Blue babies - Bläck Blue babies, eng., ’blå barn’, barn med medfött hjärtfel som försvårar syresättning av blodet med påföljd att huden blir blå. Blues [bloz], de svarta amerikanernas vokala folkmusik. I bluesskalan ingår toner med svävande intonation, s.k. blue tones (blå toner). Bluff, eng., urspr. pokerterm; bedrägeri, humbug. Verb: bluffa. Bly, Pb, blåvit, mjuk metall, som har stor motståndskraft mot luft o. syror. Blymönja, ett rött pulver, anv. som skyddsfärg. En del blyföreningar utgör färgämnen (blyvitt, kromgult o. krom-rött). Blyackumulator, elektrokemisk strömalstrare, bestående av blydioxid- o. blyplattor nedsänkta i utspädd svavelsyra. Blyblomma, Plumbggo capensis, krukväxt med lavendelblå blommor. Härstammar från Sydafrika. E Blommor X. Blyerts, en till skrivning användbar form av mineralet grafit. Blygd, de yttre könsdelarna, vanl. kvinnans. Blygdben, det pariga, vinkelformade ben som bildar bäckenets främre del. Blå bandet. 1. Olika ordnar med blått band, främst Serafimerorden. - 2. Religiöst betonad nykterhetsrörelse, gr. 1877 i USA. Sv:s Blå-bandsförening, gr. 1886. - 3. Atlantens blå band, fingerad utmärkelse för det fartyg som färdas snabbast över Atlanten. Blå blomman, ty. die blaue Blume, symbol för den romantiska diktens oändlighetslängtan (efter Novalis). Blåbär, Vaccinium myrtillus, ljungväxt, risartad buske med rödlätta blommor; skuggväxt, granskog. E Blommor V, Frukter. Blåduvor, detsamma som stormhatt. Blågylta, en abborrartad fisk. Hanen, blåstråle, max. 35 cm, svartgrön rygg med blå teckningar o. orangefärgade fenor, honan, rödnäbba, max. 30 cm, rödbrun. Västkusten. E Fiskar V. Blåhake, vackert färgad, sparvstor tätting. Skicklig sångare. Dalarna o. norrut. Flyttfågel. E Fåglar II. Blåhallon, Rubus caesius, buske av hallonsläktet, vildväxande i s. Sv:s kustområden. Frukten björnbärsliknande, ätlig. Blå Jungfrun, se Jungfrun. Blåklint, Centaurea cyanus, 2-7 dm hög korg-blommig växt, sterila blå kantblommor. Åkerogräs. E Blommor VIII. Blåklocka, arter av släktet Campanula. Stor b., C. persicifolia, 3-7 dm hög, har blåvioletta blommor. Liten b., C. rotundifolia, 1-5 dm hög, blå blommor. Vanliga i Sv. E Blommor VI. Blåkråka, färgrik fågel, släkt med härfågeln, blå o. grön med brun rygg; längd 32 cm. Skogsfågel; finns i Sv. bara på Fårö. Flyttfågel. Fridlyst. E Fåglar IV. Blåkulla, enl. folktron den plats dit häxorna ridande på kvastar begav sig skärtorsdagsnatten för att träffa sin herre, djävulen. Blåmes, mesfågel (13 cm), blå hjässa inramad med vitt; svart streck genom ögat. Stann- o. strykfågel. Upp till Jämtland. E Fåglar III. Blåregn, Wistaria (Glycine) sinensis, vedartad, slingrande ärtväxt (max. 8 m) med stora ljusblå el. vita blomklasar. Kina. Odlad i s. Sv. E Träd IV. Blåsfotingar, detsamma som tripsar. Blåsippa, Anempne hepqtica, sippart, oftast blå blommor, njurlika blad. Allmän vårväxt i skogsmark i hela Sv. E Blommor V. Biåskatarr, cystit, inflammation i urinblåsans slemhinna. Blåskägg, Riddar B., fransk sagofigur som dödar sina hustrur, själv slutligen dödad av sina svågrar. Biåslampa, tryckbrännare, fungerar som fotogenköket. Anv. för lödning m.m. Biåsljud, susande ljud från hjärtat, ibland beroende på sjukliga förändringar. Biåsrör, primitivt jakt- o. krigsvapen med förgiftade pilar, anv. i Ostindien o. Amerika. Biåssten, stenlika bildningar i urinblåsan, bildade av utfällda urinbeståndsdelar. Blåstjärnor, svenska namnet på Scilla. Blåstrumpa (trol. av eng. bluestocking), tidigare om kvinna som sysslar med okvinnliga ting, särsk. kvinnl. förf. Blåsuga, Ajuga pyramidglis, läppblommig ört med kransar av blå blommor i axlik ställning med stora stödblad. Oljehaltiga frön. Allmän i hela Sv. E Blommor IV. Blåsyra, cyanväte(syra), HCN, färglös vätska med stark lukt. Ytterst giftig. Biåsört, Utriculgria vulggris, rotlös insektätande sötvattensört bland läppsporreväxterna. Finflikiga blad med små blåsor, i vilka små vattendjur fångas. Upprätt stängel med gula blommor i klase. Blått blod, adligt blod, gammal adel, urspr. om ljushyllta ädlingar i Spanien vilkas blodådror framträdde mer än morernas. Blåvingar. 1. Ett släkte små dagfjärilar. E Fjärilar I. - 2. De yngsta flickscouterna. Bläck, färgämnen lösta i ett lösningsmedel som ger beständig skrift (dokumentariskt bläck) el. o-beständig (färgbläck). BLOMMOR I A Exempel ur alla stora blomväxtgrupper. Nakenfröiga: 1 fur, 2 en. Gömfröiga, därav tvåhjärtbladiga: 3 maskros (sambladig), 4 vitsippa (fribladig); enhjärt-bladiga: 5 fläckigt nyckelblomster (orkidé), 6 vårlök, 7 timotej. B Gömfröiga: byggnad, pollination. 1 Blommande körsbär. 2 Blomma med foder (a), krona (b), ståndare (c) och pistill (d). 3 En insekt söker nektar i blomman, pollen fastnar på djuret. 4 Pollenet överförs till pistillens märke. C Befruktning hos gömfröig växt. Schematiskt: 1 ståndare som bildar pollen (frömjöl) vilket överförs till märket på pistillen. 2 Pistillen: fröämne (a) med två hinnor. 1 fröämnet ett ägg (b). Från pollenet växer ned slangar (c) med spermier som bl.a. befruktar ägget. 3 Av det befruktade ägget bildas ett växtbarn, embryo (a), omgivet av frövita, näring (b). Av fröämnet har nu blivit frö och av pistillens fruktämne frukt. D Nakenfröiga. Även barrväxterna är blomväxter. 1 Hos tallen består hanblommorna av talrika ståndare (a; en förstorad ståndare i b), medan honblommorna bildar kottar (c; unga kottar i d). 2 Varje honblomma består av ett fjäll, på ena sidan med två nakna fröämnen (a) och på andra sidan med ett täckfjäll ,(b). E Pollinationssätt. Pollinationen sköts i regel antingen av vinden (vindblommor) eller av djur, mest insekter (insektblommor, byggda för sina speciella insekter och vice versa). Vindblommor: 1-2 gran, 3 råg, 4 björk, 5 malört. Insektblommor: 6 sälg med humla, 7 flockblomstrig växt med flugor, 8 try med fjärilar. 9 Fågelblomma: Strelitzia med honungsfågel. 88