Duchamps - Duvivier Duchamps [dysja’], Marcel, 1887-1968, fransk målare, bror till J. Villon. Dadaistisk föregångsman o. teoretiker. Duchesse [dysjess], fr. 1. Hertiginna. - 2. Tjockt, glänsande siden i satin. Duell, tvekamp efter utmaning, vanl. med pistol el. värja. Nu allmänt förbjuden. Även: hård strid överhuvudtaget mellan två deltagare. Duett, tonsättning för två sångstämmor el. två likartade instrument. Duffel, ytterrock, ofta med kapuschong. Urspr. namn på tjockt ylletyg. Dufy [dyfi], Raoul, 1877-1953, fransk målare, bokillustratör. Hamn- o. plagemotiv. Du gamla du fria, den sv. nationalsången, skriven av Richard Dybeck 1844 till en västmanländsk folkmelodi. Dugpng, ett 3,5 m långt sirendjur. Hanen har två betar i överkäken. Lever av vattenväxter. Indiska oceanen. Duisburg [dys-], industristad i V-Tyskl., vid Ruhrs utflöde i Rhen. 465 000 inv. Stor flodhamn. Centrum för stålindustri. Dukas [dyka], Paul, 1865-1935, fransk komp. Orkesterverket Trollkarlens lärling. Dukat, äldre guldmynt med hög guldhalt, i Sv. 1654-1868. Duke, eng., hertig. Fem. duchess. Dukt el. kardel, sträng av hopvridna garn, sam-mansättningsdel i en tross. Dulles, John Foster, 1888-1959, amer. politiker (republikan), utrikesminister 1953-59. Duma, rysk rådgivande församling; riksduman, rysk folkrepresentation 1905-17. Dumas [dyma]. 1. Alexandre, d.ä., 1803-70, fransk förf. De tre musketörerna 1844, Greven av Monte Cristo 1844-45. - 2. Alexandre, d.y., 1824-95, son till D.l, förf. o. dramatiker. Kame-liadamen 1852. Dummy, eng., attrapp; prov på trycksak utvisande papper, format o. omfång. Dumping, eng., försäljning av vara till underpris på utländsk marknad. Dunant [dyna’], Henri, 1828-1910, schweiz. filantrop, initiativtagare till Röda korset. Nobels fredspris 1901. Dunaway, Faye, f. 1941, amer. filmskådesp. Bon-nie och Clyde 1967, Äventyraren Thomas Crown 1968, Little Big Man 1970[ Duncan, Isadora, 1878-1927, amer. danskonstnä-rinna, den fria el. plastiska dansstilens skapare. Dundret, berg vid Gällivare, Lappland, 823 m. Dunham [dannam], Katherine, f. 1914, amer. dansös, danspedagog o. koreograf. Har grundat en egen teknik på grundval av antropologiska studier av rituella danser, främst haitiska. Dansskolor i New York o. Sthlm, den senare gr. 1964. Dunkerque [dö’kärrk], hamnstad i n. Frankr. 28 000 inv. Tågfärjor till Dover. Från D. skedde evakueringen av britt, trupper 1940 (»undret vid D.»). Duns Scqtus, Johannes, ca 1266-1308, skotsk franciskanmunk, skolastiker, hävdade att viljan bestämmer över förnuftet. Dunst, hagel för småfågelsjakt. Duntrav, dunört, Epilobium, en grupp mjölkeväxter Vanl. motsatta blad o. röda blommor. 