Bläckfiskar - Bog Bläckfiskar, huvudfotingar, blötdjur som har huvud med stora ögon o. sugskålsförsedda armar. På buksidan en mantelhåla med gälar o. bläcksäckens mynning, ur vilken brunsvart vätska, sepia, utpumpas för att dölja kroppen vid fara. Av nu levande b. har endast pärlbåten 4 gälar, alla övriga 2. De senare indelas i 8- o. 10-armade. Sepia officinglis, vanlig b., 35 cm lång, förekommer vid västkusten. Kalmgren, 20 cm, Medelhavet o. Atlanten, är ätlig. Störst är jättebläckfisken, 18 m långa armar. E s. 101, även E Djurriket II, Geologi. Bläcksvamp, Coprinus, en grupp skivlingar vilkas skivor snart flyter sönder o. bildar en svart vätska. Fjällig bläcksvamp, C. comgtus, med cylindrisk vitgul hatt är en läcker matsvamp. Bländare, ljusavskärmare i optiska instrument, bl.a. i kamera. E Foto. Bläs, strimma längs huvudets framsida hos häst o. nötkreatur. Bläster, anordning för luftinblåsning i masugn m.m. Blästring, metod att rengöra en yta genom att blåsa sand mot den. Blödarsjuka, hemofili, via mödrarna ärftlig benägenhet hos män för svårstillade blödningar. Blötdjur, mollusker, en grupp ryggradslösa djur (snäckor, musslor o. bläckfiskar) med mjuk, slemmig kropp o. mantelhåla med gälar el. lungor. BNP, förk. för bruttonationalprodukt. Bo, en persons tillgångar o. skulder. Boalt, Gunnar, f. 1910, sociolog, prof, i Sthlm från 1954, popularisator o. läroboksförf. Boaormar, en grupp jätteormar. Saknar gifttänder, krossar bytet genom omslingring. Kungsboa kan bli 6 m. Central- o. Sydamerika. Jfr Anakon-da. E Kräldjur. Boasering, brädfoder i tak, på innerväggar. Bobby, vardaglig benämning på eng. poliskonstapel. Boberg, Ferdinand, 1860-1946, arkitekt. Jugendstil. Waldemarsudde (1904), Thielska galleriet (1905), NK (1915). Boboll, finl. brännbolliknande spel mellan 9-man-nalag; massiv gummiboll, slagträ. Bpbrikov, Nikolaj, 1839-1904, rysk generalguvernör i Finl. (1898). Mördad av finl. Eugen Schauman. Bobsleigh, bob, styrbar kälke för 2 el. 4 man för utförsåkning i specialbyggda banor. Olympisk gren. Boccaccio [båkkattjå], Giovanni, 1313-75, ital. renässansförf., föregångsman inom ital. litt. o. humanism. Den moderna novellens grundare med mästerverket Decamerpne 1348-53, hundra berättelser, präglade av sinnlighet o. realism. Boccherini [båkke-], Luigi, 1743-1805, ital. komp., ca 30 symfonier, kammarmusik. Boccia [båttja], urspr. ital. utomhusspel med träklot, vilka skall rullas mot ett målklot o. stanna så nära detta som möjligt. Boccioni [båtjåni], Umberto, 1882-1916, ital. skulptör o. målare, en av de ledande inom futu-rismen. Bochum, stad (1963) i Ruhrområdet, V-Tyskl., 347 000 inv. Tung industri. Kolgruvor. Bock. 1. Hane av getdjur, rådjur, hjort m.fl. - 2. Gymnastikredskap för hopp. - 3. Bocköl, mörkt (tyskt) öl. Bockbaggar, detsamma som långhorningar. Bockstensfyndet, mossfynd (1936) av välbevarat manslik från 1300-t., dräkten nu i Varbergs museum. Bodega, sp., värdshus, vinstuga. Bodelning, delning av makars egendom (gifto-rättsgodset) vid dödsfall, hemskillnad etc. Boden, järnvägsknut i Norrbotten, 18 645 inv. Betydande garnisonsort. Bodens fästning, byggd i början av 1900-t. - B. kommun se E Sverige. Bodoni. E Alfabet. Bodräkt, stöld från anhörig, med vilken man sammanbor, el. från dödsbo, vari man är delägare. Bodström, Lennart, f.1928, universitetslektor o. organisationsman, ordf, i TCO från 1970. Body-guard, eng., livvakt. Bper, holl., 'bonde’, förr: vit kolonist i Sydafrika av nederl. härstamning. Boerkriget, kriget 1899-1902 mellan Storbr. o. boerrepublikerna Transvaal o. Oranjefristaten, orsakat av britt, expansion i Sydafrika. Boethius. 1. Axel, 1889-1969, klassisk arkeolog, arbeten bl.a. om Roms arkitektur. - 2. Gerda, 1890-1961, syster till B.l, konsthistoriker, prof:s namn 1938, intendent för Zornmuseet i Mora 1921-57. Zornmonografier. Boett, dosa kring verket på fickur. Bofink, finkfågel med vita vingband, honan brun, hanen rödbrunt bröst, blågrå hjässa, brun rygg. Allmän i Sv. Flyttfågel. Drillande sång. E Fåglar III. AB Bofors, Karlskoga, härstammar från 1646. Järn- o. stålverk, mek. verkstäder (bl.a. Nydqvist & Holm AB) samt kem. fabriker (särsk. känt för vapen o. ammunition). Bog. 1. Skulderpartiet hos större däggdjur. E Häst, Styckning. - 2. Buktiga delen av fartygssidorna vid stäven. BLOMMOR ll-IV Viktiga växtfamiljer (gömfröiga) 1-35 Enhjärtbladiga, 36-80 tvåhjärtbladiga BLOMMOR II 1-9 Liljeväxter. 1 (rutan): Blomman regelbunden (mång-symmetrisk) med sex oftast lika hylle(blom)blad, sex ståndare och en pistill. Exempel: 2 Yucca, 3 drakblodsträd, 4 grästräd, 5 gräslök, 6 Scilla, 7 Aloe, 8 vildtulpan, 9 krollilja. 10-25 Gräs. 10 (rutan): Blomman (a) har oftast tre ståndare och en pistill med fjäderlika märkesflikar (vindblommor). Hyllet troligen förändrat till två små (kalk)fjäll (b). Blommorna är samlade i småax (c), skyddade av fjäll (agnar etc.). Exempel: 11 kvickrot, 12 vårbrodd, 13 ängskavle, 14 engelskt rajgräs, 15 hundäxing, 16 timotej, 17 vete, 18 råg, 19 korn, 20 havre, 21 majs, 22 hirs, 23 ris, 24 sockerrör, 25 bambu. 26-30 Orkidéer. 26 (rutan): Blomman oregelbunden (ensymmetrisk, a}. Det finns endast en ståndare, som är sammanvuxen med pistillens märke (b). Pollenet i varje ståndarknapp är sammanklibbat till en pollenklubba (pollinium, c). Exempel: 27 guckusko, 28 norna, 29 vanilj, 30 Cattleya. Frisen nertill: Schema av blomställningar. A En blomma brukar sitta i vecket av ett stödblad; på blomskaftet sitter förblad. B Enstaka blomma, C klase, D kvast, E flock, F sammansatt flock, G ax, H hänge, l kolv, K huvud, L tvåsidigt knippe, M skruvknippe, N korg (holk). 90