedlar (tillståndsbevis för inmutningar). Bergnäset, tätort i Luleå kommun, 4 945 inv. Förbindelse med Luleå - 2 km över Luleälv via Bergnäsbron. Bergqvist, Gunwer, f. 1932, sång- o. revyartist, har medverkat i Knäppupp. Bergskädda, rödbrun flundrefisk med gulvita fläckar. Längd max. 45 cm. Ishavet till Biscaya-bukten. E Fiskar IV. Bergslagen, malmföranc^e område med gruv- o. masugnsdrift i v. o. n. Västmanland, s. Dalarna o. ö. Värmland. Brytning sedan medeltiden av fosforfattig, nu nästan uttömd malm. I senare tid nytt uppsving genom brytning av fosforhaltig malm. Grängesbergsfältet. Bergson [bärgsånn], Henri, 1859-1941, fransk filosof, nobelpris i litt. 1927. Ej intelligensen men väl intuitionen kan ge en riktig bild av tillvaron som en evigt flytande ström, la dure'e, »nuflödet», behärskad av en fri o. nyskapande kraft, élan vital. Bergspredikan, Jesu tal i Matt. 5-7 (jfr Luk. 6). Inleds med de s.k. saligprisningarna, kulminerar i kärleksbudet (»allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem»). Bergspring. E Ormbunksväxter. Bergtagen, i keltisk o. germansk folktro föreställningen att vättar o. troll kunde locka in människor o. boskap i berget o. hålla dem kvar där. Berguv, uv, en av de största sv. ugglorna (70 cm). Gulbrun med mörka streck, örontofsar. Nattrovfågel. Föda: smådäggdjur o. fåglar. Häckar i bergig skog o. skärgårdar. Sällsynt o. fridlyst. E Fåglar III. Beria, Lavrentij, 1894-1953, sovj. politiker, fruktad chef för säkerhetspolisen från 1938, marskalk 1945. Avrättad. Beriberi, sjukdom orsakad av brist på vitamin B,. Förr vanlig hos risätande folk. Bering, Vitus, 1681-1741, dansk upptäcktsresande i rysk tjänst. Har gett namn åt Berings hav n. om Aleuterna o. det 90 km breda Berings sund mot Ishavet. E Upptäcktsresor. Berkeley [ba.kli], George, 1685-1753, irl. filosof. Utgår som empirist från förnimmelserna men anser att dessa inte orsakas av en materiell yttervärld utan av Gud. Berlin, Tyskl:s största stad, beläget vid floden Spree i Brandenburg, Ö-Tyskl., nu uppdelat i Västberlin med 2,2 milj. inv. o. Östberlin med 1,1 milj. Industrin är mångsidig: elektroteknisk o. kemisk industri, maskinverkstäder, livsmedelsindustri. Stor järnvägsknut o. inlandshamn. Västberlin har sitt centrum med modern bebyggelse v. om Tiergarten kring Ernst-Reuter-Platz med Technische Universität o. Schiller-Theater. Mot s.ö. utgår Hardenberger Strasse till Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche, varifrån affärs-, hotell- o. teatergatan Kurfürstendamm utgår. I s. Västberlin ligger Freie Universität, Museum Dahlem, Jagdschloss Grunewald. Östberlins stadsdel Mitte innehåller äldsta stadskärnan o. det nya adm. centret Marx-Engels-Platz, förenat med Brandenburger Tor via paradgatan Unter den Linden med bl.a. två operahus, museer o. Humboldt-Universität. - B. var från 1400-t. till 1918 residensstad i Preussen, 1871-1945 huvudstad i Tyska riket. Blev mycket förstört under 2:a världskr. B. ställdes 1945 under gemensam förvaltning av USA, Storbr., Frankr. o. Sovj., vilken upplöstes i samband med Berlinkrisen 1948-49. Den av västmakterna kontrollerade sektorn, Västberlin, är sedan 1950 formellt en delstat i Tyska förbundsrep. (V-Tyskl.), o. sänder representanter till förbundsdagen, vilka dock saknar rösträtt. B. utgjorde under 1950- o. 1960-t. en internat. krishärd. Sovj. o. Ö-Tyskl. reste krav på stadens förvandling till oberoende demilitariserat område, ev. under internat. kontroll. Dessa krav uppgavs i samband med att USA, Storbr., Sovj. o. Frankr. upprättade ett Berlinavtal 1971 som reglerade kommunikationerna mellan Västberlin o. V-Tyskl. samt underlättade för västberlinare att besöka Ö-Tyskl. Berlin, Irving, f. 1888, amer. komp. Operetten Annie get your gun 1946. Berliner, Émile, 1851-1929, tysk-amer. konstruktör. Uppfann grammofonen. Berliner Ensemble, teater i Östberlin gr. 1949 av B. Brecht o. H. Weigel. 1954 flyttade B. in i Theater am Schiffbauerdamm. Berlingske tidende, Köpenhamn, Danm:s största morgontidning, gr. 1749 av E.H. Berling. Kvälls-upplaga: Berlingske Aftenavis. Konservativ. Berlinkongressen, stormaktskongress i Berlin 1878. Resulterade i Berlinfreden, vari Ryssl. tvangs avstå en stor del av vinsterna i Rysk-tur-kiska kriget. Turkiet avstod Cypern till Storbr. Berlinmuren (»Ulbrichtmuren»), vall av tegelsten o. taggtråd mellan Väst- o. Östberlin, uppförd sedan de östtyska myndigheterna 13 aug. 1961 låtit avspärra gränserna mot Västberlin. Murens syfte främst att hejda den strida flyktingströmmen från Ö-Tyskl. till Västberlin. 71