Björnbär - Blanche ide i kallare trakter. Asien, Europa, Amerika. Indelas i äkta björnar (brun, svart, grizzly- o. isbjörn m.fl.) o. läppbjörnar. Brun el. vanlig b. blir max. 2 m lång; Europa o. Asien, i Sv. bara i fjällen (ca 400 djur). Svart b. är mindre o. finns i Nordamerika. Läppbjörn, svart med vit fläck på halsen, blir 1,5 m lång; Indien o. Ceylon. Jfr Halvbjörnar. E Rovdjur I. Björnbär, björnhallon, buskar av hallonsläktet Rubus. Taggiga grenar, vita el. ljusröda blommor, svarta, söta stenfrukter. Vilda i de s. kustlandskapen el. odlade. E Blommor III, Frukter, Träd II. Björneborg, fi. Pori, industristad i s.v. Finl. 74 000 inv. Träexport. Uthamn vid Bottniska viken. Björnson, Björnstjerne, 1832-1910, norsk förf., nobelpris 1903. Folklivsskildringar, häftigt nationell journalistik o. lyrik, realistiska samtidsdra-mer. Teaterchef (Bergen, Kristiania). Genom sin starka personlighet o. vitalitet blev B. Norges ledande kulturpersonlighet. Folkberättelsen Synnöve Solbakken 1857, nationalsången Ja vi elsker 1859, dramat Över förmåga 1883, romanen På Guds vägar 1889. Björnspinnare, en nattfjäril med bruna framving-ar (bredd max. 7 cm) med oregelbundna vita band o. fläckar samt röda bakvingar med svartblå fläckar. Hela Europa o. Asien. E Fjärilar II. Björnstrand, Gunnar, f. 1909, skådesp. Filmer: Sommarnattens leende 1955, Sjunde inseglet 1957, Nattvardsgästerna 1963. Björnön, no. Björnöya, norsk ö i Ishavet. Förr kolbrytning. Meteorologisk station. Blackout, eng., 'mörkläggning’, tillfällig medvetslöshet el. minnesförlust. Blackpool, stad i n.v. Engl. vid Irländska sjön. 151 000 inv. Badort o. nöjescentrum. Black Power, eng., 'svart makt’, slagord i kampen för negrernas likställighet. Blad, en av huvuddelarna hos de högre växterna. Ett vanligt blad består av bladskiva, bladskaft (saknas ibl.) o. bladfot. Från stammen genom bladskaftet ut i bladskivan går bladnerver, dvs. lednings- o. stödjevävnad, som bl.a. leder näringen o. håller bladskivan utspänd. De första blad som utvecklas ur grodden kallas hjärtblad, de som sitter på växtens nedre delar lågblad, de bäst utvecklade mellanblad (örtblad) o. de till skyddsorgan ombildade bladen närmast blommorna högblad. Mellanbladens viktigaste uppgift är att bereda näring o. reglera andning o. vattenavdunstning. Om bladen sitter på olika höjd på stammen är de strödda, sitter de i par är de motsatta, sitter flera på samma höjd är de kransställ-da. Tätt sittande strödda blad vid stammens bas bildar rosett. Bladen sitter vanl. endast en vegetationsperiod. Tallbarr blir dock 3-4 år, granbarr 12 år. E, även E Växtriket III. Bladbaggar, lövbaggar, en grupp skalbaggar med högvälvd, färggrann kropp, korta antenner o. ben. Larverna i växter. Skadedjur. Bladbeta, detsamma som mangold. Bladgrönt, detsamma som klorofyll. Bladguld, tunn guldfolie, anv. för dekor o. texttryck på bokband. Bladlöss, en grupp skinnbaggar, små växtsaftsu-gare, ofta vinglösa. Bladlössens sockerhaltiga exkrement sugs upp av myror. Angriper bl.a. fruktträd. E Insekter I, Myror. BLAD 1 Bladets huvuddelar: a. skiva, b. nerv, c. skaft, d. stipler; e. bladslida och f. snärp förekommer bl.a. hos gräsen. 2 Bladkanter: a. helbräddad, b. sågad, c. naggad, d. tandad. 3 Bladnerver: a. parallellnervig, b. fjädernervig, c. handnervig. 4 Enkla blad. Hela: a. jämnbred, b. tunglik, c. äggrund, d. njurlik, e. pillik, f. sköldlik. Flikiga: g. handflikig, h. parflikig. 5 Sammansatta blad: a. parbladig, b. fingrad. Bladmage, se Idisslare. Bladsteklar, olika arter växtsteklar, vars larver gör stor skada på blad o. frukter. Blake, William, 1757-1827, eng. skald, målare, grafiker, religiös mystiker, återupptäckt av modernisterna. Dikten Jerusalem 1804-20, illustrationer till Dante. Blam(age), genant handling. Adj: blamant. B lamera, skämma ut, göra löjlig. Blanche [bla’sj], August, 1811-68, lustspels-förf. (Ett resande teatersällskap 1848); Stockholmsskildrare (Hyrkuskens berättelser 1863), frisinnad politiker, folktalare. 85