Fasad - fe fassystem. - 3. Vid en vågrörelse sägs punkter med samma svängningstillstånd vara i fas. - 4. Kem: homogen del av en blandning. Fasad, framsida, byggnads yttersida. Fasaner, en grupp hönsfåglar från Asien, införda som jaktvilt till Europa o. Nordamerika. Stannfåglar. Acklimatiserad i Sv. är jaktfasanen. Tuppen (85 cm) är färggrann, hönan brunspräcklig. E Fåglar IV, IX. Fasces [-skes], lat., spöknippen med instuckna yxor. I antikens Rom hederstecken för högre ämbetsmän; senare fascismens symbol. E Symboler. Fasching, ty., tiden före fastlagen; karneval (Sydtyski., Rhenlandet, Österr.). Fascia, bindvävshinnan runt musklerna. Fascinera [-sji-, -si-], förtrolla, fängsla. Fascism, (av lat. fasces), ital. pol. rörelse, gr. 1919 av Mussolini. Den framträdde först som ett radikalt reformparti men övergick snart till konservativ nationalism. I samband med »marschen mot Rom» 1922 fick Mussolini bilda regering o. 1925 infördes fascistisk diktatur i Italien. Mus-solinis o. partiets äventyrliga utrikespolitik ledde till Italiens deltagande o. nederlag i 2:a världskr. Regimen föll 1943. - F. är även en allmän beteckn. för högerextremistiska pol. riktningar. Nyfascistiska partier finns bl.a. i de flesta västeuropeiska länder men saknar större betydelse. Fasett, facett, liten rutformig yta, särsk. slipad yta på glas el. ädelsten. Fasetterad, nyanserad, mångskiftande. Fasettöga, öga hos ledfotingarna, sammansatt av ett stort antal småögon. Ger synbilden mosaik-artad karaktär. E Insekter I. Fasförskjutning i en växelströmskrets innebär att strömmens o. spänningens maximivärden ligger inbördes förskjutna i tiden. Fashionabel, på modet, elegant. Faskontrastmikroskop, ljusmikroskop i vilket olika strålknippen fasförskjuts o. ger intensitets-skillnader i bilden. Fasonera, forma. Fasonerad, mönstrad. Fasta. 1. Avhållsamhet helt el. delvis från föda. Fastan, kyrkoårstiden före påsk. - 2. 1 äldre lagspråk: lagfart på fast egendom; fastebrev, lag-fartsbevis. Fasta kostnader, kostnader som inte förändras med produktionens omfattning, t.ex. hyror o. räntor på anläggningar. Mots: rörliga kostnader. Fastighet, mark som utgör rättslig enhet, vanl. även byggnader o. andra tillbehör. Fastlagen, urspr. inledningen till fastan, nu hela passionstiden före påsk, fastlagstiden. Fastlagsris, urspr. björkris att slå varandra med vid fastans ingång, nu prydda med färgade f^ädervippor, påskris. Fastlagsspel, folklustspel i Tyskl. på 1400- o. 1500-t. Uppstod ur improviserade upptåg under fastlagstiden. Fatabur, fatbur, förr byggnad där kläder o. lösöre förvarades; förrådskammare. Ur el. av egen fatabur, av egen uppfinning. Fatal, ödesdiger; förarglig, förtretlig. Fatalier, i lag föreskriven tid inom vilken något skall göras. Fatalism, ödestro, tron på ett förutbestämt o. oundvikligt öde. Fat alist, person som omfattar fatalismen. Fatalitet, förargligt missöde, förtretlighet. Fata Morgana, skön trollkunnig fe i Artursagan; hägring, drömbild, drömslott. Faulkner, William, 1897-1962, amer. förf. Nobelpris 1949. Sydstatsromaner med tragisk färgning. Stormen och vreden 1929, Medan jag låg och dog 1930, Ljus i augusti 1932. Fauna, djurbeståndet inom ett visst område el. under en viss period. Fauner, skogsgudar, rom. motsv. till grek, saty-rer. Fauré, Gabriel, 1845-1924, fransk tonsättare. Re-quiem (1887), kammarmusik, sånger m.m. Faust, Johann el. Georg, Doktor Faust, ca 1480-ca 1539, tysk astrolog, enl. sägnen trollkunnig med bistånd av Mefistofeles. Drama av Goethe, opera av Gounod. Faute [fåt], fr., fåt, fei, misstag, klavertramp. Fautrier [fåtrie], Jean, 1898-1964, fransk målare o. grafiker med djupt pessimistisk livssyn. Fauvism [fåv-J, fransk konstriktning, introducerad 1905, med dekorativ ytmässighet, rytmisk kontur o. intensiva färger. Favorisera, gynna, ge företräde åt. Favorit, gunstling, segertippad tävlingsdeltagare. Favör, förmån, ynnestbevis. Faxälven, biflod till Angermanälven. 340 km. Flera kraftverk. FBI, Federal Bureau of Investigation, USA:s säkerhetspolis, upprättad 1908. FBU, frivillig befälsutbildning (för värnpliktiga o. ungdomar) som handhas av Centralförb. för befälsutbildning, gr. 1943, med ursprung i Landstormen. FCO, facklig centralorganisation för lokalt samarbete mellan olika LO-förbund. FDP, Fria Demokratiska Partiet, västtyskt parti gr. 1948. I regeringskoalition med CDU 1961-66, med SPD från 1969. fe, förk. för foderenhet. FARTYG OCH BÅTAR l 1 Oceanseglande fullriggare. A-D Master: A bogspröt, B fockmast, C stormast, D kryssmast. - a.-x. Segel: a. yttre klyvare, b. inre klyvare, c. förstängstagsegel, d. fock, e. förundremärs-segel, f. förövremärssegel, g. förundrebramsegel, h. för-övrebramsegel, i. förröjel, k. storstängstagsegel, / storsegel, m. storundremärssegel, n. storövremärssegel, o. storundrebramsegel, p. storövrebramsegel, q. stor-röjel, r. krysstängstagsegel, s. begin, t. kryssundremärs-segel, u. kryssövremärssegel, v. kryssbramsegel, x. kryssröjel. 2-18 Segelfartyg. 2 Femmastat barkskepp. 3 Sexmastad slätskonert. 4 Fyrmastad fullriggare. 5 Fyrmastat barkskepp. 6 Fyrmastat skonertskepp. 7 Fullriggare. 8 Barkskepp. 9 Skonertskepp. 10 Tremastad skonert. 11 Tremastad slätskonert. 12 Brigg. 13 Råsegelskonert. 14 Toppsegelskonert. 15 Slätskonert. 16 Galeas. 17 Slup. 18 Jakt. 19-21 Ankare. 19 Patentankare. 20 Dragg. 21 Stockankare. 22-30 Äldre fartygs- och båttyper. 22 Palmstamskanot, Sudan, 23 Kajak, Grönland, 24 Näverkanot, Canada, 25 Gondol, Venedig, 26 Balsa, Titicacasjön, 27 Gufa, Tigris, 28 Utriggarkanot, Söderhavet, 29 Sampan, Kina, 30 Djonk, Kina. 31-40 Historisk kavalkad. 31 Egyptiskt skepp, 2:a årtusendet f.Kr. 32 Romerskt skepp, ca 200 e.Kr. 33 Vikingaskepp, 850-900. 34 Hansakogg, 1300-t. 35 Karavell, 1500-t. 36 Örlogsskepp, 1670-t. 37 Handelsfregatt, 1760-t. 38 Klipperskepp, 1860-t. 39 Hjulångare, 1860-t. 40 Lastångare, 1890-t. 188