20 arter i Sv. Jfr Mjölkört. Duo, tonsättning för två olika instrument el. för två pianon (pianoduo). Duparc, Henri, 1848-1933, fransk tonsättare. Känd för sina sånger. Dupera, föra bakom ljuset, lura. Duplett, detsamma som dubblett. Duplicera, mångfaldiga. Duplikat, dubblett, avskrift, kopia. Dur, eng. major, tonart o. skala med stor ters från grundtonen räknat. Jfr Moll. E Notskrift. Duralumin(ium), dural, härdbar, hållfast lättme-tallegering mellan aluminium, koppar, mangan o. magnesium. Durban, hamnstad och huvudort i Natal, Sydafr. rep. 683 000 inv. Socker- o. oljeraffinaderier, kemisk industri. Durga, annat namn på Kali. Durionträd. E Frukter, Träd III. Durk. 1. Förvaringsrum för t.ex. ammunition nederst i örlogsfartyg. - 2. Golvet i fartygsrum; lösa golvplankor i mindre båtar. E Segling I. Durkheim [dyrkhemm], Émile, 1858-1917, fransk samhällsforskare, pionjärinsats inom sociologin genom att införa statistisk analys. Durra, negerhirs el. kafferkorn, Andropogon sprg-hum, viktigaste sädesslaget på Sydasiens o. Afrikas torra jordar. Yvig vippa, upp till 5 m. E Nyt-toväxter I. Durrell [da:l], Lawrence, f. 1912, eng. förf., diplomat. Experimenterande romaner. Alexandria-kvartetten 1957-60. Duse [doze], Eleonora, 1859-1924, ital. skådesp., världsberömd tragedienn. Dusör, gratifikation; drickspengar. Duun, Olav, 1876-1939, norsk förf., folklivsskil-drare. Juvikfolket 1918-23. Duvivier [dyvivje], Julien, 1896-1967, fransk filmregissör. Pépé från Marseille 1936, Drömmarnas vals 1937, Don Camillo 1952. DRAKTI 1-12 Klädedräkten genom tiderna 1 Egypten (1400-t. f.Kr.). 2 Grekland (400-t. f.Kr.). 3 Rom (omkr. Kr.f.). 4 Germansk bronsålder. 5 Höggotik (omkr. 1250). 6 Sengotik (1460-t.). 7 Renässans (omkr. 1540). 8 Barock (omkr. 1630). 9 Rokoko (1700-t.). 10 Empire (omkr. 1805). 11 1880-t. 12 1920-t:s slut. 13-21 Modedetaljer 13 Fårbogsärm, 1830. 14 Fårbogsärm, 1895. 15 Rynkad manschett med spetsisättning (engageante), 1706. 16 Ärmgarnering, kopierande 1700-talsmode, 1870. 17 Uppskuren ärm med frampösande linne, spansk hovdräkt, 1500-t:s förra del. 18 Armuppslag på herrock, spetsmanschett, 1775. 19 Pocher av linne på rottingställning, 1760. 20 Krinolin av metallskenor, 1856. 21 Turnyr av tageltyg, 1870-75. Rutan i mitten: Huvudbonader a.-f. Kvinnliga: a. Dok av tunt linne, Flandern, ca 1435. b. Morgonmössa av tunt bomullstyg, 1780. c. Schäferhatt av halmfläta, 1778. d. Bahytt, överklädd med rynkat siden, 1840. e. Kapotthatt av sammet, 1873. f. Kvarn-hjulshatt av strå, 1909. g.-q. Manliga: g. Frygisk mössa, 300-t. f.Kr. h. Barett av sammet, 1515. i. Hatt av sammet med veckad kulle, ca 1580. k. Hatt med hög kulle och plym, 1660. /. Hatt med tre kanter, 1700. m. Napoleons hatt, 1812. n. Storm- eller cylinderhatt, 1853. o. Chapeauclaque, uppfälld, hopslagen, ca 1880. p. Cylinderhatt, ca 1930. q. Plommonstop (kubb), 1930. Frisen nedtill: Fotbeklädnader A Grekisk sandal, 300-t. f.Kr. B Medeltida snabelsko, ca 1470. C Broderad herrsko med hög klack, 1600-t:s förra del. D Kragstövel för kavalleriet, 1700. E Broderad damsko med hög klack, ca 1720. F Sidensko utan klack, 1820. G Pumps av läder med tågarnering, 1870-t. H Knäppkänga, ca 1916. 156