Bogarde - Bokbinderi Bogarde, Dirk, f. 1920, eng. filmskådesp. Betjänten 1963, Darling 1965, Döden i Venedig 1971. Bogart, Humphrey, 1899-1957, amer. filmskådesp. Casablanca 1943, Sierra Madres skatt 1948, Afrikas drottning 1952, Storstadsdjungel 1956. Bogesund. 1. Ulricehamn före 1741. - 2. Gods v. om Vaxholm, 1863-1946 fideikommiss, tvångs-inlöst av staten efter vanhävd (»Lex B.»), nu kriminal vårdsanstalt. Boggi(e), oftast 2-axligt underrede på järnvägsvagn, något vridbart. Detta ger vagnen, boggie-vagnen, lugnare gång. Bogota, huvudstad i Colombia, Sydamerika. 2 645 m ö.h. 2,5 milj. inv. Kulturcentrum. Handels- o. industristad. Stor flygtrafik. Gr. 1538. Bohem, fr. bohème, person, särsk. konstnär, som för ett sorglöst o. oregelbundet liv. Bohman, Gösta, f.1911, jurist o. politiker (m), riksdagsled. från 1958, ledare för moderata samlingspartiet från 1970. Bohr, Niels, 1885-1962, dansk atomfysiker, nobelpris 1922. Uppställde 1913 en grundläggande modell av atomernas uppbyggnad. Medverkade 1943-45 i USA i arbetet med atombomben. Bohus, fästningsruin i Göta älv vid Kungälv. Fästningen gr. 1308. Bohuslän, Sv:s västligaste landskap. 4 447 km2, 207 564 inv. Tillhör Göteborgs och Bohus län o. Älvsborgs län. Kal, fjordrik skärgård o. bördigt sprickdalslandskap. Milt, regnrikt klimat. Fiske, sjöfart, industrier, badorter. B. tillföll Sv. vid freden i Roskilde 1658. Boileau-Despréaux [boalå-depreå], Nicolas, 1636-1711, fransk förf. o. kritiker, vägröjare för fransk-klassicismen genom sin estetiska lärodikt L’Art poétique 1674. Boj. 1. Förankrad flytkropp för förtöjning, utmärkande av grund m.m. - 2. Ruggat enfärgat ylletyg (kardgarn) i tvåskaft, anv. bl.a. till spelbord. Bojarer, ryska adelsmän som på 1400- o. 1500-t. innehade all jord o. alla ämbeten. Bojer, Johan, 1872-1959, norsk förf. Lofoten-skildrare: Den siste vikingen 1921. Bojkott, avbrytande av (ekon.) förbindelser med person, företag e.d.; oftast anv. i samband med arbetskonflikter. Bo Jonsson Grip, d. 1386, riksdrots, landets störste jordägare. Anläde Gripsholm. Bok. Det äldsta skriftmaterialet frånsett lertavlor-na är egypternas, grekernas o. romarnas bokrullar, korsvis sammanpressade skivor av papyrus- BLOMMOR XI 1-13 Nordamerika. 1 Rudbeckia, 2 gullris, 3 kokardblomster (Gaillardia), 4 venusflugfälla, 5 Tradescantia, 6 solbrud (Helenium autumnale), 7 Clarkia, 8 lupin, 9 Philadelphialilja, 10 underblomma (Mirabilis jalapa), 11 fotblad (Podophyllum), 12 mossflox, 13 västindisk arrowrot (Maranta). 14-22 Mexico och Västindien. 14 Solros, 15 rosenböna, 16 dahlia, 17 rosenskära (Cosmos bipinnatus), 18 Monstera, 19 julstjärna, 20 Zinnia, 21 sammetsblomster (Tagetes), 22 nattens drottning. 23-33 Sydamerika. 23 Victoria regia, 24 begonia (grupp-begonia), 25 toffelblomma, 26 Kristikorsblomma, passionsblomma (Passiflora), 27 eldhav (praktsalvia), 28 indiankrasse, 29 amaryllis (Hippeastrum), 30 fuchsia, 31 petunia, 32 heliotrop, 33 Gunnera. BLACKFISKAR 1-3 Fyrgälade bläckfiskar (med yttre skal). 1 Pärlbåt, t.h. själva skalet. 2 Skal av ortoceratit (utdöd). 3 Skal av ammonit (utdöd). 4-10 Tvågälade bläckfiskar. Tioarmade: 4 Sepia. 5 Sepiola. 6 Kalmar: a. simmande, b. skjutande bakåt i skräck. 7 Djuphavskalmar med lysorgan. 8 Skal av belemnit (vätteljus, utdöd): a. helbild, b. tvärsnitt, c. längdsnitt. Åttaarmade: 9 Octopus (krake). 10 Argonauta (papperssnäcka); själva skalet t.v. bladens märg, hoplimmade i långa stycken. Under de 1 :a århundradena e.Kr. började man skriva på pergamentsblad, hopfästade i ryggen. Bokpärmar började samtidigt tillverkas av elfenben el. ädla metaller, senare av läder. Ca år 1000 kom konsten att göra papper till Europa, men dyrbarare böcker gjordes under hela medeltiden i pergament. Allmän egendom började boken bli först sedan boktryckarkonsten blivit vanlig på 1500-t. o. särsk. sedan handpressen ersatts av snällpressen. Bok, 25 ark papper; 20 böcker = 1 ris. Bok, rödbok (efter vedens färg), Fqgus silvqtica, sambyggare, parvisa trekantiga nötter, bokollon, i taggig fruktskål. Mellaneuropas viktigaste lövträd; i Sv. främst i Skåne. Blodbok, odlad, har rödbruna blad. E Träd II. Bokbinderi, den bearbetning av tryckta el. otryckta ark som ger färdiga produkter såsom böcker, tidskrifter, block m.m. Vid bindning av böcker falsas (viks) först arken, hopsamlas o. förses med för- o. eftersättsark (klistras på), varefter vid häftningen arkens ryggar sys ihop o. fästs vid en remsa av gasväv. Efter skärning o. ryggbearbetning är bokblocket (inlagan) klart för inhängning i pärmen, varvid för- o. eftersättsar- 101