Bältespännare - Böök Bältespännare, enl. sägner från Småland o. Norge deltagare i tvekamp på liv o. död med kniv, fastbundna vid varandra med bälte. Skulptur i Sthlm av J.P. Molin. Bältor, bältdjur, en grupp tandfattiga djur. Syd-o. Centralamerika. Kroppen skyddas av ett ledat benpansar. Nattdjur, grävare, insektätare. Jätte-bältan kan bli 2 m. E Tandfattiga djur. Bältros, herpes zgster, biåsbildande virussjukdom i huden, vanl. på bålen. Bär, se Frukt, Frukter och bär. Bärfis, stinkfly, ca 1 cm lång, rödbrun skinnbagge. Avsöndrar ett illaluktande ämne på bär o. andra frukter. E Insekter I. Bärgning, hjälp till nödställt fartyg; vid b. utgår bärgarlön (regler i sjölagen). Bäring, vinkeln mellan nordriktningen o. riktningen till ett föremål, räknat medsols. I samband med navigering. Bärnsten, fossilt harts, som avsatts som kåda från preglaciala barrträd. Gult el. (röd-)brunt. Fyndplats: s. Östersjöstränderna. Anv. till smycken. Bärplansbåt, hydrofoilbåt, motorfartyg med två s.k. bärplan som vid viss hastighet höjer hela skrovet över vattenytan. Bärstol, urspr. orientalisk anordning för persontransport på två stänger, buren av 2 el. flera bärare el. hästar. E Stilar V. Bärsärk, i fornnord. saga en kämpe som i strid greps av våldsamt raseri o. gick bärsärkagång. Bärvin, se Fruktvin. Bärvåg, bärfrekvens, en högfrekvent elektromagnetisk svängning, vars intensitet påverkas av ett lågfrekvent tidsförlopp (inom radio, TV). E Radio. Bäver, gnagare, ca 1 m lång, med gråbrun päls, platt, fjällklädd svans, simhud på bakfötterna. Föda: bark, blad o. grenar av asp, björk, sälg. Fäller träd, bygger hyddor o. dammar. Nattdjur. Norge, Sibirien, Nordamerika. Tidigare utrotad i Sv. men åter inplanterad. E Gnagare. Bäverråtta, detsamma som sumpbäver. Böcklin, Arnold, 1827-1901, schweiz. målare. Fantasiskapelser, ofta landskap med natursymboliska sagoväsen. Dödens ö. Böckling, rökt strömming. Böhm, Karl, f. 1894, österr. dirigent, främst opera (Mozart, R. Strauss). Böhme, Jakob, 1575-1624, tysk protestantisk mystiker, påverkade pietismen o. romantiken. Böhmen, tjeck. Cechy [tjächi], landskap i v. Tjeck. Genom valet av en habsburgsk kung förenades B. 1526 med Österr., tillföll 1918 det nybildade Tjeck. Böhmerwald, skogig bergskedja mellan V-Tyskl. o. Tjeck. Högsta punkt Arber, 1 457 m. Böjning, formförändringar hos ett ord, oftast genom tillägg av ändelse el. förändring av stam-vokal. Ex: stol-stolar, sitta-satt- suttit. Böld, furunkel (karbunkel om flera), inflammation i underhuden som utgår från hårsäck o. bildar varfylld bulnad. Böll, Heinrich, f.1917, ty. förf., nobelpris 1972. Satiriska romaner o. noveller om »västtyska undret». Dr Murkes samlade tystnad 1958, Biljard klockan halv tio 1959. Bölling, Lars-Arne, f. 1944, skidlöpare. Vasa-loppsvinnare 1970 o. 1972, vann Italiens 7,5 mil långa Marcia Longa 1973. 4 indiv. SM 1970-73. Böndagar, fyra årligen av K.M:t förordnade »tacksägelse-, faste-, bot- o. böndagar»: botdagen (mars), reformationsdagen (maj), missionsdagen (juli), tacksägelsedagen (okt.). Firas sedan 1807 alltid på söndagar. Bönematta, den matta på vilken en muslim förrättar sin bön, vänd mot Mecka. Bönhas, förr: hantverkare utanför skrået. Även: fuskare, klåpare. Bönor, Phaseolus, örter bland ärtväxterna, ofta slingrande, 3-fingrade blad; vita, gula, skära, violetta blommor i klasar; baljor. Trädgårdsbönan, P. vulgaris, indelas i två grupper: kryp- o. störbönor. I Sv. odlas av dessa bl.a. skär-, vax-, brytbönor o. bruna bönor. E Blommor IV, Nyttoväxter II. Bönsyrsa, en max. 5 cm lång, grön el. brun gräs-hoppliknande insekt bland rätvingarna. Brukar i väntan på sitt rov sitta med frambenen lyfta som i bön. Medelhavsområdet o. Afrika. E Insekter I. Bönsöndagen, 5:e söndagen efter påsk. Börjes, Hasse, f. 1948, skridskolöpare, professionell 1972. Som amatör världsbäst på 500 m 1970. OS-silver på 500 m 1972. Världsrekord för sprin-ters 1971. - Vann proffs-VM för sprinters 1973. Börs, organiserad marknad för handel med varor (varubörs), värdepapper (fondbörs) samt valutor (valutabörs). Böter, penningstraff; straffsumma, förr till skadelidande, nu till statskassan, vanl. i form av dagsböter, varvid antalet bestäms efter brottets grad o. dagsbotens storlek efter den dömdes inkomst. Böök, Fredrik, 1883-1961, litt.historiker (prof, i Lund 1920-24), kritiker i Sv.D.; Sv. akad. 1922. Ett flertal författarmonografier, romaner, reseskildringar. 118