Duvkulla - Düsseldorf Duvkulla, annat namn på skogsstjärna. Duvor, en grupp duvfåglar med satt kropp o. korta ben, ca 30-45 cm. I allm. gråblå. Engifte. Vilda i Sv. är skogsduvan o. ringduvan, båda flyttfåglar. Tamduvorna härstammar från klippduvan (Medelhavsländerna). Turturduvan förekommer i Mellaneuropa o. Medelhavsländerna. Duvan är symbol för freden o. för den Helige Andes utgjutande. E Fåglar IV, V, IX. Dux, lat., ledare. - Mus: temat i en fuga sådant det först framträder. Dvina, flod i n.v. Sovj. från Kirov till Vita havet. 1 780 km. Livligt trafikerad. Dvorak [dvårja:k], Antonin, 1841-1904, tjeck, komp. Nationalromantisk stil. 9 symfonier, bl.a. nr 9 Från Nya världen 1893, cellokonsert, Slaviska danser, kammarmusik, operor (bl.a. Rusalka 1900). Dvärg, individ med minskad skelettillväxt o. kroppslängd under 100-120 cm. Dvärgfolk, småvuxna folkraser med kroppslängd under 150 cm. Pygméer i Centralafrika. negritos i Sydostasien. Dy, från växter el. djur härstammande brunsvart jordart, bildad i vattendrag. Dyborre. E Blommor VII. van Dyck [dajk], Anthonis, 1599-1641, flamländsk målare, verksam i Engl. som Karl I:s hovmålare. Eleganta porträtt. Dykare, simbaggar, en grupp skalbaggar som lever i vatten. Bakbenen är ombildade till sim-organ. Kan även flyga. Glupska rovdjur. Ca 150 arter i Sv. E Insekter II. DRÄKT II 1-14 Europa o. Grönland. 1 Eskimåer, överplagg anorak, fotbeklädnad kamiker. 2 Lappar, samer, Karesuando. 3 Bruddräkt, södra Norge. 4 Rättviksdräkt, mas och kulla. 5 Skotte i kilt o. pläd. 6 Tyrolerdräkt. 7 Flicka från Bretagne. 8 Holland, fiskare från ön Marken och flicka från Volendam. 9 Gondoljär, Venedig. 10 Spanien, kvinna i mantilj och tjurfäktare (matador). 11 Grekisk nationaldräkt med veckat kort skört, fustanella. 12 Ungersk herde i vit filtmantel. 13 Folkdräkter från Ukraina. 14 Kosack i kaftan och pälsmössa. 15-19 Asien. 15 Persien, mannen i hög pälsmössa och kvinnan i utomhusdräkt med stor ansiktsslöja. 16 Indiskt par, Bombay. 17 Kinesisk mandarin och kvinna i styltskor. 18 Japansk samuraj i krigsrustning, och japanska i kimono. 19 Javanesiskt danspar. 20—22 Amerika. 20 Indianhövding, sioux, fjäderskrud av örnfjädrar, skalperkniv och tobakspipa. Kvinna ur Cree-stammen. 21 Cowboy. 22 Peruan i poncho av lamaull. 23-26 Afrika. 23 Algerisk kavallerist, spahi. 24 Beduin från libyska öknen och egyptisk vattenbärerska i ansikts-dok. 25 Kamelryttare. Kamel med egyptisk sadel och kabyl från södra Algeriet. 26 Vattenbärerska från Zanzibar. Rutan i mitten: Huvudbonader, a. Fez, b. baskermössa, c. mexikansk sombrero; d.-i. Turbaner, d. Sultanen i Konstantinopel ca 1500, e. marockan, f. stamhövding från Anatolien, g. man från Baluchistan, h. brahman, i. man från Koromandelkusten; k. fjäderskrud, pawnee-hövding, /. huvudprydnad av bisonoxens horn, dans-dräkt hos dakotaindianerna. Frisen nedtill: Fotbeklädnader. A Persisk kvinnostövel, B beduinstövel, syriska kurder, C styltsko av trä, Bokara, D styltsko, Damaskus, E opanken, västra Balkan, F kvinnosko från Zanzibar, G kvinnosko från Lucknow, Indien, H kinesisk kvinnofot, med avsikt deformerad av trångt snörd sko, I indiansk snösko, Alaska. Dykarsjuka orsakas av alltför hastig övergång från högre till lägre lufttryck, varvid gasblåsor uppstår i blodet. Dykdalb, urspr. duc d’Albe ('hertigen av Alba’), knippe av förtöjningspålar. Dykning. Lätta dykare, grodmän, simmar rel. riskfritt ned till ca 40 m djup med komprimerad andningsgas i behållare på ryggen. Dykardräkten kan vara »torr», dvs. helt vattentät, el. »våt» o. släppa in något vatten vid bl.a. hand- o. fotleder. Ansiktsmasken är försedd med s.k. cyklopöga o. ev. ett andningsrör (snorkel), som används vid simning i vattenytan. Tunga dykare bär täta dykardräkter, som tyngs ned av blytyngder o. som har dykarhjälm, till vilken ansluts luftslang o. telefonkabel. Dykaren firas o. hissas med hjälp av en lina, plattform el. någon form av dykarklocka. Vid arbete på större djup, ca 40 till över 100 m, ersätts den nedpumpade andningsluften med en syre-heliumblandning. För ännu större djup används tryckfasta dykarklockor o. olika slag av fritt rörliga farkoster, bl.a. batyskaf. E Dylan [dillan], Bob, f.1941, amer. poet o. sångare. Dymmelonsdag, onsdagen i påskveckan. Dyn, enheten för kraft i CGS-systemet. 1 dyn = den kraft som ger massan 1 g en acceleration av 1 cm/s2. Dynamik, läran om kroppars rörelse under inverkan av olika krafter. Mots: statik. Dynamisk, kraft-; som verkar genom egen kraft; växlande i (ton)styrkegrad; våldsam, aktiv. Mots: statisk. Dynamit, sprängämne bestående huvudsaki. av nitroglycerin, en explosiv vätska som, blandad med cellulosanitrat, trämjöl m.m. används för tillv. av sprängpatroner. Dynamitard, person som utför brott med hjälp av sprängämnen. Dynamo, äldre benämning på likströmsgenerator. Dynamometer, instrument för mätning av krafter, vanl. en fjäderanordning. Dynasti, furstehus. Adj: dynastisk. Dyner, drivor av flygsand. Dynt, se Binnikemaskar. Dürer, Albrecht, 1471-1528, tysk målare o. grafiker. Realistiska porträtt. Religiösa målningar, träsnitt (Apokalypsen), kopparstick (Melancolia). Konstteoretiker. Dyrk, nyckel el. annan anordning som kan öppna ett enkelt lås. Dyrortsgruppering, indelning av kommunerna i ortsgrupper efter levnadskostnadernas storlek. Har betydelse främst för dyrortsgraderade statliga o. kommunala löner. Dürrenmatt, Friedrich, f. 1921, schweiz. förf. Dramatik. Kriminalromaner med moralisk problematik: Med brott benådad 1956. Dysa, vidgat munstycke, t.ex. gasutloppet hos raketmotor. Dyschatell, vardagl. dyscha, låg soffa utan ryggstöd o. med lösa kuddar. Dysenteri, rödsot, akut infektion i tarmen med feber, blodiga diarréer, magplågor. Dysfori, olusttillstånd med obehagsförnimmelser från olika kroppsorgan. Dyspepsi, dålig matsmältning. Düsseldorf, huvudstad i Nordrhein-Westfalen, V-Tyskl. 681 000 inv. Medelpunkt för mångsidig 159