Elegi - Elektrod ELEKTRICITET • Elektro- och radiotekniska symboler ackumulator (batteri) likström växelström impedans induktans; spole resistans; motstånd reglerbart motstånd kapacitans; kondensator Elegi [-gi, -sji], känslofylld, vemodig dikt. Elegisk, klagande, sorgmodig. Elektor, valman som vid indirekta val företräder en väljarkår. Elektra, i grek, saga dotter till Agamemnon o. Klytaimestra, eggade sin bror Orestes till modermord. elektrostatiken. Elektricitet. Den egenskap som kallas elektrisk laddning är fundamental för flera av de elementarpartiklar som utgör materiens minsta kända byggstenar. Laddning finns av två slag, positiv (hos bl.a. protoner) o. negativ (hos bl.a. elektroner); hos en kropp kan laddning av ettdera slaget tolkas som underskott resp, överskott av elektroner, vilka är de mest lättrörliga. Laddningar i vila behandlas i elektrostatiken. Om ladd-ningsbärarna sätts i rörelse fås en elektrisk ström; för detta fordras en elektrisk spänning som driver laddningsbärarna framåt. Spänningen kan upprätthållas t.ex. med hjälp av elektrokemiska processer i ett batteri el. genom magnetisk induk-tion i en generator (se Elektriska maskiner). Strömmen kan lätt flyta i metaller o. i en del andra ämnen där fria laddningsbärare finns i tillräcklig mängd; sådana ämnen kallas ledare. Saknas fria laddningsbärare är ämnet en isolator, medan halvledarna intar en mellanställning. Strömmen är en energitransport, där den överförda energin är produkten av laddningsmängden o. spänningen. Energin kan utnyttjas på olika sätt genom omvandling till värme, kemisk energi m.m. Strömmen har dessutom magnetiska verkningar; omvandlingar mellan elektrisk o. magnetisk energi spelar en viktig roll i elektrotekniken. Elektriska strömmar o. dess verkningar behandlas i elektrodynamiken. E E Elektriska maskiner, maskiner av rotationstyp för omvandling av mekanisk energi till elektrisk (generatorer) el. omvänt (motorer). Huvuddelarna i alla e. är en stillastående stator o. en inuti denna placerad rotor, som rör sig under inverkan av ett magnetfält. I elektriska generatorer; en elektrisk spänning induceras i en ledare som påverkas av magnetiskt fält av växlande styrka el. som rör sig i ett konstant magnetfält. I elektriska motorer: en ström får passera en ledare som befinner sig i ett magnetfält, varvid ett moment uppstår som strävar att vrida ledaren. Elektriska mätinstrument, instrument för mätning av t.ex. elektrisk ström (amperemeter), spänning (voltmeter), laddning, växelströmsfre-kvens, effekt o. energi (kilowattimmätare). Elektriska stolen, i USA anv. avrättningsred-skap. Strömspänning 2 000 V. Elektrod, del oftast av någon metall el. kol genom vilken elströmmen leds in i el. ut ur ett elek- ELEKTRICITET • Sveriges största kraftverk Effekt Vattenkraftverk i MW Invigningsår Letsi (Lule älv) 450 1967 Stornorrfors (Ume älv) 410 1959 Harsprånget (Lule älv) 330 1952 Vietas (Lule älv) 320 1971 Messaure (Lule älv) 300 1963 Trängslet (Dalälven) 300 1960 Kilforsen (Angermanälven) 275 1954 Trollhättan (Göta älv) 235 1910 Krångede (Indalsälven) 225 1936 Seitevare (Lule älv) 220 1967 Harrsele (Ume älv) 200 1958 Värmekraftverk (byggda el. beslutade) Effekt i MW (brutto) In vigningsår Karlshamnsverket (O) 1 010 1969-73 Forsmark 1 (K) 900 1978 Forsmark 2 (K) 900 1980 Ringhals 3 (K) 900 1978 Stenungsundsverket (O) 860 1960 Ringhals 2 (K) 820 1974 Barsebäck 2 (K) 800 1977 Ringhals 1 (K) 760 1974 Oskarshamnsverket 2 (K) 600 1974 Barsebäck 1 (K) 580 1975 Oresundsverket, Malmö (O) 510 1953 Oskarshamnsverket 1 (K) 460 1971 Västerås kraftvärmeverk (0) 350 1963 Bråvallakraftverket Norrköping (O) 250 1972 Hässelbyverket (0) kraftvärmeverk 240 1959 Marviken (0) 200 1974 Uppsala kraftvärmeverk (0) 200 1973 O = oljeeldat K = kärnkraftdrivet 169 vridkondensator transformator trefaskoppling (y-koppling), trefaskoppling (triangel- eller deltakoppling) jordning antenn uttag mikrofonkontakt likriktare transistor elektronrör (diod) elektronrör (triod) mikrofon hörtelefon högtalare inspelnings-, av- spelnings- eller raderhuvud