Denna teori om gudstrons uppkomst kallas euhe-merism. Eukalyptus, Eucalyptus, träd bland myrtenväx-terna. Kantställda blad. En art kan bli 100 m hög. E. ger eukalyptusolja m.m. Hör hemma i Austral. E Träd IV. ’ Eukaristi, se Nattvarden. Euklides, grek, matematiker, ca 300 f.Kr. I sin Elementa har E. genom logisk bevisning byggt upp den grundläggande geometrin på axiom o. definitioner. Eulenspiegel [åjlansjpi-], Till, försvenskat Ul-spegel, d. ca 1350, tysk gycklare, huvudperson i tysk folkbok från 1500-t. Euler [åj-], Leonhard, 1707-83, schweiz. matematiker, verksam i Petersburg o. Berlin. Eunuck, kastrerad man, förr haremsvakt. Euphorbia, se Törel. Eurasien, den fastlandsmassa som bildas av Europa o. Asien. EURATOM, förk. för European Atomic Energy Community, den europeiska kärnenergigemenskapen för kärnkraftens fredliga utnyttjande mellan samma stater som EEC. Gr. 1958. E Europamarknaden. Euripides, 480-406 f.Kr., grek, dramatiker. Inträngande karaktärsstudier, särsk. kvinnoporträtt, i 18 bevarade tragedier; bl.a. Medea, Trojan-skorna, Alkestis. Euroc, Industri AB, gr. 1871, moderbolag för en koncern som inom sex divisioner (Cementa, Sa-bema, Ifö, Interoc, Dynapac o. Elementhus) tillverkar o. marknadsför produkter o. tjänster för främst byggnads-, anläggnings- o. installations-verksamhet. Europa, i grek. myt. fenicisk kungadotter, bortförd av Zeus i tjurgestalt (Europa och tjuren, vanligt konstmotiv). EUROPA STORLEK. 10,1 milj. km2. Utsträckning: 4 000 km n.-s., 5 500 km ö.-v. BEFOLKNING. 688 milj. inv. Raser: Nästan uteslutande vita rasen med nordisk rastyp i n. och n.v., östbaltisk rastyp i ö. och n.ö., alpin o. dinarisk rastyp i mell. och s.ö. Europa, mediter-ran rastyp i Medelhavsområdet. Immigration: Obetydlig immigration, starkare emigration från Sydeuropa till främst Sydamerika. Intensifierad omflyttning inom E. Religion: Protestanter i n. och n.v., katoliker i Central- o. Sydeuropa, grek.-ortodoxa i ö. och s.ö., muslimer i s.ö. STÄDER. London 12,5 milj., Paris 8,2 milj., Moskva 7,2 milj., Leningrad 4,0 milj., Berlin 3,3 milj., Madrid 3,0 milj., Rom 2,8 milj., Athen 2,4 milj., Budapest 2,0 milj., Hamburg 1.9 milj., Barcelona 1,8 milj., Wien 1,8 milj. GEOGRAFI. I n. en flack urbergsplatå (Fenno-skandia) kantad av måttligt höga berg (Skanderna el. Kölen); i ö. ett slättland (Östeuropeiska slätten), som över n. Tyskland når fram till Atlanten; Centraleuropa ett kraftigt sönderbrutet, nedvittrat bergområde (variskisk veckning); i s. unga, höga bergskedjor från tertiär tid (Alperna, Pyrenéerna, Karpaterna o. Balkanbergen). Berg: Mont-Blanc 4 810 m, Monte Rosa 4 638 m, Weisshorn 4 512 m, Matterhorn 4 478 m, Finsteraarhorn 4 275 m, Jungfrau 4 166 m. Floder: Volga 3 690 km, Donau 2 850 km, Ural 2 530 km, Dnepr 2 280 km, Don 1 950 km, Petjora 1 790 km, Rhen 1 325 km. Sjöar: Ladoga 18 180 km2, Onega 9 500 Eukalyptus - Europarådet EUROPA - Politisk indelning 1 OOO-tal km2 Område / OOO-tal inv. Albanien 29 2 100 Andorra 0,5 21 Belgien 31 9 800 Bulgarien 111 8 500 Danmark 43 4 900 Finland 337 4 900 Frankrike 547 49 900 Grekland 132 8 700 Irländska rep. 70 3 000 Island 103 204 Italien 301 54 400 Jugoslavien 256 20 500 Liechtenstein 0,2 21 Luxemburg 2,6 340 Malta 0,3 318 Monaco 0,002 25 Nederländerna 34 13 100 Norge 324 3 900 Polen 313 32 600 Portugal 92 9 600 Rumänien 238 20 300 San Marino 0,06 17 Schweiz 41 6 300 Sovjetunionen 22 402 242 500 Spanien 505 33 800 Storbritannien 244 55 500 Sverige 450 8 100 Tjeckoslovakien 128 14 400 Ungern 93 10 300 Vatikanstaten 0,0004 1 Västtyskland 249 61 200 Österrike 84 7 400 Östtyskland 108 17 100 Besittningar Danmark Färöarna 1,4 39 Norge Svalbard o. Jan Mayen 62 1 Storbritannien Gibraltar 0,006 27 km2, Vänern 5 546 km2, Saima 4 400 km2. KLIMAT. Hela Europa utom nordligaste delen tempererat klimat. Längst i n. tundraklimat, i n.v. maritimt klimat med riklig nederbörd, svala somrar o. milda vintrar, i mell. och ö. delarna kontinentalt klimat med heta somrar, kalla vintrar o. mindre nederbörd, i s. medelhavsklimat med heta somrar, milda vintrar, sommartorka o. vinterregn. INDELNING m.m.: se H. Europamarknaden, Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEC (fr. CEE, förk. även EG, Europeiska gemenskaperna), genom Romfördraget 1957 gemensam marknad för samtliga varor o. tjänster mellan medlemsländerna, dvs. tullfrihet dem emellan o. gemensam tullmur gentemot andra länder; dessutom enhetlig jordbrukspolitik o. fri arbetsmarknad. Genom handelsavtal skall tullarna mellan Sv. o. EEC efter hand avvecklas 1973-77 (utom för papper, stål m.fl. »känsliga» varor). Hl Gemensam marknad: E Europarådet, gr. 1949 för att främja ekon., socialt, kulturellt o. vetenskapligt samarbete i Europa. Sammansatt av parlamentsrepresentanter från alla västeuropeiska länder (jämte Cypern) utom Finl., Jugosl., Portugal, Spanien o. Grekl. E. har ej beslutande myndighet. Medl. har bl.a. antagit en konvention till skydd för de mänskliga rättigheterna. Säte: Strasbourg. 181